14 jul 2018 06:00

14 jul 2018 06:00

Osäker elförsörjning

Elpriserna i juni var de högsta för den månaden på tio år.

Priserna är nästan lika höga som i vintras. Och enligt Sveriges Radio (12/7) riskerar elpriserna att fortsätta stiga.

En orsak till situationen är torkan, som gör att kraftverkens vattenmagasin inte fylls på ordentligt. Dessutom påverkas marknaden av höga priser på olja, kol och utsläppsrätter i Europa.

Om torkan håller i sig riskerar situationen att bli än värre. I ett skräckscenario möter vi vintern med dåligt fyllda vattenmagasin. Blir sedan vintervädret i Europa kallt, mörkt och vindstilla är katastrofen närmast ett faktum. I ett sådant läge är elförbrukningen hög men produktionen låg – varken solceller eller vindkraftverk kan leverera mycket el. Att importera el för att hantera en ökande efterfrågan lär även vara närmast uteslutet om alla länder har samma problem.

I Sverige finns det inte heller några stora marginaler att spela på inom elförsörjningen, särskilt inte under mörka vinterdagar med temperaturer runt minus 30 grader. Statliga Svenska kraftnät har i sina framtidsscenarier varnat för att om vintern 2020–2021 blir ovanligt kall kan det uppstå ett allvarligt effektunderskott. Utan en betydande import återstår då att periodvis stänga ner delar av elnätet.

Och det finns fler problem kring effektförsörjningen. Långa tillståndsprocesser gör att utbyggnaden av elnätskapaciteten inte hänger med när en del städer och verksamheter växer, vilket ytterligare gör att marginalerna minskar.

Second Opinion, som rapporterar om energifrågor, har beskrivit (11/7) att effektläget på en del håll stoppar investeringar. Till Second Opinion sade Niclas Damsgaard, tillförordnad chef för systemdivisionen på Svenska kraftnät: ”Vi står redan i dagsläget i situationen att man måste säga nej till industrietableringar och utbyggd tågtrafik. Den kommer man inte heller att avhjälpa inom ett par år. I Stockholm, Uppsala och Malmö försvinner nu kraftvärmeproduktion – det vill säga samtidig produktion av både el och värme – och i exempelvis Uppsala ersätts den med bara värmeproduktion. Det förvärrar läget.”

För att göra ont värre försvinner under 2019 och 2020 två kärnkraftreaktorer i Ringhals. Två reaktorer i Oskarshamn är redan under avveckling. Och massavvecklingen av svensk produktionskapacitet är Socialdemokraternas och Miljöpartiets arv. Det är inte några uttjänta anläggningar som de rödgröna har drivit fram en nedläggning av – reaktor två i Oskarshamn hade uppgraderats till en kostnad av åtta miljarder kronor innan beslutet togs att aldrig starta den.

Det finns således en del allvarliga problem kring framtidens effektförsörjning. Och ska problemen lösas lär det krävas politisk handlingskraft.

När det är valår bör dock frågorna kring elförsörjningen lyftas av något parti – eller måste det gå så långt att det börjar blinka i lamporna?

 

Edvard Hollertz/SNB

Priserna är nästan lika höga som i vintras. Och enligt Sveriges Radio (12/7) riskerar elpriserna att fortsätta stiga.

En orsak till situationen är torkan, som gör att kraftverkens vattenmagasin inte fylls på ordentligt. Dessutom påverkas marknaden av höga priser på olja, kol och utsläppsrätter i Europa.

Om torkan håller i sig riskerar situationen att bli än värre. I ett skräckscenario möter vi vintern med dåligt fyllda vattenmagasin. Blir sedan vintervädret i Europa kallt, mörkt och vindstilla är katastrofen närmast ett faktum. I ett sådant läge är elförbrukningen hög men produktionen låg – varken solceller eller vindkraftverk kan leverera mycket el. Att importera el för att hantera en ökande efterfrågan lär även vara närmast uteslutet om alla länder har samma problem.

I Sverige finns det inte heller några stora marginaler att spela på inom elförsörjningen, särskilt inte under mörka vinterdagar med temperaturer runt minus 30 grader. Statliga Svenska kraftnät har i sina framtidsscenarier varnat för att om vintern 2020–2021 blir ovanligt kall kan det uppstå ett allvarligt effektunderskott. Utan en betydande import återstår då att periodvis stänga ner delar av elnätet.

Och det finns fler problem kring effektförsörjningen. Långa tillståndsprocesser gör att utbyggnaden av elnätskapaciteten inte hänger med när en del städer och verksamheter växer, vilket ytterligare gör att marginalerna minskar.

Second Opinion, som rapporterar om energifrågor, har beskrivit (11/7) att effektläget på en del håll stoppar investeringar. Till Second Opinion sade Niclas Damsgaard, tillförordnad chef för systemdivisionen på Svenska kraftnät: ”Vi står redan i dagsläget i situationen att man måste säga nej till industrietableringar och utbyggd tågtrafik. Den kommer man inte heller att avhjälpa inom ett par år. I Stockholm, Uppsala och Malmö försvinner nu kraftvärmeproduktion – det vill säga samtidig produktion av både el och värme – och i exempelvis Uppsala ersätts den med bara värmeproduktion. Det förvärrar läget.”

För att göra ont värre försvinner under 2019 och 2020 två kärnkraftreaktorer i Ringhals. Två reaktorer i Oskarshamn är redan under avveckling. Och massavvecklingen av svensk produktionskapacitet är Socialdemokraternas och Miljöpartiets arv. Det är inte några uttjänta anläggningar som de rödgröna har drivit fram en nedläggning av – reaktor två i Oskarshamn hade uppgraderats till en kostnad av åtta miljarder kronor innan beslutet togs att aldrig starta den.

Det finns således en del allvarliga problem kring framtidens effektförsörjning. Och ska problemen lösas lär det krävas politisk handlingskraft.

När det är valår bör dock frågorna kring elförsörjningen lyftas av något parti – eller måste det gå så långt att det börjar blinka i lamporna?

 

Edvard Hollertz/SNB