23 maj 2018 06:00

23 maj 2018 06:00

Omöjligt uppdrag

LEDARE

Det kommer att bli värre innan det blir bättre, sade rikspolischefen Anders Thornberg i Agenda (20/5).

Det är det enda som säkert kan konstateras angående krisen inom Polisen. I alla fall delen om att det kommer bli värre. Behovet av fler poliser är skriande, men att tro att rätt personer ska kunna rekryteras genom att redan låga krav sänks än mer eller utan att arbetsvillkoren förbättras avsevärt är som att tro på tomten.

Ändå har regeringen beställt 10 000 fler polisanställda fram till 2024. I praktiken måste därmed 20 000 - 22 000 personer in i rekryteringsprocessen under de närmaste sex åren för att balansera upp de många avhopp och pensionsavgångar som började under Dan Eliassons tid som rikspolischef, och som fortsätter med oförminskad styrka. Till stor del orsakade av låga löner och dåliga arbetsvillkor.

För att söka tillgodose regeringens krav om fler poliser har Thornberg blixtinkallat lärosätenas rektorer för extrainsatta möten (SR 21/5). Han vill få in 1 020 studenter på polisutbildningen till våren 2019, men lärosätena har meddelat att det saknas kapacitet. Maximalt kan de leverera knappt 900 grundutbildningsplatser. Om de skulle tvingas att tänja på detta ytterligare skulle det uppenbart riskera ”kvaliteten i utbildningen” och ge ”effekter på vilken typ av poliser som vi får ut i verksamheten”, uppger Tomas Stjernfeldt, ansvarig för studerandefrågor vid Polisförbundet.

Antagningskraven har redan sänkts, eller i vissa fall helt slopats. Samtidigt är statistiken för antagningen till polisutbildningen våren 2018 minst sagt nedslående läsning. I april återstod endast 541 studenter efter avhopp och bortgallringar.

Av de 9 352 personer som sökte in förra året gallrades lejonparten bort av skäl som att de inte lyckats fylla i det webbformulär där man ska uppge vikt och längd, inte uppfyllde de lågt ställda betygskraven, inte klarade säkerhetssamtalen eller fyskraven, som är så måttliga att man klarar dem med en normalgod kondition.

Den soppa som Dan Eliasson lämnat efter sig kommer att ta tid att reda ut. När så många poliser snabbt ska rekryteras kommer det obönhörligen även att ta resurser i anspråk att rekrytera och introducera ny personal, vilket kommer att gå ut över huvudverksamheten. Polisen kommer därför även framöver att tvingas prioritera mellan olika brottskategorier.

Om poliser inte får nödvändig utbildning blir följderna i förlängningen katastrofala. Att fel personer anställs i den myndighet som anförtrotts våldsmonopolet vore direkt farligt. Därför måste kraven höjas, inte sänkas, och attraktiviteten i yrket förbättras. Satsa på återrekrytering av de poliser som lämnat. Bättre arbetsvillkor och yrkesstatus, starkare juridiskt stöd i tjänsteutövningen och större respekt från ansvariga politiker är vägen framåt.

För partier med ambitioner att styra landet vore detta ett lämpligt sätt att visa att man faktiskt tar ansvar för Polisen.

Cecilia Blomberg/SNB

Det är det enda som säkert kan konstateras angående krisen inom Polisen. I alla fall delen om att det kommer bli värre. Behovet av fler poliser är skriande, men att tro att rätt personer ska kunna rekryteras genom att redan låga krav sänks än mer eller utan att arbetsvillkoren förbättras avsevärt är som att tro på tomten.

Ändå har regeringen beställt 10 000 fler polisanställda fram till 2024. I praktiken måste därmed 20 000 - 22 000 personer in i rekryteringsprocessen under de närmaste sex åren för att balansera upp de många avhopp och pensionsavgångar som började under Dan Eliassons tid som rikspolischef, och som fortsätter med oförminskad styrka. Till stor del orsakade av låga löner och dåliga arbetsvillkor.

För att söka tillgodose regeringens krav om fler poliser har Thornberg blixtinkallat lärosätenas rektorer för extrainsatta möten (SR 21/5). Han vill få in 1 020 studenter på polisutbildningen till våren 2019, men lärosätena har meddelat att det saknas kapacitet. Maximalt kan de leverera knappt 900 grundutbildningsplatser. Om de skulle tvingas att tänja på detta ytterligare skulle det uppenbart riskera ”kvaliteten i utbildningen” och ge ”effekter på vilken typ av poliser som vi får ut i verksamheten”, uppger Tomas Stjernfeldt, ansvarig för studerandefrågor vid Polisförbundet.

Antagningskraven har redan sänkts, eller i vissa fall helt slopats. Samtidigt är statistiken för antagningen till polisutbildningen våren 2018 minst sagt nedslående läsning. I april återstod endast 541 studenter efter avhopp och bortgallringar.

Av de 9 352 personer som sökte in förra året gallrades lejonparten bort av skäl som att de inte lyckats fylla i det webbformulär där man ska uppge vikt och längd, inte uppfyllde de lågt ställda betygskraven, inte klarade säkerhetssamtalen eller fyskraven, som är så måttliga att man klarar dem med en normalgod kondition.

Den soppa som Dan Eliasson lämnat efter sig kommer att ta tid att reda ut. När så många poliser snabbt ska rekryteras kommer det obönhörligen även att ta resurser i anspråk att rekrytera och introducera ny personal, vilket kommer att gå ut över huvudverksamheten. Polisen kommer därför även framöver att tvingas prioritera mellan olika brottskategorier.

Om poliser inte får nödvändig utbildning blir följderna i förlängningen katastrofala. Att fel personer anställs i den myndighet som anförtrotts våldsmonopolet vore direkt farligt. Därför måste kraven höjas, inte sänkas, och attraktiviteten i yrket förbättras. Satsa på återrekrytering av de poliser som lämnat. Bättre arbetsvillkor och yrkesstatus, starkare juridiskt stöd i tjänsteutövningen och större respekt från ansvariga politiker är vägen framåt.

För partier med ambitioner att styra landet vore detta ett lämpligt sätt att visa att man faktiskt tar ansvar för Polisen.

Cecilia Blomberg/SNB