20 jun 2018 06:00

20 jun 2018 06:00

Kuggad körkortspolitik

LEDARE

Från och med den 1 september kommer det för vissa att vara möjligt att ta CSN-lån för att ta körkort.

Maximalt kommer 15 000 kronor att betalas ut, uppdelat på tre månader. En reform som beräknas kosta skattebetalarna 1,2 miljarder kronor de närmsta tre åren.

Förr var körkort starkt sammankopplat med att bli vuxen och en kostnad som förväntades kunna täckas av hushållet. I dag har körkort blivit så dyrt att många unga först måste ta sig ett jobb för att sedan kunna lära sig att köra bil.

Under de senaste decennierna har staten genom olika krav och regler gjort det allt dyrare att ta körkort. Inte helt oförutsägbart har detta lett till att färre ungdomar väljer att ta körkort. På 25 år har andelen unga med körkort minskat från tre fjärdedelar till strax över hälften.

Flera av de nya kraven saknar dessutom koppling till trafiksäker körteknik. Krav på körteknik för en lägre bränsleförbrukning läggs på krav om utbildningar för privata handledare. Varje moment kommer med en administrationsavgift vilket adderas till totalkostnaden, men som framförallt gör vägen till uppkörningsmomentet längre och svårare. Dessutom är reglerna för att bli godkänd på uppkörning och kunskapsproven onödigt rigorösa. Båda proven måste vara godkända inom två månader, annars måste nya avgifter betalas och proven göras om. I andra länder är giltighetstiden för teoriproven 1,5 till 3 år, vilket ger mer flexibilitet utan att sänka kraven på föraren.

Det som ytterst gör en förare säker är erfarenhet av att ha kört i trafik. Att göra det svårt att komma igenom den flaskhalsen leder inte nödvändigtvis till hög trafiksäkerhet.

Forskningsföretaget HUI Research har på uppdrag av branschorganisationen Bil Sweden och Svenskt Näringsliv beräknat att genomsnittskostnaden för ett körkort ligger över 16 000 kronor, vilket bland annat innefattar körkortstillstånd, handledarutbildning, körlektioner hos trafikskola, riskutbildning, teoriprov och uppkörning. Enligt samma undersökning framgår att Sverige är det tredje dyraste landet i Europa att ta körkort i.

Troligtvis lär vi se fler som söker sig till ett annat europeiskt land för att köra upp för att sedan få det utländska körkortet omvandlat till ett svenskt. Men de höga kostnaderna för att lära sig att köra bil har redan här och nu lett till etableringen av en svart marknad för trafikskolor. Detta är generellt sett ett tecken på att det legala priset överstiger det faktiska värdet.

Regeringen har rätt när den noterar att det är dyrt att ta körkort och att många arbetsgivare kräver det. Men att göra det möjligt att ta CSN-lån för detta är att angripa ett symptom man själv varit med och skapat. En bättre metod vore att sänka kostnaden för körkort genom att lätta på regelbördan.

 

Hugo Selling/SNB

 

Maximalt kommer 15 000 kronor att betalas ut, uppdelat på tre månader. En reform som beräknas kosta skattebetalarna 1,2 miljarder kronor de närmsta tre åren.

Förr var körkort starkt sammankopplat med att bli vuxen och en kostnad som förväntades kunna täckas av hushållet. I dag har körkort blivit så dyrt att många unga först måste ta sig ett jobb för att sedan kunna lära sig att köra bil.

Under de senaste decennierna har staten genom olika krav och regler gjort det allt dyrare att ta körkort. Inte helt oförutsägbart har detta lett till att färre ungdomar väljer att ta körkort. På 25 år har andelen unga med körkort minskat från tre fjärdedelar till strax över hälften.

Flera av de nya kraven saknar dessutom koppling till trafiksäker körteknik. Krav på körteknik för en lägre bränsleförbrukning läggs på krav om utbildningar för privata handledare. Varje moment kommer med en administrationsavgift vilket adderas till totalkostnaden, men som framförallt gör vägen till uppkörningsmomentet längre och svårare. Dessutom är reglerna för att bli godkänd på uppkörning och kunskapsproven onödigt rigorösa. Båda proven måste vara godkända inom två månader, annars måste nya avgifter betalas och proven göras om. I andra länder är giltighetstiden för teoriproven 1,5 till 3 år, vilket ger mer flexibilitet utan att sänka kraven på föraren.

Det som ytterst gör en förare säker är erfarenhet av att ha kört i trafik. Att göra det svårt att komma igenom den flaskhalsen leder inte nödvändigtvis till hög trafiksäkerhet.

Forskningsföretaget HUI Research har på uppdrag av branschorganisationen Bil Sweden och Svenskt Näringsliv beräknat att genomsnittskostnaden för ett körkort ligger över 16 000 kronor, vilket bland annat innefattar körkortstillstånd, handledarutbildning, körlektioner hos trafikskola, riskutbildning, teoriprov och uppkörning. Enligt samma undersökning framgår att Sverige är det tredje dyraste landet i Europa att ta körkort i.

Troligtvis lär vi se fler som söker sig till ett annat europeiskt land för att köra upp för att sedan få det utländska körkortet omvandlat till ett svenskt. Men de höga kostnaderna för att lära sig att köra bil har redan här och nu lett till etableringen av en svart marknad för trafikskolor. Detta är generellt sett ett tecken på att det legala priset överstiger det faktiska värdet.

Regeringen har rätt när den noterar att det är dyrt att ta körkort och att många arbetsgivare kräver det. Men att göra det möjligt att ta CSN-lån för detta är att angripa ett symptom man själv varit med och skapat. En bättre metod vore att sänka kostnaden för körkort genom att lätta på regelbördan.

 

Hugo Selling/SNB