19 feb 2015 14:38

20 feb 2015 12:48

Riksrevisionen ger svar på tal

Regionen gillade inte kritik mot vårdvalet

Riksrevisionen ifrågasätter regionens svar på kritiken av vårdvalet.

– Det är viktigt att vårdvalet diskuteras, säger distriktsläkaren Margareta Hellgren.

I höstas kom Riksrevisionen med en rapport om effekterna av vårdvalet, som innebär att man fritt kan välja vårdcentral. Rapporten var kritisk och pekade bland annat på undanträngningseffekter.

Regionen hade synpunkter på rapporten, gjorde en granskning, och kom fram till att det inte var så illa.

Riksrevisionen menar, i en kommentar till regionens rapport, att de båda i flera fall, använt sig av olika metoder för analyserna underlaget, vilket medfört skillnader. Bland annat har regionen delat in VG i tolv delar när vårdcentralernas etablering analyserats. Riksrevisionen, som menar att vårdföretag verkar välja områden som har en bättre socioekonomisk profil, har delat i hela landet i 9 200 delar och analyserat efter det.

Bemanningsanalysen visade att förändringarna i primärvården kan ha medfört en omfördelning av resurser mellan olika delar i regionen. Klyftorna mellan stad och landsbygd kan ha ökat.

– Detta borde kanske regionen analysera närmare, skriver revisionen.

Margareta Hellgren, distriktsläkare i Skövde och sekreterare i den lokala föreningen för allmänläkare (SFAM), betonar att det som står i Riksrevisionens rapport stämmer.

– Det var bra att någon satte ord på det som händer. Idag är det svårt att prioritera rätt. Yngre, mindre sjuka personer har stora krav och det är lätt att äldre, mer multisjuka tilldelas mindre tid, eftersom de ofta inte kräver lika mycket. Jag tror att alla önskar att vi skall kunna erbjuda fasta vårdkontakter med hög kontinuitet, framför allt för våra kroniskt sjuka patienter. Detta kräver att det finns en begränsning i uppdraget och enligt beräkningar kan en enskild läkare maximalt ansvara för cirka 1 500 patienter, men vi är tyvärr långt därifrån.

Hon bekräftar problemen med att rekrytera och att systemet medfört en ökad dokumentation. Den ursprungliga kritiken upplevdes som relevant och hon ställde sig frågande till VG:s egen revision.

– Det är viktigt att vårdvalet diskuteras, inte minst om hur vi går vidare. Riksrevisionen säger inte att vårdvalet är dåligt, men att det behöver utvecklas. Vi, inom vården, behöver politikernas stöd för att kunna göra ett arbete med hög kvalitet. Vi behöver inte dokumentera och registrera mera, vi behöver stöd i att kunna avgränsa vårt arbete och göra nödvändiga prioriteringar.

I höstas kom Riksrevisionen med en rapport om effekterna av vårdvalet, som innebär att man fritt kan välja vårdcentral. Rapporten var kritisk och pekade bland annat på undanträngningseffekter.

Regionen hade synpunkter på rapporten, gjorde en granskning, och kom fram till att det inte var så illa.

Riksrevisionen menar, i en kommentar till regionens rapport, att de båda i flera fall, använt sig av olika metoder för analyserna underlaget, vilket medfört skillnader. Bland annat har regionen delat in VG i tolv delar när vårdcentralernas etablering analyserats. Riksrevisionen, som menar att vårdföretag verkar välja områden som har en bättre socioekonomisk profil, har delat i hela landet i 9 200 delar och analyserat efter det.

Bemanningsanalysen visade att förändringarna i primärvården kan ha medfört en omfördelning av resurser mellan olika delar i regionen. Klyftorna mellan stad och landsbygd kan ha ökat.

– Detta borde kanske regionen analysera närmare, skriver revisionen.

Margareta Hellgren, distriktsläkare i Skövde och sekreterare i den lokala föreningen för allmänläkare (SFAM), betonar att det som står i Riksrevisionens rapport stämmer.

– Det var bra att någon satte ord på det som händer. Idag är det svårt att prioritera rätt. Yngre, mindre sjuka personer har stora krav och det är lätt att äldre, mer multisjuka tilldelas mindre tid, eftersom de ofta inte kräver lika mycket. Jag tror att alla önskar att vi skall kunna erbjuda fasta vårdkontakter med hög kontinuitet, framför allt för våra kroniskt sjuka patienter. Detta kräver att det finns en begränsning i uppdraget och enligt beräkningar kan en enskild läkare maximalt ansvara för cirka 1 500 patienter, men vi är tyvärr långt därifrån.

Hon bekräftar problemen med att rekrytera och att systemet medfört en ökad dokumentation. Den ursprungliga kritiken upplevdes som relevant och hon ställde sig frågande till VG:s egen revision.

– Det är viktigt att vårdvalet diskuteras, inte minst om hur vi går vidare. Riksrevisionen säger inte att vårdvalet är dåligt, men att det behöver utvecklas. Vi, inom vården, behöver politikernas stöd för att kunna göra ett arbete med hög kvalitet. Vi behöver inte dokumentera och registrera mera, vi behöver stöd i att kunna avgränsa vårt arbete och göra nödvändiga prioriteringar.