23 jun 2014 06:00

23 jan 2015 15:46

Säkerhet i självkörande bil

HÖGSKOLAN: Avancerad teknik måste vara begriplig för människan

Ökar information tryggheten för föraren av en självkörande bil, och har det betydelse för säkerheten?
Det har Tove Helldin, nybliven doktor i informationsteknologi, forskat om.

Tillgången på avancerad teknologi är i dag stor och dörrarna till enorma möjligheter står öppna. Men även om mycket är möjligt så är det inte alltid som tekniken utformas på ett sätt som är lätt för en människa att förstå.

I många fall är det också så att det i sista ledet är en människa som ska fatta beslut baserat på teknisk information och då vill det till att man förstår systemen och den information man får. Och, naturligtvis, att informationen är relevant för de beslut man ska fatta.

Tove Helldins forskning inriktar sig på den här typen av tekniska system som finns och kommer att finnas tillgängliga för bland annat bilförare, stridspiloter och luftvärnsoperatörer.

Vanliga på vägarna

Det som kommer att beröra flest är utan tvekan de självkörande bilarna som inom en inte alltför avlägsen framtid kan bli vanliga på våra vägar.

– Bland andra Google har en sådan bil som de har kört många mil med, och det har fungerat bra, säger Tove.

Bilarna vet var de är på vägen, de känner av var räcken och andra fordon befinner sig, och de bromsar för hinder. Man knappar in sin destination och bilen kör dit.

En del av Toves forskning har gått ut på att undersöka hur bilförare reagerar på information, och avsaknaden av information. Samt hur det påverkar reaktionerna då föraren själv måste ta kontrollen över bilen.

– I vissa fall, om det exempelvis snöar mycket eller om bilens sensorer blir smutsiga, kan det bli så att föraren själv måste ta kontroll över bilen.

Studien genomfördes i en bilsimulator med 59 förare. Deltagarna i testgruppen fick information via instrumentpanelen om bilens förmåga att köra på automatik, medan informationen inte gjordes tillgänglig för deltagarna i kontrollgruppen.

Reagerade snabbare

Det visade sig att deltagarna i testgruppen snabbare tog kontroll över bilen då det krävdes och att de till en större grad än kontrollgruppen lyckades hålla sig kvar på vägen då övertagandet skett.

– Skillnaden var 1,3 sekunder. Tid som kan vara mycket viktig i trafiken.

Testgruppen bedömde även systemet på ett bättre sätt så tillvida att de var mer medvetna om att förmågan hos bilen kunde variera och angav därför lägre tillitsvärden än vad kontrollgruppen gjorde.

– I det här fallet är det ett mycket positivt resultat då bilens förmåga faktiskt inte kunde garanteras till 100 procent.

Oavsett vilka tekniska system det handlar om så måste människan som får informationen förstå den, och kunna fatta beslut därefter. Man måste också känna att man litar på systemet.

– Det har skett olyckor, exempelvis en kärnkraftsolycka i USA, som berodde på att de som satt i kontrollrummet inte förstod hur tekniken fungerade. Även när det gäller militära operationer kan felaktiga beslut få allvarliga konsekvenser. Man måste få rätt och relevant information.

Forskningen har finansierats av Vinnova och Tove har samarbetat med flera Saab-företag samt Volvo i Göteborg.

Tillgången på avancerad teknologi är i dag stor och dörrarna till enorma möjligheter står öppna. Men även om mycket är möjligt så är det inte alltid som tekniken utformas på ett sätt som är lätt för en människa att förstå.

I många fall är det också så att det i sista ledet är en människa som ska fatta beslut baserat på teknisk information och då vill det till att man förstår systemen och den information man får. Och, naturligtvis, att informationen är relevant för de beslut man ska fatta.

Tove Helldins forskning inriktar sig på den här typen av tekniska system som finns och kommer att finnas tillgängliga för bland annat bilförare, stridspiloter och luftvärnsoperatörer.

Vanliga på vägarna

Det som kommer att beröra flest är utan tvekan de självkörande bilarna som inom en inte alltför avlägsen framtid kan bli vanliga på våra vägar.

– Bland andra Google har en sådan bil som de har kört många mil med, och det har fungerat bra, säger Tove.

Bilarna vet var de är på vägen, de känner av var räcken och andra fordon befinner sig, och de bromsar för hinder. Man knappar in sin destination och bilen kör dit.

En del av Toves forskning har gått ut på att undersöka hur bilförare reagerar på information, och avsaknaden av information. Samt hur det påverkar reaktionerna då föraren själv måste ta kontrollen över bilen.

– I vissa fall, om det exempelvis snöar mycket eller om bilens sensorer blir smutsiga, kan det bli så att föraren själv måste ta kontroll över bilen.

Studien genomfördes i en bilsimulator med 59 förare. Deltagarna i testgruppen fick information via instrumentpanelen om bilens förmåga att köra på automatik, medan informationen inte gjordes tillgänglig för deltagarna i kontrollgruppen.

Reagerade snabbare

Det visade sig att deltagarna i testgruppen snabbare tog kontroll över bilen då det krävdes och att de till en större grad än kontrollgruppen lyckades hålla sig kvar på vägen då övertagandet skett.

– Skillnaden var 1,3 sekunder. Tid som kan vara mycket viktig i trafiken.

Testgruppen bedömde även systemet på ett bättre sätt så tillvida att de var mer medvetna om att förmågan hos bilen kunde variera och angav därför lägre tillitsvärden än vad kontrollgruppen gjorde.

– I det här fallet är det ett mycket positivt resultat då bilens förmåga faktiskt inte kunde garanteras till 100 procent.

Oavsett vilka tekniska system det handlar om så måste människan som får informationen förstå den, och kunna fatta beslut därefter. Man måste också känna att man litar på systemet.

– Det har skett olyckor, exempelvis en kärnkraftsolycka i USA, som berodde på att de som satt i kontrollrummet inte förstod hur tekniken fungerade. Även när det gäller militära operationer kan felaktiga beslut få allvarliga konsekvenser. Man måste få rätt och relevant information.

Forskningen har finansierats av Vinnova och Tove har samarbetat med flera Saab-företag samt Volvo i Göteborg.