11 feb 2016 06:00

11 feb 2016 06:00

Måltiderna ska utredas

KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT: Enkät om skolmaten i Karlsborg

Maten. Förskolan Kompassen får fortsätta att laga mat, det enligt kommunstyrelsens arbetsutskott som även vill att den framtida matproduktionen utreds. En enkät har genomförts om skolelevernas matvanor.

– Kompassen tillåts att laga maten tillsvidare men det är inte permanent, säger kommunalrådet Peter Lindroth (S).

Förskolan Kompassen har under en period lagat all mat från grunden på förskolan. Ett försök som ska ha fått positiva effekter enligt barn- och utbildningsnämnden som vill att försöket permanentas. De positiva förbättringar de har sett är att barnen äter bättre, det slängs mindre och det ska ha blivit billigare. Barn- och utbildningsnämnden vill även att matlagning på plats ska utökas till fler förskolor i kommunen.

En översyn

Kommunchefen har nu fått i uppgift att ta fram direktiv till en utredning angående den framtida matproduktionen i kommunen.

– Det ska göras en översyn av matproduktionen och skolmatsenkäten ska analyseras och värderas, sen får vi se vad vi landar i.

Enkät om skolmaten

Under hösten genomfördes en enkät angående skolmaten bland eleverna i årskurs 3, 6 och 9. Där fick de bland annat svara på frågor som hur ofta de äter skollunch, om de tycker om maten, hur ofta de äter frukost eller lagad mat hemma och hur ofta de äter godis. Där tas även skolmatsmiljön upp.

Bäst i sexan

– Det som var anmärkningsvärt i Karlsborg är att man i årskurs tre tycker att maten är dålig medan man i årskurs 6 tycker den är bra för att det sedan går ned igen i årskurs nio. Det brukar vara bra i trean för att sedan minska. Vi förstår inte varför det är så här, säger Peter Lindroth.

I årskurs tre var det endast 32 procent som tycker att maten ofta smakar bra och i årskurs nio ligger den siffran på 18 procent. I årskurs sex uppger hela 71 procent att de tycker att maten är god. Däremot uppger 77 procent i årskurs tre och 74 procent i årskurs sex att de ofta äter sig mätta, motsvarande siffra för årskurs nio är 32 procent.

Lunch varje dag

93 procent av eleverna i sexan och endast 29 procent av eleverna i nian uppgav att de åt lunch i skolan varje dag. Av eleverna i nian som inte åt i skolan uppgav en fjärdedel att de inte åt alls, en fjärdedel att de köpte pizza eller hamburgare och en tredjedel att de köpte något i livsmedelsbutiken. Åtta procent uppgav att de åt hemma.

Nästan hälften av eleverna i årskurs tre, tre fjärdedelar av eleverna i sexan och en dryg tredjedel av eleverna i årskurs nio var nöjda med miljön i skolrestaurangen.

Frukost och middag

Då det handlar om frukostvanor är det också skillnader mellan årskurserna. I årskurs tre uppger 74 procent att de äter frukost varje dag, 86 procent av eleverna i årskurs sex och endast hälften av eleverna i årskurs nio.

83 procent av eleverna i årskurs sex uppger att de äter lagad mat hemma varje dag, i årskurs tre ligger den siffran på 59 procent och i årskurs nio på 61 procent.

– Det är färre som äter frukost än jag hade förväntat mig och det är många som inte äter lagad mat hemma varje dag. Men det är ju i första hand en föräldrafråga.

Hög svarsprocent

Totalt har 151 av 168 elever medverkat i undersökningen som motsvarar 90 procent av eleverna, vilket är en hög svarsprocent.

– Kompassen tillåts att laga maten tillsvidare men det är inte permanent, säger kommunalrådet Peter Lindroth (S).

Förskolan Kompassen har under en period lagat all mat från grunden på förskolan. Ett försök som ska ha fått positiva effekter enligt barn- och utbildningsnämnden som vill att försöket permanentas. De positiva förbättringar de har sett är att barnen äter bättre, det slängs mindre och det ska ha blivit billigare. Barn- och utbildningsnämnden vill även att matlagning på plats ska utökas till fler förskolor i kommunen.

En översyn

Kommunchefen har nu fått i uppgift att ta fram direktiv till en utredning angående den framtida matproduktionen i kommunen.

– Det ska göras en översyn av matproduktionen och skolmatsenkäten ska analyseras och värderas, sen får vi se vad vi landar i.

Enkät om skolmaten

Under hösten genomfördes en enkät angående skolmaten bland eleverna i årskurs 3, 6 och 9. Där fick de bland annat svara på frågor som hur ofta de äter skollunch, om de tycker om maten, hur ofta de äter frukost eller lagad mat hemma och hur ofta de äter godis. Där tas även skolmatsmiljön upp.

Bäst i sexan

– Det som var anmärkningsvärt i Karlsborg är att man i årskurs tre tycker att maten är dålig medan man i årskurs 6 tycker den är bra för att det sedan går ned igen i årskurs nio. Det brukar vara bra i trean för att sedan minska. Vi förstår inte varför det är så här, säger Peter Lindroth.

I årskurs tre var det endast 32 procent som tycker att maten ofta smakar bra och i årskurs nio ligger den siffran på 18 procent. I årskurs sex uppger hela 71 procent att de tycker att maten är god. Däremot uppger 77 procent i årskurs tre och 74 procent i årskurs sex att de ofta äter sig mätta, motsvarande siffra för årskurs nio är 32 procent.

Lunch varje dag

93 procent av eleverna i sexan och endast 29 procent av eleverna i nian uppgav att de åt lunch i skolan varje dag. Av eleverna i nian som inte åt i skolan uppgav en fjärdedel att de inte åt alls, en fjärdedel att de köpte pizza eller hamburgare och en tredjedel att de köpte något i livsmedelsbutiken. Åtta procent uppgav att de åt hemma.

Nästan hälften av eleverna i årskurs tre, tre fjärdedelar av eleverna i sexan och en dryg tredjedel av eleverna i årskurs nio var nöjda med miljön i skolrestaurangen.

Frukost och middag

Då det handlar om frukostvanor är det också skillnader mellan årskurserna. I årskurs tre uppger 74 procent att de äter frukost varje dag, 86 procent av eleverna i årskurs sex och endast hälften av eleverna i årskurs nio.

83 procent av eleverna i årskurs sex uppger att de äter lagad mat hemma varje dag, i årskurs tre ligger den siffran på 59 procent och i årskurs nio på 61 procent.

– Det är färre som äter frukost än jag hade förväntat mig och det är många som inte äter lagad mat hemma varje dag. Men det är ju i första hand en föräldrafråga.

Hög svarsprocent

Totalt har 151 av 168 elever medverkat i undersökningen som motsvarar 90 procent av eleverna, vilket är en hög svarsprocent.

  • Anneli Malm