25 jun 2014 09:29

07 jan 2015 10:15

Skövdekvinnan får inget statligt skadestånd

En Skövdekvinna vill få upprättelse efter att ett åtal mot hennes exman ”schabblades” bort av åklagare och tingsrätt. Men hon är inte berättigad skadestånd av staten, trots dessa eventuella misstag, säger Justitiekanslern.

SLA har vid ett flertal tillfällen skrivit om kvinnan som för tre år sedan anmälde sin exman till polisen. Enligt kvinnan skulle brotten mot henne begåtts redan 2006, men av rädsla hade hon inte vågat anmäla honom tidigare. Förundersökningen i ärendet var klar våren 2011.

Långsam hantering

Men trots att det brådskade med delgivningen till mannen eftersom preskriptionstiden för de misstänkta brotten grov kvinnofridskränkning är fem år, och största delen av bevisningen mot mannen härrörde från juni-juli 2006, blev han inte delgiven åtalet förrän i augusti 2011.

Kvinnan anser att domstolens långsamma hantering ledde till att åtalet mot mannen lades ner, därför JO-anmälde hon tingsrätten i januari förra året. Några månader senare uttalade också JO kritik mot domstolen för att man inte hade utnyttjat möjligheten till stämningsmannadelgivnig redan i samband med att stämningen utfärdades i maj 2011, men inga ytterligare åtgärder vidtogs.

JK nekar skadestånd

Kvinnan har fortsatt sin kamp för upprättelse för de misstag som hon anser att både åklagarmyndigheten och Skaraborgs tingsrätt har begått. Hon anser att deras agerande ledde till att mannen aldrig dömdes för de brott han skulle begått mot henne. Hon vände sig förra året till Justitiekanslern, JK, och begärde skadestånd av staten. Men i måndags beslutade JK att neka henne skadestånd. Hon hade begärt mellan 60 000 och 100 000 kronor för den personskada och kränkning hon utsatts för till följd av exmannens brottslighet, men också kränkning på grund av åklagaremyndighetens och tingrättens felaktiga agerande.

Men eftersom åtalspreskription inträtt blev det aldrig prövat i domstol om mannen utsatt kvinnan för brott och vidare är det ovisst menar JK i vilken mån en eventuell dom i praktiken hade lett till att kvinnan hade fått några pengar. ”Det är därför inte visat ett det föreligger ett samband mellan tingsrättens fel eller försummelse och den skada som kvinnan har yrkat ersättning för”.

Men JK konstaterar också att kvinnan fortfarande själv kan lämna in en ansökan om stämning mot mannen vid tingsrätten med yrkande om skadestånd. Frågan kan alltjämt prövas i domstol.

SLA har vid ett flertal tillfällen skrivit om kvinnan som för tre år sedan anmälde sin exman till polisen. Enligt kvinnan skulle brotten mot henne begåtts redan 2006, men av rädsla hade hon inte vågat anmäla honom tidigare. Förundersökningen i ärendet var klar våren 2011.

Långsam hantering

Men trots att det brådskade med delgivningen till mannen eftersom preskriptionstiden för de misstänkta brotten grov kvinnofridskränkning är fem år, och största delen av bevisningen mot mannen härrörde från juni-juli 2006, blev han inte delgiven åtalet förrän i augusti 2011.

Kvinnan anser att domstolens långsamma hantering ledde till att åtalet mot mannen lades ner, därför JO-anmälde hon tingsrätten i januari förra året. Några månader senare uttalade också JO kritik mot domstolen för att man inte hade utnyttjat möjligheten till stämningsmannadelgivnig redan i samband med att stämningen utfärdades i maj 2011, men inga ytterligare åtgärder vidtogs.

JK nekar skadestånd

Kvinnan har fortsatt sin kamp för upprättelse för de misstag som hon anser att både åklagarmyndigheten och Skaraborgs tingsrätt har begått. Hon anser att deras agerande ledde till att mannen aldrig dömdes för de brott han skulle begått mot henne. Hon vände sig förra året till Justitiekanslern, JK, och begärde skadestånd av staten. Men i måndags beslutade JK att neka henne skadestånd. Hon hade begärt mellan 60 000 och 100 000 kronor för den personskada och kränkning hon utsatts för till följd av exmannens brottslighet, men också kränkning på grund av åklagaremyndighetens och tingrättens felaktiga agerande.

Men eftersom åtalspreskription inträtt blev det aldrig prövat i domstol om mannen utsatt kvinnan för brott och vidare är det ovisst menar JK i vilken mån en eventuell dom i praktiken hade lett till att kvinnan hade fått några pengar. ”Det är därför inte visat ett det föreligger ett samband mellan tingsrättens fel eller försummelse och den skada som kvinnan har yrkat ersättning för”.

Men JK konstaterar också att kvinnan fortfarande själv kan lämna in en ansökan om stämning mot mannen vid tingsrätten med yrkande om skadestånd. Frågan kan alltjämt prövas i domstol.