25 sep 2015 06:00

25 sep 2015 06:00

Datoriserad ungdom

SANDRA HJORT

Vad är det egentligen som är så beundransvärt, frågar han mig där han sitter på den lilla bänken utanför motormuseet någonstans mellan Falun och Borlänge. Jag har precis fotat en otroligt vacker kyrka som byggdes 50 år innan Christoffer Columbus ens upptäckte Amerika. Så jag säger som det är; att omgivningarna är undersköna och att det vore en synd att inte dokumentera det för ett framtida minne.

Jag är på semester i Dalarna, detta fantastiska landskap som jag drömmer om året runt. Tanken är att få se, uppleva och känna så mycket som möjligt under min vistelse och när jag stöter på en äldre man under min skogspromenad framhäver han att jag borde göra mer storslagna planer än så. Men nej, att gå ut och festa finns inte i mina tankar så jag säger som det är; att jag inte är vidare bra på att dansa och dessutom redan har en fästman som väntar på mig där hemma. Då tar jag hellre en skogspromenad, plockar lite blåbär och smultron och blir totat sönderbiten av alla myggen som svärmar runt mig.

Det plingar till i telefonen av ett meddelande från min mormor. Jag brukar vara rätt dålig på att svara så jag bestämmer mig för att göra det på direkten och just då går en herre förbi och muttrar ungdomen och deras telefoner. Jag är tyst men jag skulle gärna säga som det var; att det var min MORMOR som skrev först!

För hur mycket teknik jag än använder i min vardag så är den fysiska världen så mycket finare än den virtuella. Att plocka sina egna bär, sylta och safta och att till och med få ett gäng myggbett som kliar slår allt som händer på internet med hästlängder. Kameran är än så länge digital men jag drömmer om att gå tillbaka till analogt. Jag vill arbeta med händerna få uppleva, se och känna. Det är lätt att fnysa åt sånt man inte förstår sig på men ibland tycker jag att vi ungdomar förtjänar ett större förtroende.

Vad är det egentligen som är så beundransvärt, frågar han mig där han sitter på den lilla bänken utanför motormuseet någonstans mellan Falun och Borlänge. Jag har precis fotat en otroligt vacker kyrka som byggdes 50 år innan Christoffer Columbus ens upptäckte Amerika. Så jag säger som det är; att omgivningarna är undersköna och att det vore en synd att inte dokumentera det för ett framtida minne.

Jag är på semester i Dalarna, detta fantastiska landskap som jag drömmer om året runt. Tanken är att få se, uppleva och känna så mycket som möjligt under min vistelse och när jag stöter på en äldre man under min skogspromenad framhäver han att jag borde göra mer storslagna planer än så. Men nej, att gå ut och festa finns inte i mina tankar så jag säger som det är; att jag inte är vidare bra på att dansa och dessutom redan har en fästman som väntar på mig där hemma. Då tar jag hellre en skogspromenad, plockar lite blåbär och smultron och blir totat sönderbiten av alla myggen som svärmar runt mig.

Det plingar till i telefonen av ett meddelande från min mormor. Jag brukar vara rätt dålig på att svara så jag bestämmer mig för att göra det på direkten och just då går en herre förbi och muttrar ungdomen och deras telefoner. Jag är tyst men jag skulle gärna säga som det var; att det var min MORMOR som skrev först!

För hur mycket teknik jag än använder i min vardag så är den fysiska världen så mycket finare än den virtuella. Att plocka sina egna bär, sylta och safta och att till och med få ett gäng myggbett som kliar slår allt som händer på internet med hästlängder. Kameran är än så länge digital men jag drömmer om att gå tillbaka till analogt. Jag vill arbeta med händerna få uppleva, se och känna. Det är lätt att fnysa åt sånt man inte förstår sig på men ibland tycker jag att vi ungdomar förtjänar ett större förtroende.