06 sep 2014 08:00

23 jan 2015 15:49

Leila Khammari: Ingen kommer undan politiken

Nu är det en dryg vecka kvar till supervalårets stora final - valdagen den 14 september. Har du förtidsröstat? Eller har du kanske, som tradition, valt att på valdagen gå finklädd till vallokalen för att därefter ta en fika för att på så sätt hylla demokratin lite extra?

Supervalårets final må vara om en dryg vecka, men den markerar även starten (om ej den formella) för en ny mandatperiod. Hur vill vi att kommande fyra år skall ledas, vad vill vi väljare skicka med partierna som viktiga signaler för hur Sverige skall representeras i riksdagen och i kommun- och landstingsfullmäktige?

Den första och viktigaste frågan för att kunna välja handlar om alternativ? Vad finns det för partier att välja på och hur framställer partierna sin politik? Vilka politiker känner du till och vilka politiker ser du i debatten? Valspurtens partiledarutfrågningar och riksmedia ger stort utrymme till riksdagskandidater och Sveriges rikspolitik. Men vilka är politikerna - egentligen?

Kommuner, landsting och regioner representeras av drygt 44 000 politiker, 97 procent av dem arbetar inte heltid som politiker. De gör en stor samhällsinsats, även om de oftast får betydligt mindre medieutrymme än de kandidater som aspirerar på de 349 platserna i Sveriges riksdag.

Ställer vi rätt frågor till politikerna? Eller är det så att vi hellre mäter partiledarnas detaljkunskaper än partiernas syn på sitt bidrag till samhällsutvecklingen? Har det blivit viktigare eller kanske lättare att mäta fakta än att analysera kandidaternas förmåga att bidra till det väljaren anser vara god samhällsutveckling? Om vi allt för ofta uppehåller oss vid de små, eller detaljerade, frågorna har vi inget utrymme att samtala om de stora, de som verkligen kan göra skillnad.

2014 är ett år för eftertanke och beslut, det är supervalår. Vi bygger inte ett samhälle under en mandatperiod, men under fyra år hinner vårt samhälle ändras och det historiska perspektivet är viktigt för vår förståelse för varför samhället ser ut som det gör. Det är i år 100 år sedan det stora kriget startade. Det krig som sedan kom att kallas första världskriget. Det är i år 75 år sedan det andra världskriget startade och 25 år sedan Ukraina bildades efter Sovjetunionens fall. Ett land i Europa som idag återigen befinner sig krig.

När vi nu går och röstar gör vi det i en demokrati, tar vi den för given? Jag hoppas 2014 blir ett år för eftertanke och beslutsamhet. Ett år där de stora frågorna får börja ta plats.

  • Leila Khammari

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.