28 mar 2015 06:00

28 mar 2015 06:00

Uppdatering av status

KRÖNIKA

Det finns en mening som brukar poppa upp i min hjärna i tid och otid. När jag minst anar det dyker den här meningen upp framför mig och får mig att dra på smilbanden. En slags mental statusuppdatering i realtid.

Idag kan man skriva vad man vill i en status på facebook men för flera år sedan inleddes de alltid av en förinställd text. Denna text var densamma för alla användare och bestod av namnet, i mitt fall Sandra Lundin, och sen ordet är. Av någon anledning har just den där formuleringen etsats sig fast hos mig och ibland ser jag meningen Sandra Lundin är: en lycklig jäkel framför mina ögon. Dessa ord har aldrig tidigare blivit nedtecknade av mig utan de kommer som en spontan viskning från mitt inre.

I veckan fyllde jag 26 år och förutom det lite sorgliga i att dagen som är min fort går över och blir någon annans så finns det ingen åldersnoja här. Jag har nämligen insett att livet bara blir bättre och bättre för varje år som går.

För visst är det väl så att en del episoder har varit tuffare än andra samtidigt som det ibland känns som att man glider fram på en räkmacka. Men hur skönt det än är att leva ett enkelt och bekymmersfritt liv så är det de tuffa partierna som gör mig mest stolt. Att jag orkade kämpa och vända varje tråkig situation till det bättre har gjort mig så mycket klokare, lugnare och framför allt starkare. Såhär är livet, fullt av med- och motgångar, men för varje år glädjer jag mig lite mer över det som är bra och lägger allt mindre av mitt hjärta i de tunga sakerna. Det blir helt enkelt lite lättare att tackla livet.

Så, 26 år gammal står jag där med kassarna från affären i händerna när meningen dyker upp igen. Sandra Lundin är: en lycklig jäkel. Jag ler, för det stämmer ju och vetskapen om att lyckan drabbar en även när man handlar mat en onsdag är så rackarns fin. Det här blir ett bra år!

Sandra Lundin

Det finns en mening som brukar poppa upp i min hjärna i tid och otid. När jag minst anar det dyker den här meningen upp framför mig och får mig att dra på smilbanden. En slags mental statusuppdatering i realtid.

Idag kan man skriva vad man vill i en status på facebook men för flera år sedan inleddes de alltid av en förinställd text. Denna text var densamma för alla användare och bestod av namnet, i mitt fall Sandra Lundin, och sen ordet är. Av någon anledning har just den där formuleringen etsats sig fast hos mig och ibland ser jag meningen Sandra Lundin är: en lycklig jäkel framför mina ögon. Dessa ord har aldrig tidigare blivit nedtecknade av mig utan de kommer som en spontan viskning från mitt inre.

I veckan fyllde jag 26 år och förutom det lite sorgliga i att dagen som är min fort går över och blir någon annans så finns det ingen åldersnoja här. Jag har nämligen insett att livet bara blir bättre och bättre för varje år som går.

För visst är det väl så att en del episoder har varit tuffare än andra samtidigt som det ibland känns som att man glider fram på en räkmacka. Men hur skönt det än är att leva ett enkelt och bekymmersfritt liv så är det de tuffa partierna som gör mig mest stolt. Att jag orkade kämpa och vända varje tråkig situation till det bättre har gjort mig så mycket klokare, lugnare och framför allt starkare. Såhär är livet, fullt av med- och motgångar, men för varje år glädjer jag mig lite mer över det som är bra och lägger allt mindre av mitt hjärta i de tunga sakerna. Det blir helt enkelt lite lättare att tackla livet.

Så, 26 år gammal står jag där med kassarna från affären i händerna när meningen dyker upp igen. Sandra Lundin är: en lycklig jäkel. Jag ler, för det stämmer ju och vetskapen om att lyckan drabbar en även när man handlar mat en onsdag är så rackarns fin. Det här blir ett bra år!

Sandra Lundin