31 dec 2013 12:00

23 jan 2015 15:37

Löften som håller hela året

Gott nytt åtagande

Nytt år betyder löften om godare vanor. Men det är inte alltid motivationen räcker till. Kristoffer Ekman, adjunkt i kognitiv neurovetenskap vid Högskolan i Skövde ger råd om hur ett nyårslöfte bör utformas.

Du vet hur det är. Nyårslöftet känns inte bara rimligt, utan snarare som ett måste. Några minuter innan tolvslaget på nyårsafton är du ivrig att sätta i gång. Med de goda vanorna som ska prägla det nya året.

Men några dagar, veckor eller månader senare börjar inspirationen tryta. Löprundan lockar inte lika mycket, tiden framför datorn ökar efter att ha minimerats under den senaste tiden. Nyårslöftet känns plötsligt inte lika realistiskt.

– Man måste ställa sig frågan varför man vill göra någonting. Varför vill jag börja träna? Varför är det viktigt för mig och varför gör jag det nu? frågar sig Kristoffer Ekman retoriskt.

Kristoffer Ekman är adjunkt i kognitiv neurovetenskap vid Högskolan i Skövde. I sitt arbete är han inriktad på positiv psykologi, där måluppfyllelse är en viktig del.

– För att man ska lyckas med ett åtagande måste målet ligga nära ens egna värderingar och ha en positiv effekt på det egna välbefinnandet, säger han.

”Vara snäll mot sig själv”

Det är lätt att falla tillbaka i gamla vanor. Men ett snedsteg betyder inte per automatik att man misslyckats med sitt åtagande.

– Ett återfall betyder egentligen bara att man gjort något rätt till att börja med. Man har varit på rätt väg och kan också fortsätta på den vägen. Man måste vara snäll mot sig själv, säger Kristoffer Ekman.

Någonstans måste vägen mot ett mål ta sin början.

– Det är viktigt att ta första steget. Utan att ha belägg för det kan jag tänka mig att det just med nyårslöften lätt blir att man går ut för hårt i stället för att börja litet. Sedan är det viktigt att kontinuerligt följa upp strävan efter att nå ett mål, och anpassa den efter sig själv. Om man lovar att man ska ut och springa tre gånger i veckan och märker att det inte funkar, kan man kanske springa en eller två gånger i stället. Det är inget nederlag.

Motivationsforskningen menar att den bästa motivationen kommer inifrån, men att dela med sig av sina nyårslöften betyder inte att det skulle vara enbart yttre drivkrafter som ligger till grund för åtagandet. Tvärtom är den sociala samhörigheten en av nycklarna till framgång. Att träna med kompisarna en gång i veckan är ett sätt att förena nytta med nöje.

Du vet hur det är. Nyårslöftet känns inte bara rimligt, utan snarare som ett måste. Några minuter innan tolvslaget på nyårsafton är du ivrig att sätta i gång. Med de goda vanorna som ska prägla det nya året.

Men några dagar, veckor eller månader senare börjar inspirationen tryta. Löprundan lockar inte lika mycket, tiden framför datorn ökar efter att ha minimerats under den senaste tiden. Nyårslöftet känns plötsligt inte lika realistiskt.

– Man måste ställa sig frågan varför man vill göra någonting. Varför vill jag börja träna? Varför är det viktigt för mig och varför gör jag det nu? frågar sig Kristoffer Ekman retoriskt.

Kristoffer Ekman är adjunkt i kognitiv neurovetenskap vid Högskolan i Skövde. I sitt arbete är han inriktad på positiv psykologi, där måluppfyllelse är en viktig del.

– För att man ska lyckas med ett åtagande måste målet ligga nära ens egna värderingar och ha en positiv effekt på det egna välbefinnandet, säger han.

”Vara snäll mot sig själv”

Det är lätt att falla tillbaka i gamla vanor. Men ett snedsteg betyder inte per automatik att man misslyckats med sitt åtagande.

– Ett återfall betyder egentligen bara att man gjort något rätt till att börja med. Man har varit på rätt väg och kan också fortsätta på den vägen. Man måste vara snäll mot sig själv, säger Kristoffer Ekman.

Någonstans måste vägen mot ett mål ta sin början.

– Det är viktigt att ta första steget. Utan att ha belägg för det kan jag tänka mig att det just med nyårslöften lätt blir att man går ut för hårt i stället för att börja litet. Sedan är det viktigt att kontinuerligt följa upp strävan efter att nå ett mål, och anpassa den efter sig själv. Om man lovar att man ska ut och springa tre gånger i veckan och märker att det inte funkar, kan man kanske springa en eller två gånger i stället. Det är inget nederlag.

Motivationsforskningen menar att den bästa motivationen kommer inifrån, men att dela med sig av sina nyårslöften betyder inte att det skulle vara enbart yttre drivkrafter som ligger till grund för åtagandet. Tvärtom är den sociala samhörigheten en av nycklarna till framgång. Att träna med kompisarna en gång i veckan är ett sätt att förena nytta med nöje.

  • Axel Norén

Experten kommenterar nyårslöften

”Jag vill komma i form till beach 2014”

– Här frågar jag direkt vad som händer 2015, 2016 och 2017. Det är bra att målet är tidsbestämt, men man måste fråga sig varför det här är viktigt för en själv. Om det är viktigt hur andra tycker att du ser ut så kan man ifrågasätta om det är sunda värderingar.

”Jag ska springa Billingehusloppet på högst 50 minuter.”

– Även här finns det ett specifikt mål, men det är lång tid dit (oktober). Man ska nog fundera över vägen dit, vad kommer under resan. Även här är det viktigt att ta reda på vad det bakomliggande skälet är.

”Jag ska tillbringa mindre tid framför datorn.”

– Det låter sunt. Vad vill personen göra med tiden i stället? Forskningen inom positiv psykologi visar att om man gör någonting för någon annans vinning så ökar välbefinnandet.”

Källa: