14 sep 2015 06:00

14 sep 2015 08:16

"Det måste finnas en gräns för vad vi ska klara av"

42 000 uppdrag det senaste året

Ambulansverksamhetens uppdrag ökar hela tiden.
– Var ska vi lägga ribban, frågar sig verksamhetschefen Hans Halén.

Skaraborgs sjukhus ambulansverksamhet har 143 sjuksköterskor och 34 ambulanssjukvårdare i sin organisation. De bemannar 24 fordon och utgår från nio olika stationer. Varje år kör fordonen 255 000 mil.

Det senaste året utfördes 42 000 uppdrag, av skiftande karaktär, och antalet ökar från år till år.

Uppdragen som benämns vård på plats (VPP), har ökat rejält och det senaste året har mer än 6 000 utförts. Ofta handlar det om äldre som bor hemma som behöver hjälp, främst under kvälls- och nattetid men även dagtid.

– Det kan handla om att spola en kateter, byta förband eller andra hemsjukvårdsinsatser. Ibland kan personal från äldreboende ringa till oss när de behöver hjälp med en patient, säger Henrik Hellqvist, enhetschef vid stationen i Mariestad.

Besöken kan ta lång tid och det finns en risk att personalen (ambulanssjuksköterska och ambulanssjukvårdare) inte kan åka på ett annat larm, utan någon annan enhet måste kallas.

– Men vi lämnar aldrig en patient utan att vi är klara med den, betonar Henrik Hellqvist.

– VPP-uppdragen är avgiftsfria för patienten, och det som inte kostar något glöms lätt bort när det diskuteras ekonomi. Våra resurser naggas av de larmen, och ska det vara en uppgift för oss måste vi få resurser att klara av det. Det måste finnas en gräns för vad vi ska klara av, säger Hans Halén.

Även antalet uppdrag som rör psykisk ohälsa ökar. I Stockholm genomför landstinget ett lyckat projekt med en ambulans som är bemannad med specialutbildade psykiatrisjuksköterskor. Den finns tillgänglig varje dag mellan klockan 15 och 01. I första hand är det SOS Alarm som skickar ut psykiatriambulansen.

I Skaraborg åker den ordinarie ambulanspersonalen på den typen av larm, trots att de inte har någon psykiatrisk utbildning.

– Larmen kan vara svåra för vår personal, samtalen med patienterna tar ofta lång tid. Vid situationer med risk för suicid har vi samarbete med andra blåljusorganisationer för att kunna hantera uppdragen, säger Annelie Sundén-Gustavsson, chef för stödenheten.

Halén:

– Vi kan ta uppdragen, men då måste vi ha resurserna. Som verksamhetschef har jag en viktig uppgift i att förse våra beslutfattare med information om vad vi gör och vad det kostar.

Inte överallt

En av regionens mål är att patienten i 90 procent av prio 1-fallen ska nås inom 20 minuter. I Skaraborg nås inte målen i samtliga kommuner, men man ligger mycket nära.

– Jag känner mig inte orolig för den medicinska säkerheten, säger Hans Halén.

Sjukhusen i regionen har sina egna ambulansverksamheter, men det finns en viss samordning i frågor som bland annat rör fordon och måldokument. Det finns även ett nätverk. För några år sedan ville politiken skapa en gemensam organisation, men planerna rann ut i sanden.

– Samordning är en fördel, men att ha en regelrätt regional organisation skulle inte göra den mindre komplex, konstaterar Halén och tillägger:

– Vi försöker däremot skapa strukturer tillsammans med räddningstjänsten. Vi har nytta av att känna till varandra.

Skaraborgs sjukhus ambulansverksamhet har 143 sjuksköterskor och 34 ambulanssjukvårdare i sin organisation. De bemannar 24 fordon och utgår från nio olika stationer. Varje år kör fordonen 255 000 mil.

Det senaste året utfördes 42 000 uppdrag, av skiftande karaktär, och antalet ökar från år till år.

Uppdragen som benämns vård på plats (VPP), har ökat rejält och det senaste året har mer än 6 000 utförts. Ofta handlar det om äldre som bor hemma som behöver hjälp, främst under kvälls- och nattetid men även dagtid.

– Det kan handla om att spola en kateter, byta förband eller andra hemsjukvårdsinsatser. Ibland kan personal från äldreboende ringa till oss när de behöver hjälp med en patient, säger Henrik Hellqvist, enhetschef vid stationen i Mariestad.

Besöken kan ta lång tid och det finns en risk att personalen (ambulanssjuksköterska och ambulanssjukvårdare) inte kan åka på ett annat larm, utan någon annan enhet måste kallas.

– Men vi lämnar aldrig en patient utan att vi är klara med den, betonar Henrik Hellqvist.

– VPP-uppdragen är avgiftsfria för patienten, och det som inte kostar något glöms lätt bort när det diskuteras ekonomi. Våra resurser naggas av de larmen, och ska det vara en uppgift för oss måste vi få resurser att klara av det. Det måste finnas en gräns för vad vi ska klara av, säger Hans Halén.

Även antalet uppdrag som rör psykisk ohälsa ökar. I Stockholm genomför landstinget ett lyckat projekt med en ambulans som är bemannad med specialutbildade psykiatrisjuksköterskor. Den finns tillgänglig varje dag mellan klockan 15 och 01. I första hand är det SOS Alarm som skickar ut psykiatriambulansen.

I Skaraborg åker den ordinarie ambulanspersonalen på den typen av larm, trots att de inte har någon psykiatrisk utbildning.

– Larmen kan vara svåra för vår personal, samtalen med patienterna tar ofta lång tid. Vid situationer med risk för suicid har vi samarbete med andra blåljusorganisationer för att kunna hantera uppdragen, säger Annelie Sundén-Gustavsson, chef för stödenheten.

Halén:

– Vi kan ta uppdragen, men då måste vi ha resurserna. Som verksamhetschef har jag en viktig uppgift i att förse våra beslutfattare med information om vad vi gör och vad det kostar.

Inte överallt

En av regionens mål är att patienten i 90 procent av prio 1-fallen ska nås inom 20 minuter. I Skaraborg nås inte målen i samtliga kommuner, men man ligger mycket nära.

– Jag känner mig inte orolig för den medicinska säkerheten, säger Hans Halén.

Sjukhusen i regionen har sina egna ambulansverksamheter, men det finns en viss samordning i frågor som bland annat rör fordon och måldokument. Det finns även ett nätverk. För några år sedan ville politiken skapa en gemensam organisation, men planerna rann ut i sanden.

– Samordning är en fördel, men att ha en regelrätt regional organisation skulle inte göra den mindre komplex, konstaterar Halén och tillägger:

– Vi försöker däremot skapa strukturer tillsammans med räddningstjänsten. Vi har nytta av att känna till varandra.

Ambulanser

Akutambulans

Används vid prio 1-(livshotande tillstånd) och 2- (akut men ej livshotande) uppdrag. Utryckningen ska ske inom 90 sekunder, bilen bemannas med en ambulanssjuksköterska samt en ambulanssjukvårdare.

Akutambulanser finns i Lidköping (två), Vara (två), Skara (två), Falköping (tre), Skövde (2), Tidaholm (en), Mölltorp (två), Hova (en) och Mariestad (två).

Transportambulans

Används vid prio 3- och 4-uppdrag (övriga uppdrag) och utför många planerade uppdrag, men kan även användas vid prio 1- och 2-uppdrag. Bilen, som är utrustad med två bårar, bemannas med en ambulanssjuksköterska samt en ambulanssjukvårdare. Drifttiden är mest förlagd till dagtid.

Transportambulanser finns i Lidköping (en), Skövde (två), Falköping (en), Mariestad (en).

Sjuktransport

Används främst för transporter av liggande patienter, som inte har behov av vård under färden. Den bemannas med en ambulanssjukvårdare.

Sjuktransportbilar finns i Skövde (två).

Iva-ambulans

Används för specialtransporter mellan sjukhusen. Den är bland annat utrustad med specialbår samt kuvös. Bilen bemannas med en ambulanssjuksköterska, en ambulanssjukvårdare samt personal från intensivvårdsavdelningen.

Iva-ambulanser finns i Skövde (tre).

Just nu har Skas ambulansverksamhet 24 enheter, exklusive Iva-ambulanserna, i drift. Tolv akutambulanser körs nattetid (23-07).

Källa: Skaraborgs sjukhus