24 maj 2018 06:00

24 maj 2018 06:00

Sväng om, styr rätt

LEDARE

Varken krig eller politiska kriser har drivit upp bensinpriset så mycket som Socialdemokraterna och Miljöpartiet har gjort.

Förra veckan slogs ett nytt rekord då priset steg till över 16 kronor litern. De som drabbas hårdast är alla som är beroende av bilen för att klara vardagen.

Den som nu vill tanka en bensindriven bil med 70-literstank måste i dagsläget betala en dryg tusenlapp. Det är resultatet av ett literpris på 16,16 kronor, där cirka tio kronor utgörs av olika skatter och moms.

Det går därmed inte att skylla det orimligt höga bensinpriset på det höjda oljepriset, som blev följden av USA:s president Donald Trumps besked att dra sig ur kärnenergiavtalet med Iran. Inte heller på att en svag krona för tillfället står mot en ovanligt stark dollar. Det är regeringens skattepolitik och avoga inställning mot landets bilister som är orsaken till problemet.

Inför valet 2014 sade finansminister Magdalena Andersson (S) följande i en tv-debatt: ”Det är jättedyrt att tanka bensin som det är, vi ser inget behov av att höja bensinskatten.” (17/8-14) Men tvärtemot löftet så har den rödgröna regeringen höjt skatten varje år.

Sverige står inför en kraftig urbanisering. Många flyttar från glesbygden in till städerna, för att sedan inte flytta tillbaka. I Ekots lördagsintervju (9/12-17) sade sig landsbygdsminister Sven-Eric Bucht vilja skapa förutsättningar för att människor ska kunna bo, leva och verka på landsbygden. Avfolkningen och bristen på kompetens skulle avhjälpas med bättre bredband och avskrivning av studielån. Men mer rimliga kostnader för transport och resor skulle sannolikt betyda mer för dem som faktiskt bor i glesbygden.

Hur har finans- och landsbygdsministrarna tänkt sig att man ska kunna ta sig till och från arbetet, köra barnen till dagis och skola eller åka och handla på orter där reguljär kommunaltrafik saknas? Den som har råd kan köpa en modern och bensinsnål bil, men andra, ofta boende på landsbygden, tvingas hålla sig med äldre modeller som drar mer. Därför kommer ökad bensinkostnad öka snedfördelningen i samhället än mer.

Det är inte bara människor som behöver bilen för att vardagen ska gå ihop som drabbas, utan även industrin. Transporter måste fungera även till de delar av riket där fungerande järnväg saknas. Att företagen kan transportera varor till kunderna är avgörande för att Sverige ska kunna behålla en jobbskapande och innovativ industri, och i förlängningen en god ekonomi och fungerande välfärd. Regeringens politik skapar inga sådana förutsättningar.

Sverige är ett av EU:s mest glesbefolkade länder och vi är på väg mot världens högsta bensin- och dieselskatter. Det går knappast ihop med regeringens vision om att hela Sverige ska leva. Det behövs en u-sväng i bensinskattefrågan.

Förra veckan slogs ett nytt rekord då priset steg till över 16 kronor litern. De som drabbas hårdast är alla som är beroende av bilen för att klara vardagen.

Den som nu vill tanka en bensindriven bil med 70-literstank måste i dagsläget betala en dryg tusenlapp. Det är resultatet av ett literpris på 16,16 kronor, där cirka tio kronor utgörs av olika skatter och moms.

Det går därmed inte att skylla det orimligt höga bensinpriset på det höjda oljepriset, som blev följden av USA:s president Donald Trumps besked att dra sig ur kärnenergiavtalet med Iran. Inte heller på att en svag krona för tillfället står mot en ovanligt stark dollar. Det är regeringens skattepolitik och avoga inställning mot landets bilister som är orsaken till problemet.

Inför valet 2014 sade finansminister Magdalena Andersson (S) följande i en tv-debatt: ”Det är jättedyrt att tanka bensin som det är, vi ser inget behov av att höja bensinskatten.” (17/8-14) Men tvärtemot löftet så har den rödgröna regeringen höjt skatten varje år.

Sverige står inför en kraftig urbanisering. Många flyttar från glesbygden in till städerna, för att sedan inte flytta tillbaka. I Ekots lördagsintervju (9/12-17) sade sig landsbygdsminister Sven-Eric Bucht vilja skapa förutsättningar för att människor ska kunna bo, leva och verka på landsbygden. Avfolkningen och bristen på kompetens skulle avhjälpas med bättre bredband och avskrivning av studielån. Men mer rimliga kostnader för transport och resor skulle sannolikt betyda mer för dem som faktiskt bor i glesbygden.

Hur har finans- och landsbygdsministrarna tänkt sig att man ska kunna ta sig till och från arbetet, köra barnen till dagis och skola eller åka och handla på orter där reguljär kommunaltrafik saknas? Den som har råd kan köpa en modern och bensinsnål bil, men andra, ofta boende på landsbygden, tvingas hålla sig med äldre modeller som drar mer. Därför kommer ökad bensinkostnad öka snedfördelningen i samhället än mer.

Det är inte bara människor som behöver bilen för att vardagen ska gå ihop som drabbas, utan även industrin. Transporter måste fungera även till de delar av riket där fungerande järnväg saknas. Att företagen kan transportera varor till kunderna är avgörande för att Sverige ska kunna behålla en jobbskapande och innovativ industri, och i förlängningen en god ekonomi och fungerande välfärd. Regeringens politik skapar inga sådana förutsättningar.

Sverige är ett av EU:s mest glesbefolkade länder och vi är på väg mot världens högsta bensin- och dieselskatter. Det går knappast ihop med regeringens vision om att hela Sverige ska leva. Det behövs en u-sväng i bensinskattefrågan.

  • Cecilia Blomberg/SNB