17 feb 2015 19:57

17 feb 2015 19:58

"Det är alarmerande"

Vi blir fetare och dricker mer alkohol, men mår bättre, enligt statistik från hälso- och sjukvårdskansliet. Skaraborg är en bit från målet att ha landets bästa hälsa.

2010 antog hälso- och sjukvårdsnämnderna i Skaraborg utmaningen att invånarna ska ha bäst hälsa i landet år 2020. Statistiken efter fem år avslöjar att det är en bra bit kvar till målet.

Målet bygger på tio indikatorer och grundas på siffror från bland annat Öppna jämförelser, patientregister och Skolverket.

Jämfört med 2010 uppgav 71,3 procent att de har en bra eller mycket bra hälsa, vilket var 1,1 procentenheter mer än 2010. Färre insjuknade i hjärtinfarkt och inte lika många kvinnor råkade ut för fallskador, jämfört med 2010.

Ungefär lika många (64,6 procent) ägnade minst en halvtimma per dag åt fysisk aktivitet. Färre, 11,9 procent mot 13,6 under 2010, rökte dagligen. Tandhälsan är ungefär den samma.

14,1 procent ansåg sig ha nedsatt psykiskt välbefinnande. 2010 var siffran 16,1. Med tanke på debatten om vuxenpsykiatrins tillgänglighet i Skaraborg är det en anmärkningsvärd nedgång.

– Vi ska komma tillbaka till den frågan. Siffrorna är intressanta, säger planeringsledare Stefan Svallhage.

Hur ska vi röra oss mer?

Däremot har vi blivit fetare. 2010 hade 13,5 procent ett BMI (body mass index) på 30 eller mer. Fem år senare är siffran 15,6 procent.

– Det är alarmerande, liksom att invånarna dricker mer, säger Gunilla Druve Jansson (C), ordförande i östra hälso- och sjukvårdsnämnden.

13,3 procent har en riskkonsumtion av alkohol, mot 11,0 under 2010.

– En summering av hur mycket och hur ofta folk dricker. Trenden är densamma i hela landet. Det gäller att förskjuta ingångsåldern och även få yngre att avstå helt, säger Svallhage.

Mellan 2010 och 2013 har andelen gymnasiebehöriga elever sjunkit från 90,0 procent till 87,4.

Politikerna kommer att ta med sig de aktuella siffrorna i dialogerna med kommunerna, där folkhälsoplanerarna jobbar med frågorna.

– Vi bryter ned siffrorna på kommunnivå, sedan gör vi och kommunerna en plan om hur vi ska komma tillrätta med problemen., säger Druve Jansson och tillägger:

– Vi får fundera på hur vi får folk att röra på sig mer och vad sjukvården kan göra ytterligare. Samtidigt handlar det om bildning men även ett egenansvar.

2010 antog hälso- och sjukvårdsnämnderna i Skaraborg utmaningen att invånarna ska ha bäst hälsa i landet år 2020. Statistiken efter fem år avslöjar att det är en bra bit kvar till målet.

Målet bygger på tio indikatorer och grundas på siffror från bland annat Öppna jämförelser, patientregister och Skolverket.

Jämfört med 2010 uppgav 71,3 procent att de har en bra eller mycket bra hälsa, vilket var 1,1 procentenheter mer än 2010. Färre insjuknade i hjärtinfarkt och inte lika många kvinnor råkade ut för fallskador, jämfört med 2010.

Ungefär lika många (64,6 procent) ägnade minst en halvtimma per dag åt fysisk aktivitet. Färre, 11,9 procent mot 13,6 under 2010, rökte dagligen. Tandhälsan är ungefär den samma.

14,1 procent ansåg sig ha nedsatt psykiskt välbefinnande. 2010 var siffran 16,1. Med tanke på debatten om vuxenpsykiatrins tillgänglighet i Skaraborg är det en anmärkningsvärd nedgång.

– Vi ska komma tillbaka till den frågan. Siffrorna är intressanta, säger planeringsledare Stefan Svallhage.

Hur ska vi röra oss mer?

Däremot har vi blivit fetare. 2010 hade 13,5 procent ett BMI (body mass index) på 30 eller mer. Fem år senare är siffran 15,6 procent.

– Det är alarmerande, liksom att invånarna dricker mer, säger Gunilla Druve Jansson (C), ordförande i östra hälso- och sjukvårdsnämnden.

13,3 procent har en riskkonsumtion av alkohol, mot 11,0 under 2010.

– En summering av hur mycket och hur ofta folk dricker. Trenden är densamma i hela landet. Det gäller att förskjuta ingångsåldern och även få yngre att avstå helt, säger Svallhage.

Mellan 2010 och 2013 har andelen gymnasiebehöriga elever sjunkit från 90,0 procent till 87,4.

Politikerna kommer att ta med sig de aktuella siffrorna i dialogerna med kommunerna, där folkhälsoplanerarna jobbar med frågorna.

– Vi bryter ned siffrorna på kommunnivå, sedan gör vi och kommunerna en plan om hur vi ska komma tillrätta med problemen., säger Druve Jansson och tillägger:

– Vi får fundera på hur vi får folk att röra på sig mer och vad sjukvården kan göra ytterligare. Samtidigt handlar det om bildning men även ett egenansvar.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.