31 aug 2017 06:00

31 aug 2017 06:00

Hon spelar som Mozart själv ville ha det

SKÖVDE

Basettklarinetten var länge ett bortglömt instrument, men på söndag hörs den i Skövde. Helena Nyman Panofsky och Göteborgsoperans orkester ska då spela Mozarts klarinettkonsert som han själv ville att den skulle låta.

Helena Nyman Panofsky, ursprungligen från Karlsborg och bosatt i Göteborg sedan länge, har varit klarinettist i många år.

Men på de två konserterna i Trollhättan och Skövde, då Göteborgsoperans orkester spelar Mozarts klarinettkonsert och Beethovens femte symfoni, är det första gången hon spelar basettklarinett. Förutom på repetitionerna förstås.

– Det är jätteroligt och jag är glad att operan ville hyra instrumentet åt mig i ett halvår. Det är en mycket stor upplevelse att få vara solist och samtidigt få prova detta nygamla instrument.

Byggde instrumentet

Mozart skrev klarinettkonserten 1791, och det blev hans sista. Han började skriva för basetthorn, även det en typ av klarinett, men han saknade de högre tonerna hos en vanlig klarinett. Samtidigt ville han behålla det djupa registret.

Mozarts favoritklarinettist Anton Stadler och hans bror skapade basettklarinetten så att Mozart skulle få konserten att låta som han ville.

Det känns rätt

Redan i början av 1800-talet publicerade ett förlag konserten omskriven för en vanlig klarinett, och basettklarinetten förpassades till glömskan, liksom Mozarts originalversion.

– När man forskade i Mozarts ursprungspartitur runt 1950-talet blev man förbryllad över att flera passager låg nedanför den vanliga klarinettens register. Basettklarinetten hade då varit död i 150 år, men kom tillbaka, berättar Helena.

För att klara av att spela konserten har Helena styrketränat eftersom instrumentet är tyngre än hennes andra klarinetter. Hennes upplevelse av konserten är också annorlunda när hon spelar på en basettklarinett.

– Nu känns det helt rätt. Skalorna går från djup till absolut höjd, och djupet utnyttjas mycket.

Pluggade i Chicago

Helena är uppvuxen i Karlsborg och flyttade därifrån när hon var 17 år.

– Jag började då på gymnasiet i Skövde, på Västerhöjd, och läste musik på kvällarna. Musikskolan fanns då i Eric Uggla och det var förberedande studier så att man kunde söka vidare.

Helena studerade sedan musik på Musikhögskolan i Malmö och tog en master på Northwestern university i Chicago. Sedan 1990 är hon anställd i Göteborgsoperans orkester.

På söndag gästar den cirka 50 personer starka orkestern Skövde stadsteater.

Helena Nyman Panofsky, ursprungligen från Karlsborg och bosatt i Göteborg sedan länge, har varit klarinettist i många år.

Men på de två konserterna i Trollhättan och Skövde, då Göteborgsoperans orkester spelar Mozarts klarinettkonsert och Beethovens femte symfoni, är det första gången hon spelar basettklarinett. Förutom på repetitionerna förstås.

– Det är jätteroligt och jag är glad att operan ville hyra instrumentet åt mig i ett halvår. Det är en mycket stor upplevelse att få vara solist och samtidigt få prova detta nygamla instrument.

Byggde instrumentet

Mozart skrev klarinettkonserten 1791, och det blev hans sista. Han började skriva för basetthorn, även det en typ av klarinett, men han saknade de högre tonerna hos en vanlig klarinett. Samtidigt ville han behålla det djupa registret.

Mozarts favoritklarinettist Anton Stadler och hans bror skapade basettklarinetten så att Mozart skulle få konserten att låta som han ville.

Det känns rätt

Redan i början av 1800-talet publicerade ett förlag konserten omskriven för en vanlig klarinett, och basettklarinetten förpassades till glömskan, liksom Mozarts originalversion.

– När man forskade i Mozarts ursprungspartitur runt 1950-talet blev man förbryllad över att flera passager låg nedanför den vanliga klarinettens register. Basettklarinetten hade då varit död i 150 år, men kom tillbaka, berättar Helena.

För att klara av att spela konserten har Helena styrketränat eftersom instrumentet är tyngre än hennes andra klarinetter. Hennes upplevelse av konserten är också annorlunda när hon spelar på en basettklarinett.

– Nu känns det helt rätt. Skalorna går från djup till absolut höjd, och djupet utnyttjas mycket.

Pluggade i Chicago

Helena är uppvuxen i Karlsborg och flyttade därifrån när hon var 17 år.

– Jag började då på gymnasiet i Skövde, på Västerhöjd, och läste musik på kvällarna. Musikskolan fanns då i Eric Uggla och det var förberedande studier så att man kunde söka vidare.

Helena studerade sedan musik på Musikhögskolan i Malmö och tog en master på Northwestern university i Chicago. Sedan 1990 är hon anställd i Göteborgsoperans orkester.

På söndag gästar den cirka 50 personer starka orkestern Skövde stadsteater.