30 dec 2013 06:00

23 jan 2015 15:26

Hoten tenderar att öka under valår

Ökning. Under 2014 kommer två val att genomföras. För landets alla politiker innebär det inte bara att populariteten mäts i antal röster. De riskerar också att utsättas för brott.

SLA har under december skickat ut en mejl-enkät till 212 lokalpolitiker i Skövde, Tibro, Karlsborg, Hjo och Falköping. 112 politiker besvarade enkäten och 13 av dem har någon gång hotats på grund av sitt politiska engagemang.

Många, många av de som besvarat enkäten har – oavsett om de själva har hotats eller inte – uttryckt att hot mot politiker innebär hot mot demokratin.

Och så fort en politiker polisanmäler hot om våld eller andra angrepp så inleds en särskild polisiär process.

– Det är ju systemhotande brott det handlar om, säger kommissarie Johan Rapp vid Skövdepolisen.

Snäppet upp

– Man kan säga att hot mot politiker anmäls som vilket brott som helst, men däremot snäpper man upp det en nivå. Vi har en handlingsplan och jobbar efter den på samma sätt som om en polis eller åklagare blir hotad, berättar Johan Rapp.

Den senaste handlingsplanen är daterad i november och gäller tills vidare, men revideringar brukar ske inför valår. Och det är ingen slump.

– Det tycks som om anmälningarna ökar något under valår. Många politiker blir ju synliga under ett valår och en del retar sig på det som framförs och begår kriminella handlingar, säger Johan Rapp.

Någon exakt statistik på brott mot politiker finns dock inte, men genom att söka på vissa ord i polisens anmälningsregister har Johan Rapp fått fram en bild över läget under de senaste två åren.

Under 2011 anmäldes till exempel tiotalet brott mot politiker inom östra Skaraborg. De flesta är av ”ringa art” och inkluderar också skadegörelse mot valstugor. 2012 gjordes det tre anmälningar.

Under 2012 presenterade också Brottsförebyggande rådet, Brå, undersökningen ”Kartläggningen, Politikernas trygghetsundersökning (PTU)”.

Trakasserier vanligast

Av 9400 politiker svarade 1500 (16 procent) att de någon gång under det senaste året hade blivit utsatta för brott i samband med sitt uppdrag.

Det vanligaste brottet var trakasserier, totalt hade 12 procent utsatts. Trakasserierna skedde oftast via telefon, skriftligt i e-post eller brev eller spridning av ”ofördelaktig information” via sociala medier. Kapning av politikerns internetkonto eller kartläggning hans/hennes anhöriga skedde också och varor har beställts i politikerns namn.

Det är mindre vanligt att förövaren varit fysiskt närvarande vid trakasserierna. Och än mer ovanligt är misshandel, mindre än en (1) procent av de tillfrågade svarade att de blivit misshandlade. Två procent hade utsatts för någon form av skadegörelse.

Brås undersökning visade också att det är vanligare att män begår brottsliga handlingar mot politiker än att kvinnor gör det.

Ett annat brott som kan hota demokratin är ”otillbörliga erbjudanden” – en muta alltså – i form av gåvor eller löften. Här är det upp till politikern själv att vara uppmärksam på när det är ett brott som begås.

SLA har under december skickat ut en mejl-enkät till 212 lokalpolitiker i Skövde, Tibro, Karlsborg, Hjo och Falköping. 112 politiker besvarade enkäten och 13 av dem har någon gång hotats på grund av sitt politiska engagemang.

Många, många av de som besvarat enkäten har – oavsett om de själva har hotats eller inte – uttryckt att hot mot politiker innebär hot mot demokratin.

Och så fort en politiker polisanmäler hot om våld eller andra angrepp så inleds en särskild polisiär process.

– Det är ju systemhotande brott det handlar om, säger kommissarie Johan Rapp vid Skövdepolisen.

Snäppet upp

– Man kan säga att hot mot politiker anmäls som vilket brott som helst, men däremot snäpper man upp det en nivå. Vi har en handlingsplan och jobbar efter den på samma sätt som om en polis eller åklagare blir hotad, berättar Johan Rapp.

Den senaste handlingsplanen är daterad i november och gäller tills vidare, men revideringar brukar ske inför valår. Och det är ingen slump.

– Det tycks som om anmälningarna ökar något under valår. Många politiker blir ju synliga under ett valår och en del retar sig på det som framförs och begår kriminella handlingar, säger Johan Rapp.

Någon exakt statistik på brott mot politiker finns dock inte, men genom att söka på vissa ord i polisens anmälningsregister har Johan Rapp fått fram en bild över läget under de senaste två åren.

Under 2011 anmäldes till exempel tiotalet brott mot politiker inom östra Skaraborg. De flesta är av ”ringa art” och inkluderar också skadegörelse mot valstugor. 2012 gjordes det tre anmälningar.

Under 2012 presenterade också Brottsförebyggande rådet, Brå, undersökningen ”Kartläggningen, Politikernas trygghetsundersökning (PTU)”.

Trakasserier vanligast

Av 9400 politiker svarade 1500 (16 procent) att de någon gång under det senaste året hade blivit utsatta för brott i samband med sitt uppdrag.

Det vanligaste brottet var trakasserier, totalt hade 12 procent utsatts. Trakasserierna skedde oftast via telefon, skriftligt i e-post eller brev eller spridning av ”ofördelaktig information” via sociala medier. Kapning av politikerns internetkonto eller kartläggning hans/hennes anhöriga skedde också och varor har beställts i politikerns namn.

Det är mindre vanligt att förövaren varit fysiskt närvarande vid trakasserierna. Och än mer ovanligt är misshandel, mindre än en (1) procent av de tillfrågade svarade att de blivit misshandlade. Två procent hade utsatts för någon form av skadegörelse.

Brås undersökning visade också att det är vanligare att män begår brottsliga handlingar mot politiker än att kvinnor gör det.

Ett annat brott som kan hota demokratin är ”otillbörliga erbjudanden” – en muta alltså – i form av gåvor eller löften. Här är det upp till politikern själv att vara uppmärksam på när det är ett brott som begås.

  • Carl Johan Hjerpe, Kerstin Uppström