19 feb 2015 18:43

19 feb 2015 18:43

"Det kommer att skölja över oss"

Bakterier som är resistenta mot antibiotika är ett stort hot mot vår hälsa. Forskaren Erik Gustafsson menar att det gått för långt.

– Det skulle kunna gå att lösa, men jag tror inte på det.

Infektionsbiologen Gustafsson undervisar och forskar om bakterier vid Högskolan i Skövde.

Under ett välbesökt populärvetenskapligt café vid högskolan gav han en negativ framtidsbild om hotet från bakterier som blivit resistenta mot antibiotika. Erik Gustafsson

Bakterier har funnits under en lång tid och finns i stort sett överallt. Ett gram jord innehåller cirka 40 miljoner bakterier. De orsakar även en mängd sjukdomar, men när antibiotikan började användas sjönk dödligheten. En mängd antibiotika kom ut på marknaden efter det andra världskriget, men något nytt har inte upptäckts sedan 1981, enligt Gustafsson.

– Samtidigt är antibiotikan en förutsättning för mycket sjukvård. Utan den skulle mycket av cancervården vara meningslös, liksom vården av för tidigt födda barn och de flesta av transplantationerna.

Av de inneliggande patienterna på Skaraborgs sjukhus behandlas en tredjedel med antibiotika. Ändå förskrivs det mesta av läkemedlen genom vårdcentralerna och övrig öppenvård.

Under början av 90-talet började problemet med att vissa bakterier blev resistenta diskuteras på allvar. Förskrivningen har sjunkit med 40 procent i Sverige, ändå redovisas en stor ökning av förekomsten av den resistenta ESBL-bakterien.

– Det ska bli intressant att de hur det blir med förskrivningen när dödsfallen i infektioner börja öka, säger Erik Gustafsson.

I stora delar av omvärlden förbrukas det fortfarande stora mängder antibiotika. I Indien, Kina och USA konsumeras det allra mest. Varje Kines får i snitt 137 gram per år, svensken får fem gram. Grekland, där en del av läkarna avlönas av läkemedelsindustrin, toppar i Europa.

Norge, Island och Sverige använder minst antibiotika i djurproduktionen i Europa. Cypern, som använder nästan 30 gånger mer än Sverige, använder mest i Europa. Italien, Spanien och Tyskland ligger inte långt efter.

– Problemet är för stort för att det ska vända. Det kommer att skölja över oss, under förutsättning att vi inte kan enas i hela världen och göra någonting åt det.

Infektionsbiologen Gustafsson undervisar och forskar om bakterier vid Högskolan i Skövde.

Under ett välbesökt populärvetenskapligt café vid högskolan gav han en negativ framtidsbild om hotet från bakterier som blivit resistenta mot antibiotika. Erik Gustafsson

Bakterier har funnits under en lång tid och finns i stort sett överallt. Ett gram jord innehåller cirka 40 miljoner bakterier. De orsakar även en mängd sjukdomar, men när antibiotikan började användas sjönk dödligheten. En mängd antibiotika kom ut på marknaden efter det andra världskriget, men något nytt har inte upptäckts sedan 1981, enligt Gustafsson.

– Samtidigt är antibiotikan en förutsättning för mycket sjukvård. Utan den skulle mycket av cancervården vara meningslös, liksom vården av för tidigt födda barn och de flesta av transplantationerna.

Av de inneliggande patienterna på Skaraborgs sjukhus behandlas en tredjedel med antibiotika. Ändå förskrivs det mesta av läkemedlen genom vårdcentralerna och övrig öppenvård.

Under början av 90-talet började problemet med att vissa bakterier blev resistenta diskuteras på allvar. Förskrivningen har sjunkit med 40 procent i Sverige, ändå redovisas en stor ökning av förekomsten av den resistenta ESBL-bakterien.

– Det ska bli intressant att de hur det blir med förskrivningen när dödsfallen i infektioner börja öka, säger Erik Gustafsson.

I stora delar av omvärlden förbrukas det fortfarande stora mängder antibiotika. I Indien, Kina och USA konsumeras det allra mest. Varje Kines får i snitt 137 gram per år, svensken får fem gram. Grekland, där en del av läkarna avlönas av läkemedelsindustrin, toppar i Europa.

Norge, Island och Sverige använder minst antibiotika i djurproduktionen i Europa. Cypern, som använder nästan 30 gånger mer än Sverige, använder mest i Europa. Italien, Spanien och Tyskland ligger inte långt efter.

– Problemet är för stort för att det ska vända. Det kommer att skölja över oss, under förutsättning att vi inte kan enas i hela världen och göra någonting åt det.