27 dec 2014 08:00

23 jan 2015 15:56

Obalans mellan könen

VÄSTRA GÖTALAND: Fler män än kvinnor i många regionala styrelser och nämnder

I två regionala nämnder har tio män och fem kvinnor de ordinarie platserna. I naturbruksstyrelsen finns det en kvinna bland de sju ledamöterna.

Vi jämförde fördelningen av de ordinarie platserna mellan män och kvinnor i ett urval av alla regionens styrelser och nämnder. De flesta av styrelserna och nämnderna är nyvalda och tillträder efter årsskiftet. I elva av femton är det majoritet för männen. I fyra (regionstyrelsen, habilitering & hälsa, östra hälso- och sjukvårdsnämnden samt primärvårdsstyrelsen) är det fler kvinnor än män.

Antalet ledamöter är udda och i åtta av styrelserna och nämnderna skiljer det bara en ledamot mellan könen, men bara i två är det till kvinnornas fördel.

Markant skillnad

I kollektivtrafiknämnden (tio män, fem kvinnor), regionutvecklingsnämnden (10-5) och naturbruksstyrelsen (6-1) är skillnaden markant.

Regionrådet Gunilla Levén (M), ledamot i kollektivtrafiknämnden, har inget bra svar på varför det blivit så.

– Men det beror inte på illvilja eller något liknande, kanske handlar det om bristande intresse eller om misslyckad rekrytering.

Levén betonar att hon inte vill ha kvotering och att utgångsläget måste vara kompetens.

– Samtidigt är det önskvärt att det är lika mellan könen. I kollektivtrafiknämnden diskuterar vi mest strategiska frågor och det är skillnad mellan kvinnors och mäns resvanor. Regionutvecklingsnämnden har ännu bredare uppgifter, det är minst lika viktigt med balans.

Hon tillägger:

– I båda nämnderna är det dock en kvinna som är ordförande.

Inte förvånad

Egon Frid (V) är en av tio män i kollektivtrafiknämnden. Han är inte förvånad över obalansen.

– Det är ett manligt gebit att engagera sig i kollektivtrafiken, trots att det är fler kvinnor än män som åker kollektivt. Men Vänsterpartiet är feministiskt och jag kommer att värna om det i mitt arbete, säger Egon.

Naturbruksstyrelsen består av sju ledamöter. Av dem är sex män.

– Visst handlar det om traditionellt manliga yrken, men det borde finnas ett bredare tänkande, säger Egon Frid.

Han säger att V har fler kvinnor än män i regionfullmäktigegruppen och att det speglar representationen i styrelser och nämnder.

Kan inte påverka

Lena Hult (S), vice ordförande i valberedningen, säger att den inte kan påverka fördelningen. Partidistrikten nominerar och valberedningen ser inte fördelningen förrän listorna sammanställs.

– Varje parti får göra sin hemläxa, jag hade gärna sett en större mix i både ålder och etnisk bakgrund. Däremot kan ju vi i valberedningen agera mer när det blir kompletteringsval, säger Lena Hult.

Hon tillägger att det inte är en slump att kollektivtrafiknämnden och regionutvecklingsnämnden innehåller flest män:

– Herrarna i kommunstyrelserna vill ha de platserna; de frågorna bedöms beröra kommunerna mest.

Nästan jämställt

I regionfullmäktige är 73 av 149 ledamöter (49 procent, mot 46 procent 2011-2014) kvinnor, i fem av partierna (MP, V, M, FP och KD) är det fler kvinnor än män i fullmäktigegruppen.

Vi jämförde fördelningen av de ordinarie platserna mellan män och kvinnor i ett urval av alla regionens styrelser och nämnder. De flesta av styrelserna och nämnderna är nyvalda och tillträder efter årsskiftet. I elva av femton är det majoritet för männen. I fyra (regionstyrelsen, habilitering & hälsa, östra hälso- och sjukvårdsnämnden samt primärvårdsstyrelsen) är det fler kvinnor än män.

Antalet ledamöter är udda och i åtta av styrelserna och nämnderna skiljer det bara en ledamot mellan könen, men bara i två är det till kvinnornas fördel.

Markant skillnad

I kollektivtrafiknämnden (tio män, fem kvinnor), regionutvecklingsnämnden (10-5) och naturbruksstyrelsen (6-1) är skillnaden markant.

Regionrådet Gunilla Levén (M), ledamot i kollektivtrafiknämnden, har inget bra svar på varför det blivit så.

– Men det beror inte på illvilja eller något liknande, kanske handlar det om bristande intresse eller om misslyckad rekrytering.

Levén betonar att hon inte vill ha kvotering och att utgångsläget måste vara kompetens.

– Samtidigt är det önskvärt att det är lika mellan könen. I kollektivtrafiknämnden diskuterar vi mest strategiska frågor och det är skillnad mellan kvinnors och mäns resvanor. Regionutvecklingsnämnden har ännu bredare uppgifter, det är minst lika viktigt med balans.

Hon tillägger:

– I båda nämnderna är det dock en kvinna som är ordförande.

Inte förvånad

Egon Frid (V) är en av tio män i kollektivtrafiknämnden. Han är inte förvånad över obalansen.

– Det är ett manligt gebit att engagera sig i kollektivtrafiken, trots att det är fler kvinnor än män som åker kollektivt. Men Vänsterpartiet är feministiskt och jag kommer att värna om det i mitt arbete, säger Egon.

Naturbruksstyrelsen består av sju ledamöter. Av dem är sex män.

– Visst handlar det om traditionellt manliga yrken, men det borde finnas ett bredare tänkande, säger Egon Frid.

Han säger att V har fler kvinnor än män i regionfullmäktigegruppen och att det speglar representationen i styrelser och nämnder.

Kan inte påverka

Lena Hult (S), vice ordförande i valberedningen, säger att den inte kan påverka fördelningen. Partidistrikten nominerar och valberedningen ser inte fördelningen förrän listorna sammanställs.

– Varje parti får göra sin hemläxa, jag hade gärna sett en större mix i både ålder och etnisk bakgrund. Däremot kan ju vi i valberedningen agera mer när det blir kompletteringsval, säger Lena Hult.

Hon tillägger att det inte är en slump att kollektivtrafiknämnden och regionutvecklingsnämnden innehåller flest män:

– Herrarna i kommunstyrelserna vill ha de platserna; de frågorna bedöms beröra kommunerna mest.

Nästan jämställt

I regionfullmäktige är 73 av 149 ledamöter (49 procent, mot 46 procent 2011-2014) kvinnor, i fem av partierna (MP, V, M, FP och KD) är det fler kvinnor än män i fullmäktigegruppen.