03 mar 2014 07:00

23 jan 2015 15:39

Syr till förmån för barnhem i Kongo

PORTRÄTTET

Sju tomma kaffeförpackningar är inte bara sju tomma kaffeförpackningar för Gunn Haglind. Det räcker till en kasse. I ett år har hon sytt och sålt. Pengarna går till ett barnhem i Kongo.

Det är en vanlig vardag och Gunn Haglind har just slutat för dagen på Stöpenskolan (som för närvarande huserar i Södra Ryd) där hon jobbat som lärare sedan 1983. Hon har ofta fått frågan varför hon blev lärare och hon vet vem inspirationen kom från.

– Min pappa, som inte var lärare, älskade att ta reda på saker och ting och förmedla det till andra. Han älskade att brodera ut och jag växte upp med de berättelserna.

Fick brev från Kongo

Egentligen hade hon tänkt bli lärare i idrott, men det blev samhällsorienterande ämnen. Efter att ha lagt ut sin adress i en lärarbrevlåda som heter e-pals fick hon kontakt med en lärare, Pascal Lona, i Butembo i Kongo. Det var för tio år sedan.

– Vi började skriva till varandra, jag har varit i Kenya och träffat honom, han tyckte vi skulle hälsa på honom i Kongo. Det var en fantastisk upplevelse.

Där fick hon besöka barnhemmet Mama Dorkas dit dagsverkespengar från Stöpenskolan gått.

Syr för att sälja

Det här var sommaren 2012 och Gunn Haglind köpte en kasse som var flätad av plastband. När hon kom hem började hon själv att göra kassar av återvunnet plastmaterial som kaffeförpackningar och tvättmedelsförpackningar.

– Jag har alltid gillat att sy, men jag sydde mest för att ha som present när jag gick bort. Sedan fick jag idé att sy för att sälja. Det är väldigt många Stöpenlärare som har en kasse nu, i Tranås i Småland där jag kommer ifrån och jag har fått en beställning från Sunne i Värmland.

Sju stycken tomma kaffeförpackningar av plast är vad som behövs för att sy en kasse.

– Nu samlar alla i bekantskapskretsen åt mig och även bekantas bekanta.

Känns bra att hjälpa

Att sy i plast är ungefär som att sy i tyg, berättar hon, fast något stelare. Det enda materialet hon gått bet på hittills är chipspåsar.

– Det gick inte, sömmarna sprack.

När det är tunnare plast fodrar hon med tyg och hon har gjort en extra lyxig kasse som har skinnhandtag, gjorda av gamla skinnbyxor.

Pengarna från försäljningen går till barnhemmet i Kongo. Det är organisationen SAF, ungefär ring av vänner, som ser till att det som behövs köps in. Det handlar mycket om mat och ved, men även kläder, skolböcker och madrasser eftersom barnen sov på plast på golvet.

Gunn Haglind tycker det känns bra att kunna hjälpa till.

– Att känna att man gör något för någon annan tror jag alla skulle behöva känna, säger hon och berättar att Pascal numera slagit sig på gummiframställning och har tre barn med svenska namn.

Hans dotter heter Ivar efter Gunns pappa.

Det är en vanlig vardag och Gunn Haglind har just slutat för dagen på Stöpenskolan (som för närvarande huserar i Södra Ryd) där hon jobbat som lärare sedan 1983. Hon har ofta fått frågan varför hon blev lärare och hon vet vem inspirationen kom från.

– Min pappa, som inte var lärare, älskade att ta reda på saker och ting och förmedla det till andra. Han älskade att brodera ut och jag växte upp med de berättelserna.

Fick brev från Kongo

Egentligen hade hon tänkt bli lärare i idrott, men det blev samhällsorienterande ämnen. Efter att ha lagt ut sin adress i en lärarbrevlåda som heter e-pals fick hon kontakt med en lärare, Pascal Lona, i Butembo i Kongo. Det var för tio år sedan.

– Vi började skriva till varandra, jag har varit i Kenya och träffat honom, han tyckte vi skulle hälsa på honom i Kongo. Det var en fantastisk upplevelse.

Där fick hon besöka barnhemmet Mama Dorkas dit dagsverkespengar från Stöpenskolan gått.

Syr för att sälja

Det här var sommaren 2012 och Gunn Haglind köpte en kasse som var flätad av plastband. När hon kom hem började hon själv att göra kassar av återvunnet plastmaterial som kaffeförpackningar och tvättmedelsförpackningar.

– Jag har alltid gillat att sy, men jag sydde mest för att ha som present när jag gick bort. Sedan fick jag idé att sy för att sälja. Det är väldigt många Stöpenlärare som har en kasse nu, i Tranås i Småland där jag kommer ifrån och jag har fått en beställning från Sunne i Värmland.

Sju stycken tomma kaffeförpackningar av plast är vad som behövs för att sy en kasse.

– Nu samlar alla i bekantskapskretsen åt mig och även bekantas bekanta.

Känns bra att hjälpa

Att sy i plast är ungefär som att sy i tyg, berättar hon, fast något stelare. Det enda materialet hon gått bet på hittills är chipspåsar.

– Det gick inte, sömmarna sprack.

När det är tunnare plast fodrar hon med tyg och hon har gjort en extra lyxig kasse som har skinnhandtag, gjorda av gamla skinnbyxor.

Pengarna från försäljningen går till barnhemmet i Kongo. Det är organisationen SAF, ungefär ring av vänner, som ser till att det som behövs köps in. Det handlar mycket om mat och ved, men även kläder, skolböcker och madrasser eftersom barnen sov på plast på golvet.

Gunn Haglind tycker det känns bra att kunna hjälpa till.

– Att känna att man gör något för någon annan tror jag alla skulle behöva känna, säger hon och berättar att Pascal numera slagit sig på gummiframställning och har tre barn med svenska namn.

Hans dotter heter Ivar efter Gunns pappa.

Om Gunn Haglind

Bor: Skövde

Yrke: Lärare sedan 44 år

Inspireras av: Andra människor och andra kulturer

Är bra på: Jag tror jag är ganska kreativ och positiv, en problemlösare, inget ska vara omöjligt.

Källa: