16 jul 2014 06:00

23 jan 2015 15:47

"Problemen sitter i kulturen"

Fler poliser visar sitt missnöje

Chanserna att vara med och påverka besluten inom polisens organisation är nästan lika med noll. Det säger en grupp Skaraborgspoliser som vill se en ökad transparens i organisationen och ha en bättre dialog med arbetsgivaren.

Det är inte bara A-, B- och C-systemet som vållar ilska och irritation bland poliserna i yttre tjänst. I själva verket är det bara ett av flera exempel där arbetsgivaren fattar beslut utan att söka stöd hos fotfolket. Denna hantering av frågor sker hela tiden och är djupt rotad i polisens organisation, menar nio poliser i Skaraborg som nu vill gå ut i media för att bredda debatten om polisens arbetsvillkor.

– Införandet av individuella löner har skett på ett sätt som är vanligt inom polisen i Skaraborg och Västra Götaland. Det kommer någonting ovanifrån som sedan trycks ned på oss som ska utföra arbetet. Och i stället för att höra med oss först och backa undan när det kommer fram att det kanske inte var så lyckat, väljer man att köra på. Det är märkligt, säger Mats Karlsson, patrullerande polis i Skövde.

Ville ha fast schema

Ett annat exempel är när ledningen ville införa nya scheman, så kallade matriser. I dessa hade tio procent av arbetstiden brutits loss från det ordinarie schemat för arbetsgivarna att disponera fritt och helt enkelt peta in när det behövdes. När frågan nådde arbetstagarna var det i form av tre alternativ där den enskilda polisen fick välja det förslag som passade dem bäst.

– Vi ville ju ha ett fast schema, men de alternativ vi hade att välja bland innehöll de här tio procenten. Ett fast schema fanns inte ens som alternativ, säger Matilda Fahlén, patrullerande polis i Skövde.

Fejkad valmöjlighet

Poliserna tror att denna ”fria” arbetstid mycket väl skulle kunna läggas på storhelger och under större arrangemang, vilket skulle innebära mer helgjobb än vad de har i dag. Johan Hansson, patrullerande polis i Lidköping, är kritisk till hur frågan har hanterats:

– Det är en fejkad valmöjlighet, ett sätt att få det att se ut som att vi har medbestämmande. Redan i dag jobbar vi varannan helg, och matriserna skapade en enorm ångest hos i stort sett hela den yttre personalen. De började se hur deras lediga helger började försvinna. De såg hur de knappt skulle få träffa sin familj. Folk mår väldigt dåligt just nu, och det här är bara ett exempel på hur ledningens agerande skapar en dålig arbetsmiljö.

Matriserna, till skillnad från betygssystemet, stoppades dock innan de hann införas.

Inget nytt

Tommy Frändberg är kriminalpolis och var facklig företrädare i nästan 20 år innan han hoppade av uppdraget. Han säger att denna typ av beslutshantering inte är något nytt inom polisen.

– Ju senare du kommer med i en beslutsprocess, desto mindre chans har du att påverka beslutet. Och den där tidspressen levde jag med under hela min fackliga tid. Man blir påkastad förslag som arbetsgivaren redan arbetat fram och egentligen redan beslutat om. Sedan slänger man fram ett förhandlingsunderlag som man ska ta ställning till på bara några dagar, säger Tommy Frändberg, kriminalpolis.

Ledningens och mellanchefernas tystnad och polisernas allt mer pressade arbetsvillkor skapar frustration i leden. Det handlar om utrustning som inte håller måttet, löner som sätts på fel grunder, medarbetarsamtal som inte blir av på flera år och en organisation som överlag inte är uppmärksam mot sina anställda. Trots det är poliserna i gruppen måna om att inte framstå som gnälliga. De lyfter problemen för att de vill förbättra situationen och därmed verksamheten.

– När någon frågar mig hur det är att vara polis säger jag att det är världens bästa jobb. Men jag kan inte säga detsamma om min arbetsgivare, säger Mats Karlsson.

Det är inte bara A-, B- och C-systemet som vållar ilska och irritation bland poliserna i yttre tjänst. I själva verket är det bara ett av flera exempel där arbetsgivaren fattar beslut utan att söka stöd hos fotfolket. Denna hantering av frågor sker hela tiden och är djupt rotad i polisens organisation, menar nio poliser i Skaraborg som nu vill gå ut i media för att bredda debatten om polisens arbetsvillkor.

– Införandet av individuella löner har skett på ett sätt som är vanligt inom polisen i Skaraborg och Västra Götaland. Det kommer någonting ovanifrån som sedan trycks ned på oss som ska utföra arbetet. Och i stället för att höra med oss först och backa undan när det kommer fram att det kanske inte var så lyckat, väljer man att köra på. Det är märkligt, säger Mats Karlsson, patrullerande polis i Skövde.

Ville ha fast schema

Ett annat exempel är när ledningen ville införa nya scheman, så kallade matriser. I dessa hade tio procent av arbetstiden brutits loss från det ordinarie schemat för arbetsgivarna att disponera fritt och helt enkelt peta in när det behövdes. När frågan nådde arbetstagarna var det i form av tre alternativ där den enskilda polisen fick välja det förslag som passade dem bäst.

– Vi ville ju ha ett fast schema, men de alternativ vi hade att välja bland innehöll de här tio procenten. Ett fast schema fanns inte ens som alternativ, säger Matilda Fahlén, patrullerande polis i Skövde.

Fejkad valmöjlighet

Poliserna tror att denna ”fria” arbetstid mycket väl skulle kunna läggas på storhelger och under större arrangemang, vilket skulle innebära mer helgjobb än vad de har i dag. Johan Hansson, patrullerande polis i Lidköping, är kritisk till hur frågan har hanterats:

– Det är en fejkad valmöjlighet, ett sätt att få det att se ut som att vi har medbestämmande. Redan i dag jobbar vi varannan helg, och matriserna skapade en enorm ångest hos i stort sett hela den yttre personalen. De började se hur deras lediga helger började försvinna. De såg hur de knappt skulle få träffa sin familj. Folk mår väldigt dåligt just nu, och det här är bara ett exempel på hur ledningens agerande skapar en dålig arbetsmiljö.

Matriserna, till skillnad från betygssystemet, stoppades dock innan de hann införas.

Inget nytt

Tommy Frändberg är kriminalpolis och var facklig företrädare i nästan 20 år innan han hoppade av uppdraget. Han säger att denna typ av beslutshantering inte är något nytt inom polisen.

– Ju senare du kommer med i en beslutsprocess, desto mindre chans har du att påverka beslutet. Och den där tidspressen levde jag med under hela min fackliga tid. Man blir påkastad förslag som arbetsgivaren redan arbetat fram och egentligen redan beslutat om. Sedan slänger man fram ett förhandlingsunderlag som man ska ta ställning till på bara några dagar, säger Tommy Frändberg, kriminalpolis.

Ledningens och mellanchefernas tystnad och polisernas allt mer pressade arbetsvillkor skapar frustration i leden. Det handlar om utrustning som inte håller måttet, löner som sätts på fel grunder, medarbetarsamtal som inte blir av på flera år och en organisation som överlag inte är uppmärksam mot sina anställda. Trots det är poliserna i gruppen måna om att inte framstå som gnälliga. De lyfter problemen för att de vill förbättra situationen och därmed verksamheten.

– När någon frågar mig hur det är att vara polis säger jag att det är världens bästa jobb. Men jag kan inte säga detsamma om min arbetsgivare, säger Mats Karlsson.

  • Axel Norén