18 dec 2013 16:51

07 jan 2015 10:06

Avtal om flyktingbarn

Falköping är ett av landets 60 sista kommuner att teckna avtal om att ta emot ensamkommande flyktingbarn som söker asyl.
– Genom att vara proaktiv kan man undvika tvångsplaceringar, säger integrationssamordnare Åsa Sandberg.

Förslaget att bereda fyra platser för asylsökande barn och sex platser för barn med permanent uppehållstillstånd utarbetades i integrationsutskottet. Under onsdagen instämde politikerna i kommunstyrelsens arbetsutskott i förslaget.

– Nu måste vi ordna boende, det har vi inte gjort än. Barnen ska också få ”goda män”, säger kommunalrådet Ulf Eriksson (C).

Lagändring bakom avtalen

Efter årsskiftet ändrades lagen till att ge myndigheten utökade möjligheter att anvisa ensammkommande barn oavsett om det finns någon överenskommelse eller inte. Till skillnad från generella kontrakt om flyktingmottagande kan kommuner inte hävda bostadsbrist för att neka ett ensamkommande barn.

Migrationsverket kallar situationen akut. Ifjol fick 800 barn inte någon placering alls. För avtalet får kommunen 500 000 kronor i fast summa. Utöver detta får kommunen 1900 kronor per dygn och barn när platserna besätts.

Ökat tryck kommande år

Under årets första tio månader kom 3 111 barn till landet I oktober var tillströmningen den högsta sedan 2004. Trycket på kommunerna att ta emot fler väntas bli ännu högre kommande år. Migrationsverkets prognos pekar på 4100 barn per år till Sverige under de närmsta fyra åren. De största nationaliteterna i fallande ordning just nu är Afganistan, Somalia, statslös, Syrien och Marocko. Statslösa och syrier ökar medan ensamkommande från Afghanistan minskar.

Släktskap avgör placering

Störst hänsyn till vart placeringen blir är släktskap och i andra hand vilka kommuner som har en överenskommelse och ledig plats. Mot bakgrund av en redan hög anhöriginvandring är det därför inte osannolikt att det blir somaliska barn som kommer.

– Det underlättar förstås om det är samma språkgrupper, säger Ulf Eriksson.

Kommunstyrelsen fattar beslut i januari och då träder avtalet i kraft.

Förslaget att bereda fyra platser för asylsökande barn och sex platser för barn med permanent uppehållstillstånd utarbetades i integrationsutskottet. Under onsdagen instämde politikerna i kommunstyrelsens arbetsutskott i förslaget.

– Nu måste vi ordna boende, det har vi inte gjort än. Barnen ska också få ”goda män”, säger kommunalrådet Ulf Eriksson (C).

Lagändring bakom avtalen

Efter årsskiftet ändrades lagen till att ge myndigheten utökade möjligheter att anvisa ensammkommande barn oavsett om det finns någon överenskommelse eller inte. Till skillnad från generella kontrakt om flyktingmottagande kan kommuner inte hävda bostadsbrist för att neka ett ensamkommande barn.

Migrationsverket kallar situationen akut. Ifjol fick 800 barn inte någon placering alls. För avtalet får kommunen 500 000 kronor i fast summa. Utöver detta får kommunen 1900 kronor per dygn och barn när platserna besätts.

Ökat tryck kommande år

Under årets första tio månader kom 3 111 barn till landet I oktober var tillströmningen den högsta sedan 2004. Trycket på kommunerna att ta emot fler väntas bli ännu högre kommande år. Migrationsverkets prognos pekar på 4100 barn per år till Sverige under de närmsta fyra åren. De största nationaliteterna i fallande ordning just nu är Afganistan, Somalia, statslös, Syrien och Marocko. Statslösa och syrier ökar medan ensamkommande från Afghanistan minskar.

Släktskap avgör placering

Störst hänsyn till vart placeringen blir är släktskap och i andra hand vilka kommuner som har en överenskommelse och ledig plats. Mot bakgrund av en redan hög anhöriginvandring är det därför inte osannolikt att det blir somaliska barn som kommer.

– Det underlättar förstås om det är samma språkgrupper, säger Ulf Eriksson.

Kommunstyrelsen fattar beslut i januari och då träder avtalet i kraft.

  • Rikard Jansson