03 aug 2014 18:55

23 jan 2015 15:47

Slåtter på ängen med lie, räfsa och kaffe

– Vi måste fika, annars hinner vi inte äta lunch. Det ropar Bertil Wallgren, samordnare för lördagens slåtter med lie på Kurebo äng utanför Åsarp.

15 personer från Falbygdens naturskyddsförening, som enligt Bertil är ”ett gäng tokiga idealister som vill bevara artrikedomen”, har slutit upp tidigt lördag morgon för att slå ängen. Själv säger han sig vara född med lien i handen.

En äng har aldrig varit utsatt för konstgödsel. Ängen vid Kurebo mejas varsamt eftersom den är stenig. Gräset räfsas upp direkt och läggs i högar. Det forslas bort och blir till kompost. Efter slåttern sätts kreatur på efterbete. På försommaren och in på högsommaren växer bland annat jungfrulin, slåttergubbe, kärrfibbla, majviva och darrgräs på ängen.

Orkidéparadis

Ungefär sju hektar, på ett tiotal ställen, slår idealisterna några veckor på hösten. Orkidéparadiset vid Plantabergets sluttningar utanför Stenstorp är enligt gruppen en av Västergötlands finaste ängar.

15 år har gruppen tillsammans jobbat tusentals timmar. Om deras ideella arbete inte gjordes skulle slyn snabbt växa upp till skog. Men det skulle behövas fler armar och ben, säger Bertil. Det är svårt att få ungdomar att hänga på. Försök har gjorts.

Varför håller ni på?

– En får motion och ser hur grannt det blir sedan, säger Tore Johansson.

– Det skapar harmoni och är bra för kroppen, säger Anita Fryhlin.

Nya liar

De flesta använder nya liar som är tillverkade i Österrike. De är smidiga, men känsliga för stenar. För att få eggen vass knackas den på. Bertil är dagens knackare.

Att inta kaffe under björkarna, sittandes på stenar på en grön äng smakar prima. Fika tillsammans är en viktig och social del i arbetet.

– Det är livskvalitet att sitta så här, säger Anita.

– När man lägger sig på kvällen mår man bra. Man känner att man har gjort en insats för både miljön och sig själv avslutar Bertil.

15 personer från Falbygdens naturskyddsförening, som enligt Bertil är ”ett gäng tokiga idealister som vill bevara artrikedomen”, har slutit upp tidigt lördag morgon för att slå ängen. Själv säger han sig vara född med lien i handen.

En äng har aldrig varit utsatt för konstgödsel. Ängen vid Kurebo mejas varsamt eftersom den är stenig. Gräset räfsas upp direkt och läggs i högar. Det forslas bort och blir till kompost. Efter slåttern sätts kreatur på efterbete. På försommaren och in på högsommaren växer bland annat jungfrulin, slåttergubbe, kärrfibbla, majviva och darrgräs på ängen.

Orkidéparadis

Ungefär sju hektar, på ett tiotal ställen, slår idealisterna några veckor på hösten. Orkidéparadiset vid Plantabergets sluttningar utanför Stenstorp är enligt gruppen en av Västergötlands finaste ängar.

15 år har gruppen tillsammans jobbat tusentals timmar. Om deras ideella arbete inte gjordes skulle slyn snabbt växa upp till skog. Men det skulle behövas fler armar och ben, säger Bertil. Det är svårt att få ungdomar att hänga på. Försök har gjorts.

Varför håller ni på?

– En får motion och ser hur grannt det blir sedan, säger Tore Johansson.

– Det skapar harmoni och är bra för kroppen, säger Anita Fryhlin.

Nya liar

De flesta använder nya liar som är tillverkade i Österrike. De är smidiga, men känsliga för stenar. För att få eggen vass knackas den på. Bertil är dagens knackare.

Att inta kaffe under björkarna, sittandes på stenar på en grön äng smakar prima. Fika tillsammans är en viktig och social del i arbetet.

– Det är livskvalitet att sitta så här, säger Anita.

– När man lägger sig på kvällen mår man bra. Man känner att man har gjort en insats för både miljön och sig själv avslutar Bertil.

  • Lena Dirsäter