07 jul 2018 06:00

07 jul 2018 06:00

Gammal inte alltid äldst

LEDARE

Stefan Löfven (S) kallade till pressträff på ett äldreboende i Roma, knappt två mil utanför Visby. Föga förvånande var det pensionerna som stod på dagordningen.

S har mycket riktigt identifierat pensionerna som ett område där det råder ett utbrett missnöje. Problemet är högst reellt, antalet fattigpensionärer ökar i ett oacceptabelt tempo. De socialdemokratiska väljarna är också äldre än befolkningen i allmänhet.

Förslagen är dock inga valvinnare. Retoriken är därtill gammal. Att jobbskatteavdragen skulle innebära en pensionärsskatt är sedan länge avskrivet som så kallade alternativa fakta. Det andas inte självförtroende utan desperation att partiet inte har kommit längre än så.

Rent faktiskt vill S ta bort den sista lilla skillnaden i beskattning mellan pension och arbete. Därtill vill partiet höja garantipensionen och bostadstillägget för de allra fattigaste pensionärerna samt rikta ett tillägg om 600 kronor i månaden mot dem som har arbetat ett helt liv med låg lön.

Det stora förslaget från S handlar dock om att höja ålderspensionsavgiften med minst 1,29 procentenheter. Tillsammans med att alla arbetar fler år innan de går i pension är det tänkt att leda till att vanliga löntagare får ut 70 procent av slutlönen i samlad pension. Detta skulle också innebära att arbetsgivaravgifterna höjs med 15 miljarder kronor årligen. Vad det innebär för löneutvecklingen och arbetstillväxten är svårt att avgöra, men det kommer inte att vara positivt och ekonomin går ofrånkomligen redan mot en lågkonjunktur.

Problemet är att pensionernas storlek speglar styrkan i svensk ekonomi. Det är därför jobbskatteavdragen har bidragit till att stärka pensionerna vilket kompenserar att pensionsskatten inte har sänkts i samma takt som på arbete. Detta förstår de borgerliga partierna, men Socialdemokraterna fortsätter att satsa på tillägg i stället för att förbättra förutsättningarna för ekonomin i sin helhet.

De borgerliga partierna med M och KD i spetsen är dessutom minst lika generöst inställda mot pensionärerna som S. Denna överbudspolitik är dock skadlig. Alliansen bör ta initiativ till en ny pensionsuppgörelse som skapar ett så stabilt pensionssystem att pensioner inte blir en ständig valfråga. Det ska de inte behöva vara.

Nazisterna i Nordiska motståndsrörelsen som avbröt Centerledaren Annie Lööfs tal och registrerar personer på seminarier med ”fel” utgångspunkter samt beter sig väldigt hotfullt avhandlades också på pressträffen. Löfven har dock fortfarande efter all denna tid inga svar. Det duger inte. M har lagt fram förslag om att kriminalisera deltagande i våldsbejakande verksamheter. Har S inget mer än tomma ord att erbjuda bör de i stället stödja detta och göra verklighet av det snarast.

Löfven och Socialdemokraterna måste anstränga sig mer än så här. De lagda förslagen är inte tillräckliga för ett statsbärande parti. Det är inte bara väljarna som saknas för S, även politiken har uteblivit.

Daniel Persson/SNB

S har mycket riktigt identifierat pensionerna som ett område där det råder ett utbrett missnöje. Problemet är högst reellt, antalet fattigpensionärer ökar i ett oacceptabelt tempo. De socialdemokratiska väljarna är också äldre än befolkningen i allmänhet.

Förslagen är dock inga valvinnare. Retoriken är därtill gammal. Att jobbskatteavdragen skulle innebära en pensionärsskatt är sedan länge avskrivet som så kallade alternativa fakta. Det andas inte självförtroende utan desperation att partiet inte har kommit längre än så.

Rent faktiskt vill S ta bort den sista lilla skillnaden i beskattning mellan pension och arbete. Därtill vill partiet höja garantipensionen och bostadstillägget för de allra fattigaste pensionärerna samt rikta ett tillägg om 600 kronor i månaden mot dem som har arbetat ett helt liv med låg lön.

Det stora förslaget från S handlar dock om att höja ålderspensionsavgiften med minst 1,29 procentenheter. Tillsammans med att alla arbetar fler år innan de går i pension är det tänkt att leda till att vanliga löntagare får ut 70 procent av slutlönen i samlad pension. Detta skulle också innebära att arbetsgivaravgifterna höjs med 15 miljarder kronor årligen. Vad det innebär för löneutvecklingen och arbetstillväxten är svårt att avgöra, men det kommer inte att vara positivt och ekonomin går ofrånkomligen redan mot en lågkonjunktur.

Problemet är att pensionernas storlek speglar styrkan i svensk ekonomi. Det är därför jobbskatteavdragen har bidragit till att stärka pensionerna vilket kompenserar att pensionsskatten inte har sänkts i samma takt som på arbete. Detta förstår de borgerliga partierna, men Socialdemokraterna fortsätter att satsa på tillägg i stället för att förbättra förutsättningarna för ekonomin i sin helhet.

De borgerliga partierna med M och KD i spetsen är dessutom minst lika generöst inställda mot pensionärerna som S. Denna överbudspolitik är dock skadlig. Alliansen bör ta initiativ till en ny pensionsuppgörelse som skapar ett så stabilt pensionssystem att pensioner inte blir en ständig valfråga. Det ska de inte behöva vara.

Nazisterna i Nordiska motståndsrörelsen som avbröt Centerledaren Annie Lööfs tal och registrerar personer på seminarier med ”fel” utgångspunkter samt beter sig väldigt hotfullt avhandlades också på pressträffen. Löfven har dock fortfarande efter all denna tid inga svar. Det duger inte. M har lagt fram förslag om att kriminalisera deltagande i våldsbejakande verksamheter. Har S inget mer än tomma ord att erbjuda bör de i stället stödja detta och göra verklighet av det snarast.

Löfven och Socialdemokraterna måste anstränga sig mer än så här. De lagda förslagen är inte tillräckliga för ett statsbärande parti. Det är inte bara väljarna som saknas för S, även politiken har uteblivit.

Daniel Persson/SNB