14 sep 2015 15:56

14 sep 2015 15:56

Edets kvarn och benstamp visades

Undenäs hembygdsförening och Edetgruppen syftar till att köra benstampen en gång per år och visa kvarnen, alla stora kvarnstenar och kugghjulen i källaren som drivs av den vattendrivna turbinen.

I söndags kunde allmänheten se på när Carl-Johan Larsson och Nisse Larsson körde benstampen som i gamla tider.

När bönderna kom till kvarnen med sin säd för att få den mald till mjöl hade de också med sig torkade djurben från årets slakt. Dessa krossades i stampen och maldes sedan till benmjöl mellan två massiva kvarnstenar. Benmjölet användes som jordförbättrare och som tillsats i kreatursfoder. Stampen är från 1865 och Sveriges äldsta bevarade.

Ingemar Wikenros visade bildspel och berättade om bygdens historia och dess folk. Uppe i ladan fanns en loppmarknad och inne i kvarnen stod kaffedamerna och sålde vaniljdoftande vetebullar, utanför underhöll musikerna.

Visa allmänheten

Kent Dahlman berättade om förfarandet i kvarnen. Var säden kom in och mjölet ut. Han visste också besked när någon undrade om kraftöverföringen från forsen och turbinerna.

– Edetgruppens idé är att ha öppet en gång om året för att visa allmänheten hur det gick till, berättar han.

Björn Eriksson skötte rens och vattenflöde på utsidan. Innan turbinerna drogs igång öppnade han luckorna för vattnet och rensade gallret från vass och gräs.

Historiens vingslag

Mangårdsbyggnaden är bröderna Ericssons barndomshem. Driften vid sågen lades ner 1958, kvarnen 1953 och stampen på 1940-talet. På 1300-talet ägdes Edet och forsen av Vadstena kloster. 1811 köpte Göta kanalbolaget Edet, där hålldammen användes för kontroll av vattennivån i Viken, som får sitt vatten huvudsakligen från Unden. Detta år byggdes också bostadshuset i Edet där förmannen för kanalbygget, Olof Ericsson, bodde. Sonen John uppfann bland annat propellern. Sonen Nils blev kanal- och järnvägsbyggare på Göta kanal och västra stambanan.

I söndags kunde allmänheten se på när Carl-Johan Larsson och Nisse Larsson körde benstampen som i gamla tider.

När bönderna kom till kvarnen med sin säd för att få den mald till mjöl hade de också med sig torkade djurben från årets slakt. Dessa krossades i stampen och maldes sedan till benmjöl mellan två massiva kvarnstenar. Benmjölet användes som jordförbättrare och som tillsats i kreatursfoder. Stampen är från 1865 och Sveriges äldsta bevarade.

Ingemar Wikenros visade bildspel och berättade om bygdens historia och dess folk. Uppe i ladan fanns en loppmarknad och inne i kvarnen stod kaffedamerna och sålde vaniljdoftande vetebullar, utanför underhöll musikerna.

Visa allmänheten

Kent Dahlman berättade om förfarandet i kvarnen. Var säden kom in och mjölet ut. Han visste också besked när någon undrade om kraftöverföringen från forsen och turbinerna.

– Edetgruppens idé är att ha öppet en gång om året för att visa allmänheten hur det gick till, berättar han.

Björn Eriksson skötte rens och vattenflöde på utsidan. Innan turbinerna drogs igång öppnade han luckorna för vattnet och rensade gallret från vass och gräs.

Historiens vingslag

Mangårdsbyggnaden är bröderna Ericssons barndomshem. Driften vid sågen lades ner 1958, kvarnen 1953 och stampen på 1940-talet. På 1300-talet ägdes Edet och forsen av Vadstena kloster. 1811 köpte Göta kanalbolaget Edet, där hålldammen användes för kontroll av vattennivån i Viken, som får sitt vatten huvudsakligen från Unden. Detta år byggdes också bostadshuset i Edet där förmannen för kanalbygget, Olof Ericsson, bodde. Sonen John uppfann bland annat propellern. Sonen Nils blev kanal- och järnvägsbyggare på Göta kanal och västra stambanan.