19 okt 2014 08:00

23 jan 2015 15:52

Årets honungsskörd mycket god

BREVIK: Biodlingens belöning

Att vara biodlare är en spännande utmaning och efter två så kallade förlorade år, kom årets varma och soliga sommar som en befrielse för Åke Eriksson, biodlare i Brevik.

– Innan det är tid att summera resultatet av honungsskörden är det många saker att tänka på för att allt skall fungera med biodlingen, berättade Åke Eriksson, som har sju bisamhällen att ta hand om. Det har varit en hel del skriverier om bi-död med mera, men det känns som om det planat ut och en positivare utveckling är på gång, sade han. Naturligtvis måste man se till sina samhällen med några medikamenter som Oxalsyra och myrsyra för att få överlevnad i sina bikupor med tambin.

Lång odlingssäsong

– Säsongen för biodlingen böjar redan i mars-april när man kollar om bina klarat vintern och för det mesta har det fungerat bra, vinterfodret har varit tillräckligt och nu börjar de synas ute på flustret igen, när blommorna kommer. Äppleträd och körsbärsträd kommer i maj-juni och då är det full fart på samlandet av nektar och pollen, berättade Åke, som gillar när det surrar i trädgården. Sedan kommer maskrosor, vitklöver, blommor och mycket mera, då bisamhällena ökar i antalet innevånare från vinterns cirka 20 tusen till sommarens 50 till 70 tusen som samlar inom ett cirka 3 kvadratkilometers stort område. Det är drottningen som är huvudpersonen i bikupan och hon kan lägga cirka 2000 ägg om dagen för att föda upp nya honungsbin under säsongen. En verklig vetenskap är detta med biodling, då huvuddelen av bi nykomlingarna är arbetsbin och cirka 10 % är drönare, som endast har som uppgift att befrukta eventuella ungdrottningar. Drönarna är inte så populära i kuporna eftersom de inte samlar pollen och nektar utan endast lever på vad andra samlar in. I samhällena placerar man så in skattlådor och det är där som den goda honungen kommer på plats efter de små livens bearbetning.

– Man måste hålla koll hela säsongen på utvecklingen, sade Åke, som plockar ur ramarna i skattlådorna omkring första juli och placerar dem i honungsslungan, då den mera mänskliga delen av honungsframställningen börjar med slungning, silning och rörning, en nog så viktig del av honungsskörden. I augusti sker så slutskattningen då kuporna förses med vinterfoder, cirka 18 kg bifoder, en sockervariant som skall räcka hela vintern till kommande säsong. – Det är något av högtidsstunder när man får sätta sig ner och fylla på honung på 700 gramsburkarna, särskilt som årets skörd varit mycket god, där kuporna i genomsnitt gett 30 - 40 kilogram färdig honung. Bara det ett under och ett ämne till stor glädje, sade Åke, som även presenterat sin skörd på bondens marknad.

– Innan det är tid att summera resultatet av honungsskörden är det många saker att tänka på för att allt skall fungera med biodlingen, berättade Åke Eriksson, som har sju bisamhällen att ta hand om. Det har varit en hel del skriverier om bi-död med mera, men det känns som om det planat ut och en positivare utveckling är på gång, sade han. Naturligtvis måste man se till sina samhällen med några medikamenter som Oxalsyra och myrsyra för att få överlevnad i sina bikupor med tambin.

Lång odlingssäsong

– Säsongen för biodlingen böjar redan i mars-april när man kollar om bina klarat vintern och för det mesta har det fungerat bra, vinterfodret har varit tillräckligt och nu börjar de synas ute på flustret igen, när blommorna kommer. Äppleträd och körsbärsträd kommer i maj-juni och då är det full fart på samlandet av nektar och pollen, berättade Åke, som gillar när det surrar i trädgården. Sedan kommer maskrosor, vitklöver, blommor och mycket mera, då bisamhällena ökar i antalet innevånare från vinterns cirka 20 tusen till sommarens 50 till 70 tusen som samlar inom ett cirka 3 kvadratkilometers stort område. Det är drottningen som är huvudpersonen i bikupan och hon kan lägga cirka 2000 ägg om dagen för att föda upp nya honungsbin under säsongen. En verklig vetenskap är detta med biodling, då huvuddelen av bi nykomlingarna är arbetsbin och cirka 10 % är drönare, som endast har som uppgift att befrukta eventuella ungdrottningar. Drönarna är inte så populära i kuporna eftersom de inte samlar pollen och nektar utan endast lever på vad andra samlar in. I samhällena placerar man så in skattlådor och det är där som den goda honungen kommer på plats efter de små livens bearbetning.

– Man måste hålla koll hela säsongen på utvecklingen, sade Åke, som plockar ur ramarna i skattlådorna omkring första juli och placerar dem i honungsslungan, då den mera mänskliga delen av honungsframställningen börjar med slungning, silning och rörning, en nog så viktig del av honungsskörden. I augusti sker så slutskattningen då kuporna förses med vinterfoder, cirka 18 kg bifoder, en sockervariant som skall räcka hela vintern till kommande säsong. – Det är något av högtidsstunder när man får sätta sig ner och fylla på honung på 700 gramsburkarna, särskilt som årets skörd varit mycket god, där kuporna i genomsnitt gett 30 - 40 kilogram färdig honung. Bara det ett under och ett ämne till stor glädje, sade Åke, som även presenterat sin skörd på bondens marknad.

  • Lennart Strömberg