25 maj 2018 06:00

25 maj 2018 06:00

Strandskyddet flyter inte

LEDARE

Efter att Socialdemokraterna nyligen anslöt sig till den dominerande sidan i frågan om strandskyddet kan mindre stränga regler bli verklighet.

Hur dessa nya regler ska se ut är dock en annan femma. Centerpartiet och Moderaterna vill till exempel helt och hållet avskaffa det generella strandskyddet, medan andra snarare lutar åt att enbart luckra upp de regler som finns i dag.

Om strandskyddet ska förändras är det viktigt att de problem som finns i dag löses utan att nya uppstår. Det får således inte innebära att allmänhetens tillgång till strandområden eller värdefullt djur- och växtliv inskränks i alltför hög grad. Som tur är gäller dessa intressen långt ifrån alla markytor som ligger inom hundra meter från strandkanter till våra många sjöar och vattendrag.

Dagens regler, och hur de implementeras av kommuner och länsstyrelser, är framförallt ett hinder för dem som önskar bygga nära en sjö eller ett vattendrag på deras egen mark. Det går att söka dispens, men då måste det tänkta bygget uppfylla en mängd kriterier – oavsett om just den strandytan har något naturvärde eller inte. En kommun kan, om den så önskar, ofta med lätthet finna någon anledning neka dispens.

Även många kommuner, i synnerhet på landsbygden, vill se lättnader i reglerna för strandskyddet. Dessa har redan i nuläget stor makt över vilka stränder som ska skyddas. En kommun kan till exempel upphäva strandskyddet för ett område i samband med att en ny detaljplan antas, så länge det finns rimliga skäl för det. Problemet för kommunen är att länsstyrelsen kan ställa till det om den å sin sida vill att området ska fortsätta vara obebyggt.

Att värdefull natur och allmänhetens tillgång till strandområden bör bevaras och skyddas är det få som bestrider. Dessa intressen ges dock i nuläget orimligt stort utrymme då markägare eller kommuner önskar nyttja sina områden. Det är möjligt att finna en medelväg som tillåter att landsbygdskommuner utnyttjar en av sina stora fördelar gentemot storstäderna. Konsekvensen av dagens ordning blir att stränder i glesbygd blir närmast mer tillgängliga för besökare än för dem som faktiskt bor i området eller äger marken.

Många politiker hyser även förhoppningar om att ökad möjlighet till bebyggelse nära stränder kommer att locka människor att flytta till landsbygden. Det är möjligtvis sant i viss mån, men effekten av enbart ett uppluckrat strandskydd ska inte överdrivas. Framförallt inte då regeringen genom exempelvis självhöjande bensinpris gjort det betydligt mer besvärligt att bo utanför städerna.

Att fler tillåts bygga i närheten av stränder är i vilket fall ett tydligt steg i rätt riktning – och det ska inte underskattas. Viktigt är dock att en förändring av strandskyddet bygger på verkliga behov och rimliga möjligheter.

Agnes Karnatz/SNB

Hur dessa nya regler ska se ut är dock en annan femma. Centerpartiet och Moderaterna vill till exempel helt och hållet avskaffa det generella strandskyddet, medan andra snarare lutar åt att enbart luckra upp de regler som finns i dag.

Om strandskyddet ska förändras är det viktigt att de problem som finns i dag löses utan att nya uppstår. Det får således inte innebära att allmänhetens tillgång till strandområden eller värdefullt djur- och växtliv inskränks i alltför hög grad. Som tur är gäller dessa intressen långt ifrån alla markytor som ligger inom hundra meter från strandkanter till våra många sjöar och vattendrag.

Dagens regler, och hur de implementeras av kommuner och länsstyrelser, är framförallt ett hinder för dem som önskar bygga nära en sjö eller ett vattendrag på deras egen mark. Det går att söka dispens, men då måste det tänkta bygget uppfylla en mängd kriterier – oavsett om just den strandytan har något naturvärde eller inte. En kommun kan, om den så önskar, ofta med lätthet finna någon anledning neka dispens.

Även många kommuner, i synnerhet på landsbygden, vill se lättnader i reglerna för strandskyddet. Dessa har redan i nuläget stor makt över vilka stränder som ska skyddas. En kommun kan till exempel upphäva strandskyddet för ett område i samband med att en ny detaljplan antas, så länge det finns rimliga skäl för det. Problemet för kommunen är att länsstyrelsen kan ställa till det om den å sin sida vill att området ska fortsätta vara obebyggt.

Att värdefull natur och allmänhetens tillgång till strandområden bör bevaras och skyddas är det få som bestrider. Dessa intressen ges dock i nuläget orimligt stort utrymme då markägare eller kommuner önskar nyttja sina områden. Det är möjligt att finna en medelväg som tillåter att landsbygdskommuner utnyttjar en av sina stora fördelar gentemot storstäderna. Konsekvensen av dagens ordning blir att stränder i glesbygd blir närmast mer tillgängliga för besökare än för dem som faktiskt bor i området eller äger marken.

Många politiker hyser även förhoppningar om att ökad möjlighet till bebyggelse nära stränder kommer att locka människor att flytta till landsbygden. Det är möjligtvis sant i viss mån, men effekten av enbart ett uppluckrat strandskydd ska inte överdrivas. Framförallt inte då regeringen genom exempelvis självhöjande bensinpris gjort det betydligt mer besvärligt att bo utanför städerna.

Att fler tillåts bygga i närheten av stränder är i vilket fall ett tydligt steg i rätt riktning – och det ska inte underskattas. Viktigt är dock att en förändring av strandskyddet bygger på verkliga behov och rimliga möjligheter.

Agnes Karnatz/SNB