25 jun 2015 20:35

25 jun 2015 20:35

Falköping tappar miljöplacering

Av Sveriges 290 kommuner så hamnar Falköping kommun i år på plats 80 när tidningen Miljöaktuellt presenterar sin årliga granskning av de olika kommunernas miljöarbete. Sveriges bästa miljökommun blev i år Örebro.

Med hjälp av ett flertal experter, som exempelvis representanter från Sveriges kommuner och landsting, TCO Development och konsultbolaget Esam AB, har tidningen Miljöaktuellt återigen granskat kommunernas miljöarbete.

Mäter kraven

Granskningen mäter bland annat vilka krav kommunerna har satt för att minska växthusgaser, om de har infört köttfria dagar i sina matserveringar och om kommunerna har ett politiskt antaget mål och handlingsplan för att öka andelen solenergi i sina fastigheter.

Lyfta fram

Rankning mäter varje år aktiviteten och ambitionen på bred front inom miljöområdet. Den baseras på en enkät och som besvaras av Vattenmyndigheterna, Energimyndigheten, Kolada-databasen, Boverkets miljömålsenkät, Håll Sverige Rent, Ekomatcentrum, Naturskyddsföreningen och Naturvårdsverket.

– Vi vill att rankningen ska vara en energiinjektion i kommunernas miljöarbete, både genom att vi lyfter fram föredömen och genom att vi är en blåslampa där det behövs förbättringar, skriver Mikael Salo, chefredaktör på Miljöaktuellt i ett pressmeddelande.

Hård konkurrens

Falköpings kommun tappar i år alltså en placering från 79 till 80 plats. Något som går att förvänta sig i en tid då många kommuner satsar stort på sitt miljöarbete och konkurrensen är hård.

– Det är kommunerna som är motorerna i det svenska miljöarbetet eftersom de i praktiken genomför omställningen till ett miljösmart samhälle, skriver Salo och menar att det är därför är det är viktigt att regelbundet mäta deras aktivitet och ambition.

Större hänsyn

Miljöaktuellts granskning visar även att fler och fler kommuner tar större hänsyn till så kallade ekosystemtjänster och att detta får en allt mer framskjuten plats i kommunernas planering. Till ekosystemtjänster räknas naturens gratistjänster som människan drar nytta av, som exempelvis pollinering av grödor och översvämnings- eller bullerskydd i form av olika grönområden. Nästan sex av tio kommuner tar dessa hänsyn, vilket är en ökning med 14 procent sedan förra året.

Bara var femte

Men granskningen visar inte endast positiva förändringar. Det är fortfarande endast var femte kommun som har tydliga direktiv som utesluter finansiella investeringar i verksamheter med stor miljö- och klimatpåverkan.

Med hjälp av ett flertal experter, som exempelvis representanter från Sveriges kommuner och landsting, TCO Development och konsultbolaget Esam AB, har tidningen Miljöaktuellt återigen granskat kommunernas miljöarbete.

Mäter kraven

Granskningen mäter bland annat vilka krav kommunerna har satt för att minska växthusgaser, om de har infört köttfria dagar i sina matserveringar och om kommunerna har ett politiskt antaget mål och handlingsplan för att öka andelen solenergi i sina fastigheter.

Lyfta fram

Rankning mäter varje år aktiviteten och ambitionen på bred front inom miljöområdet. Den baseras på en enkät och som besvaras av Vattenmyndigheterna, Energimyndigheten, Kolada-databasen, Boverkets miljömålsenkät, Håll Sverige Rent, Ekomatcentrum, Naturskyddsföreningen och Naturvårdsverket.

– Vi vill att rankningen ska vara en energiinjektion i kommunernas miljöarbete, både genom att vi lyfter fram föredömen och genom att vi är en blåslampa där det behövs förbättringar, skriver Mikael Salo, chefredaktör på Miljöaktuellt i ett pressmeddelande.

Hård konkurrens

Falköpings kommun tappar i år alltså en placering från 79 till 80 plats. Något som går att förvänta sig i en tid då många kommuner satsar stort på sitt miljöarbete och konkurrensen är hård.

– Det är kommunerna som är motorerna i det svenska miljöarbetet eftersom de i praktiken genomför omställningen till ett miljösmart samhälle, skriver Salo och menar att det är därför är det är viktigt att regelbundet mäta deras aktivitet och ambition.

Större hänsyn

Miljöaktuellts granskning visar även att fler och fler kommuner tar större hänsyn till så kallade ekosystemtjänster och att detta får en allt mer framskjuten plats i kommunernas planering. Till ekosystemtjänster räknas naturens gratistjänster som människan drar nytta av, som exempelvis pollinering av grödor och översvämnings- eller bullerskydd i form av olika grönområden. Nästan sex av tio kommuner tar dessa hänsyn, vilket är en ökning med 14 procent sedan förra året.

Bara var femte

Men granskningen visar inte endast positiva förändringar. Det är fortfarande endast var femte kommun som har tydliga direktiv som utesluter finansiella investeringar i verksamheter med stor miljö- och klimatpåverkan.

  • Anna Leijon