24 feb 2014 06:00

07 jan 2015 10:09

Revisorer granskar beställningar i regionen

83 procent av utförarna anser att modellen med beställare och utförare har spelat ut sin roll i Västra Götaland.
– Ett tecken på att många inte har en bra dialog, funderar Susanne Larsson (S), ordförande Skaraborgs sjukhus.

I Västra Götaland bestämmer ägaren (regionstyrelsen) hur stora medel som ska gå till hälso- och sjukvård. Pengarna fördelas till tolv, varav två i Skaraborg, nämnder som i sin tur beställer vård av olika utförare, exempelvis Skaraborgs sjukhus. Systemet har använts sedan regionen bildades 1999.

Revisorer har granskat styrningen och deras rapport är kritisk i flera avseenden. Bland annat över att det finns en otydlighet i roll- och ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna, att de tolkar modellens roller och uppdrag olika och att det finns en ojämn fördelning av makt och risk.

83 procent av de tillfrågade utförarna ansåg att systemet spelat ut sin roll. 38 procent på ägarsidan och 29 procent av beställarna var av samma åsikt. Samtidigt betonade flera av ägarna och beställarna vikten av att modellen utvecklas.

”Bör bli tydligare”

Susanne Larsson (S), ordförande för Skas, har erfarenhet från samtliga tre nivåer. Hon menar, att i grunden är systemet bra men att beställningarna borde vara någorlunda lika i de olika områdena.

– Behoven är ju i stort sett lika var man än bor. Systemet borde även vara tydligare; det är svårt att förstå och människor har oftast ingen aning om rollerna. Vi på sjukhusen gör ju bara det vi blir beordrade att göra. Gör vi besparingar beror det på att vi fått mindre pengar, säger Susanne Larsson.

Hon tycker att det fungerar bra i Skaraborg, att kontakterna med nämnderna är goda.

Vill ha större mandat

Bengt Sjöberg (M) från Töreboda är vice ordförande i östra hälso- och sjukvårdsnämnden. I stort tycker han systemet är bra, men skulle vilja ha mandat att agera när utföraren inte kan uppnå det som står i uppgörelsen.

– Det blir problem när vi inte får vården vi beställt, exempelvis att Skas inte når upp till målen inom psykiatrin utan får 20 miljoner över. Vi borde kunna ta de pengarna och köpa vård på ett annat ställe, men kan inte göra det.

– Samtidigt finns det inget enkelt svar på hur en heltäckande organisation ska se ut. Skåne har tagit bort sina utförarstyrelser, beställarorganisationerna säger vad de vill ha och sedan fixar tjänstemännen resten.

Just nu utreds den politiska organisationen för den kommande mandatperioden. En tanke är att dra ned på antalet nämnder och slå ihop de två i Skaraborg till en.

– Vi har bra en dialog med kommunerna, med en nämnd skulle den försämras. Det är stor skillnad på åtta, som vi har i vår nämnd just nu, och samtliga 15 kommuner. Nu har ju alla kommunerna en representant i nämnderna, säger Sjöberg.

Revisorerna konstaterar att tolv nämnder ger ett lokalt perspektiv och inflytande, men samtidigt försvårar det en gemensam, regionövergripande styrning.

I Västra Götaland bestämmer ägaren (regionstyrelsen) hur stora medel som ska gå till hälso- och sjukvård. Pengarna fördelas till tolv, varav två i Skaraborg, nämnder som i sin tur beställer vård av olika utförare, exempelvis Skaraborgs sjukhus. Systemet har använts sedan regionen bildades 1999.

Revisorer har granskat styrningen och deras rapport är kritisk i flera avseenden. Bland annat över att det finns en otydlighet i roll- och ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna, att de tolkar modellens roller och uppdrag olika och att det finns en ojämn fördelning av makt och risk.

83 procent av de tillfrågade utförarna ansåg att systemet spelat ut sin roll. 38 procent på ägarsidan och 29 procent av beställarna var av samma åsikt. Samtidigt betonade flera av ägarna och beställarna vikten av att modellen utvecklas.

”Bör bli tydligare”

Susanne Larsson (S), ordförande för Skas, har erfarenhet från samtliga tre nivåer. Hon menar, att i grunden är systemet bra men att beställningarna borde vara någorlunda lika i de olika områdena.

– Behoven är ju i stort sett lika var man än bor. Systemet borde även vara tydligare; det är svårt att förstå och människor har oftast ingen aning om rollerna. Vi på sjukhusen gör ju bara det vi blir beordrade att göra. Gör vi besparingar beror det på att vi fått mindre pengar, säger Susanne Larsson.

Hon tycker att det fungerar bra i Skaraborg, att kontakterna med nämnderna är goda.

Vill ha större mandat

Bengt Sjöberg (M) från Töreboda är vice ordförande i östra hälso- och sjukvårdsnämnden. I stort tycker han systemet är bra, men skulle vilja ha mandat att agera när utföraren inte kan uppnå det som står i uppgörelsen.

– Det blir problem när vi inte får vården vi beställt, exempelvis att Skas inte når upp till målen inom psykiatrin utan får 20 miljoner över. Vi borde kunna ta de pengarna och köpa vård på ett annat ställe, men kan inte göra det.

– Samtidigt finns det inget enkelt svar på hur en heltäckande organisation ska se ut. Skåne har tagit bort sina utförarstyrelser, beställarorganisationerna säger vad de vill ha och sedan fixar tjänstemännen resten.

Just nu utreds den politiska organisationen för den kommande mandatperioden. En tanke är att dra ned på antalet nämnder och slå ihop de två i Skaraborg till en.

– Vi har bra en dialog med kommunerna, med en nämnd skulle den försämras. Det är stor skillnad på åtta, som vi har i vår nämnd just nu, och samtliga 15 kommuner. Nu har ju alla kommunerna en representant i nämnderna, säger Sjöberg.

Revisorerna konstaterar att tolv nämnder ger ett lokalt perspektiv och inflytande, men samtidigt försvårar det en gemensam, regionövergripande styrning.

  • Alf Ehn