10 mar 2015 20:00

10 mar 2015 20:00

Ett mörkt hot mot alla

Hotet från resistenta bakterier ökar.
– Vi måste våga prioritera, betonar infektionsläkare Gunnar Jacobsson

Skaraborgsinstitutets seminarium, som lockade åhörare från vården och högskolan, om resistenta bakterier bjöd på skrämmande fakta. Gunnar Jacobsson, Skaraborgs sjukhus, pratade om varför resistenta bakterier är ett problem i Sverige. Han visade pedagogiskt, inte minst via några fallbeskrivningar av patienter som drabbats, och noggrant hur de farliga bakterierna kommer allt närmare.

ESBL, multiresitenta tarmbakterier, är det som oroar vården mest just nu. Sedan 2007, då laboratorierna blev skyldiga att anmäla alla fynd, har antalet fall i regionen ökat från 300 till 1 600.

Utlandssemestrar är fortfarande en stor orsak till att så många bär på resistenta bakterier. 80 procent av de som varit i Indien har med sig sådana bakterier. För Egypten är siffran 50 procent och Thailand ligger på 30.

– Men vi vet ju inte hur länge de är bärare. Det pågår en diskussion hur länge de ska vara kvar under observation.

Han betonade att vården måste våga prioritera så att förskrivningen av antibiotika minskar.

– En antibiotikakur kan påverka tarmfloran flera år.

Björn Olsen, professor från Uppsala, säger att antibiotika är ett underverk.

– Men vi våldför oss på det, inte minst genom att använda oss av samma typ av antibiotika när vi föder upp djur. Våra barn och barnbarn kommer knappast att ha möjligheten till att använda sig av ett så effektivt läkemedel. Vårt sjukdomssystem kommer dessutom att bli överbelastat när det sprids ännu mer.

Hur ska vi inse allvaret?

– Genom att eländet får ett ansikte, att någon kändis som dör i en antibiotikaresistent sjukdom.

Filosofen Christian Munthe ser ett etiskt dilemma:

– Ju mer vi använder antibiotika, desto mer resistenta blir vi. Sett ur ett globalt perspektiv har vi en skyldighet att se till att andra länders folkhälsa blir bättre.

Skaraborgsinstitutets seminarium, som lockade åhörare från vården och högskolan, om resistenta bakterier bjöd på skrämmande fakta. Gunnar Jacobsson, Skaraborgs sjukhus, pratade om varför resistenta bakterier är ett problem i Sverige. Han visade pedagogiskt, inte minst via några fallbeskrivningar av patienter som drabbats, och noggrant hur de farliga bakterierna kommer allt närmare.

ESBL, multiresitenta tarmbakterier, är det som oroar vården mest just nu. Sedan 2007, då laboratorierna blev skyldiga att anmäla alla fynd, har antalet fall i regionen ökat från 300 till 1 600.

Utlandssemestrar är fortfarande en stor orsak till att så många bär på resistenta bakterier. 80 procent av de som varit i Indien har med sig sådana bakterier. För Egypten är siffran 50 procent och Thailand ligger på 30.

– Men vi vet ju inte hur länge de är bärare. Det pågår en diskussion hur länge de ska vara kvar under observation.

Han betonade att vården måste våga prioritera så att förskrivningen av antibiotika minskar.

– En antibiotikakur kan påverka tarmfloran flera år.

Björn Olsen, professor från Uppsala, säger att antibiotika är ett underverk.

– Men vi våldför oss på det, inte minst genom att använda oss av samma typ av antibiotika när vi föder upp djur. Våra barn och barnbarn kommer knappast att ha möjligheten till att använda sig av ett så effektivt läkemedel. Vårt sjukdomssystem kommer dessutom att bli överbelastat när det sprids ännu mer.

Hur ska vi inse allvaret?

– Genom att eländet får ett ansikte, att någon kändis som dör i en antibiotikaresistent sjukdom.

Filosofen Christian Munthe ser ett etiskt dilemma:

– Ju mer vi använder antibiotika, desto mer resistenta blir vi. Sett ur ett globalt perspektiv har vi en skyldighet att se till att andra länders folkhälsa blir bättre.