31 maj 2016 06:00

31 maj 2016 06:00

Ny teknik kan göra stor skillnad

SKARABORG: Drönare allt vanligare hos räddningstjänst och brandkår

Skövde har det inte – ännu. Men i Falköping har räddningstjänsten börjat använda sig av drönare.
– Det är ett utmärkt hjälpmedel, men det krävs att man har utbildad personal tillgänglig, säger Christer Olofsson, operativ chef.

Professionella drönare med modern kamerateknik blir allt vanligare inom räddningstjänst och brandkårer i Sverige. Motala var först ut förra året när man sökte tillstånd hos länsstyrelsen och sedan dess har fler följt efter och köpt in obemannade flygfarkoster som styrs med fjärrkontroll.

Ger snabb överblick

Medlemskommunerna inom Räddningstjänsten östra Skaraborg, Rös, saknar ännu tillgång till egen drönare, men följer utvecklingen med stort intresse.

– Vi ser givetvis också nyttan vid insatser där man behöver få en snabb överblick och där personal är utsatt för stora risker. Det pågår en analys av vilka användningsområden som är aktuella och vad det innebär för vår personal i form av utbildning och tillstånd, eftersom den här verksamheten är ganska strikt reglerad, säger Robert Zeidlitz, chef för Rös operativa avdelning med heltidsstationer i Skövde och Mariestad.

Dessutom följer ledningen i Skövde sina kollegor i Falköping/Tidaholm som har anammat tekniken i ett tidigt skede, och som vid behov kan bistå Rös med drönare.

Efter att den första farkosten kraschat redan vid sin premiärflygning har en ny modell nyligen införskaffats. Två anställda i Falköping har än så länge pilotutbildning och kan assistera den ordinarie styrkan vid behov.

– Vi har använt den vid en större industribrand och har haft den framme vid ytterligare ett tillfälle när vi skulle inleda eftersök av en försvunnen person, säger Christer Olofsson, operativ chef vid räddningstjänsten i Falköping/Tidaholm.

– Vid olyckor där man vill skaffa sig en större lägesbild och mer information är det ett utmärkt hjälpmedel.

Drönaren kostade cirka 50 000 kronor i inköp men det finns både billigare och dyrare varianter. Det allra senaste är värmekameror som kan vara till stor hjälp i oländig terräng, över vatten, vid skogsbränder eller i skadade byggnader.

– Flygtid och kamerateknik avgör priset. Vår modell levererar inte bilder i realtid utan vi måste ta ned den för att tanka över alla bilder, säger Olofsson.

Räddningschefen vid Rös, Hans Ingbert, tror att obemannade flygfarkoster kommer att bli allt vanligare hos svenska brandkårer i framtiden.

– Vi måste följa utvecklingen och ta till oss ny teknik som underlättar och hjälper oss i vårt arbete, säger han.

Professionella drönare med modern kamerateknik blir allt vanligare inom räddningstjänst och brandkårer i Sverige. Motala var först ut förra året när man sökte tillstånd hos länsstyrelsen och sedan dess har fler följt efter och köpt in obemannade flygfarkoster som styrs med fjärrkontroll.

Ger snabb överblick

Medlemskommunerna inom Räddningstjänsten östra Skaraborg, Rös, saknar ännu tillgång till egen drönare, men följer utvecklingen med stort intresse.

– Vi ser givetvis också nyttan vid insatser där man behöver få en snabb överblick och där personal är utsatt för stora risker. Det pågår en analys av vilka användningsområden som är aktuella och vad det innebär för vår personal i form av utbildning och tillstånd, eftersom den här verksamheten är ganska strikt reglerad, säger Robert Zeidlitz, chef för Rös operativa avdelning med heltidsstationer i Skövde och Mariestad.

Dessutom följer ledningen i Skövde sina kollegor i Falköping/Tidaholm som har anammat tekniken i ett tidigt skede, och som vid behov kan bistå Rös med drönare.

Efter att den första farkosten kraschat redan vid sin premiärflygning har en ny modell nyligen införskaffats. Två anställda i Falköping har än så länge pilotutbildning och kan assistera den ordinarie styrkan vid behov.

– Vi har använt den vid en större industribrand och har haft den framme vid ytterligare ett tillfälle när vi skulle inleda eftersök av en försvunnen person, säger Christer Olofsson, operativ chef vid räddningstjänsten i Falköping/Tidaholm.

– Vid olyckor där man vill skaffa sig en större lägesbild och mer information är det ett utmärkt hjälpmedel.

Drönaren kostade cirka 50 000 kronor i inköp men det finns både billigare och dyrare varianter. Det allra senaste är värmekameror som kan vara till stor hjälp i oländig terräng, över vatten, vid skogsbränder eller i skadade byggnader.

– Flygtid och kamerateknik avgör priset. Vår modell levererar inte bilder i realtid utan vi måste ta ned den för att tanka över alla bilder, säger Olofsson.

Räddningschefen vid Rös, Hans Ingbert, tror att obemannade flygfarkoster kommer att bli allt vanligare hos svenska brandkårer i framtiden.

– Vi måste följa utvecklingen och ta till oss ny teknik som underlättar och hjälper oss i vårt arbete, säger han.