18 jul 2014 09:00

23 jan 2015 15:47

Fredrik startar fruntimmersveckan

Fruntimmersveckan är ett känt fenomen i Sverige och Finland. I den svenska almanackan inleder Fredrik i dag och åtföljs av Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina. I egenskap av Emma samlade undertecknad ihop sex stycken övriga namnsdagsbarn, för att höra hur de ser på den kommande veckan och det här med namn.

– Fruntimmersveckan brukar vara regnig, säger Fredrik Skagervik direkt.

Ja, fruntimmersveckan dras med ett rykte om att vara särskilt regnig. Enligt SMHI är dock sista veckan i juli och första veckan i augusti minst lika blöta som vår vecka, statistiskt sett.

Margareta Molin förknippar i stället fruntimmersveckan med sommarlov och kafferep.

– Då ska det bakas, säger hon.

En Margaretatårta, kanske?

– Det vet jag inte vad det är, men kanske det.

Det sista namnet som lades till namnlängden i den nuvarande fruntimmersveckan var Emma, år 1827, och med Emmadagen inleds rötmånaden. Därmed inte sagt att alla som heter Emma är rötägg, absolut inte. Men nog kan det passa med en festlig kylskåpstömning den 23 juli, innan maten blir alltför dålig.

Brukar ni fira namnsdag?

– Nej, jag firar inte något särskilt, det har hänt någon enstaka gång, säger Christina Törnqvist och får medhåll av Johanna Enqvist.

– Jag firar inte heller. Det var mer när jag var liten, nu är jag glad om jag kommer ihåg någons namnsdag, skrattar hon.

– En som faktiskt alltid kommer ihåg min namnsdag är svärmor, då ringer hon och grattar. Det tycker jag är fint, berättar Sara Linder.

Magdalena Johansson är den som blir uppvaktad, och uppvaktar, allra mest.

– För mig är det lite kul, därför att min mamma också har namnsdag under fruntimmersveckan. Så vi brukar göra något litet för varandra, köpa en blomma eller en tårta eller så, säger hon.

För många är valet av namn väldigt viktigt, något vi funderar över i många år innan vi får barn till och med. När Magdalena var nyfödd och skulle namnges hade storasystern ett finger med i spelet.

– Hon tyckte att jag skulle heta Magdalena, för att det var det finaste namnet hon visste.

Även i Johannas fall var det storasystern som avgjorde.

– När jag låg i magen kallades jag för Alexander-flickan, för det ville min storasyster att jag skulle heta, men så fort jag kom ut så sa hon ”min syster heter Johanna”.

Margareta fick sitt namn efter sin mor, när Margareta föddes var det dessutom namnet på en prinsessa och därför extra populärt.

– Namnet är viktigt, det har jag fått av mina föräldrar och det har funnits en tanke bakom, säger hon.

Christina funderar ett tag innan hon säger:

– Jo men det är viktigt att välja ett namn som man tycker passar ett litet barn som kommer till världen.

Fredrik kan hålla med om att namnet fyller en funktion.

– Då vet man vad man heter, säger han.

– Jag tycker att det är viktigt att säga rätt namn, även om det är personen bakom som är det viktigaste. Man måste bejaka hela personen, säger Sara.

Är namnet en del av personen?

– Ja, det kanske man kan säga. Vi har ju olika relationer till olika namn, träffar vi en person vi tycker om så gillar vi det namnet, säger Sara.

Förra året ansökte 2353 personer i Sverige om att får byta ut sitt förnamn, enligt patent- och registreringsverket. I det här gänget är alla nöjda med sitt namn och har i dagsläget inga planer på att byta ut det.

– När jag var liten var Sara ett ovanligt namn, då blev jag retad för det och ville absolut inte heta det. Men nu när det är vanligt så gillar jag det, säger Sara.

– Fruntimmersveckan brukar vara regnig, säger Fredrik Skagervik direkt.

Ja, fruntimmersveckan dras med ett rykte om att vara särskilt regnig. Enligt SMHI är dock sista veckan i juli och första veckan i augusti minst lika blöta som vår vecka, statistiskt sett.

Margareta Molin förknippar i stället fruntimmersveckan med sommarlov och kafferep.

– Då ska det bakas, säger hon.

En Margaretatårta, kanske?

– Det vet jag inte vad det är, men kanske det.

Det sista namnet som lades till namnlängden i den nuvarande fruntimmersveckan var Emma, år 1827, och med Emmadagen inleds rötmånaden. Därmed inte sagt att alla som heter Emma är rötägg, absolut inte. Men nog kan det passa med en festlig kylskåpstömning den 23 juli, innan maten blir alltför dålig.

Brukar ni fira namnsdag?

– Nej, jag firar inte något särskilt, det har hänt någon enstaka gång, säger Christina Törnqvist och får medhåll av Johanna Enqvist.

– Jag firar inte heller. Det var mer när jag var liten, nu är jag glad om jag kommer ihåg någons namnsdag, skrattar hon.

– En som faktiskt alltid kommer ihåg min namnsdag är svärmor, då ringer hon och grattar. Det tycker jag är fint, berättar Sara Linder.

Magdalena Johansson är den som blir uppvaktad, och uppvaktar, allra mest.

– För mig är det lite kul, därför att min mamma också har namnsdag under fruntimmersveckan. Så vi brukar göra något litet för varandra, köpa en blomma eller en tårta eller så, säger hon.

För många är valet av namn väldigt viktigt, något vi funderar över i många år innan vi får barn till och med. När Magdalena var nyfödd och skulle namnges hade storasystern ett finger med i spelet.

– Hon tyckte att jag skulle heta Magdalena, för att det var det finaste namnet hon visste.

Även i Johannas fall var det storasystern som avgjorde.

– När jag låg i magen kallades jag för Alexander-flickan, för det ville min storasyster att jag skulle heta, men så fort jag kom ut så sa hon ”min syster heter Johanna”.

Margareta fick sitt namn efter sin mor, när Margareta föddes var det dessutom namnet på en prinsessa och därför extra populärt.

– Namnet är viktigt, det har jag fått av mina föräldrar och det har funnits en tanke bakom, säger hon.

Christina funderar ett tag innan hon säger:

– Jo men det är viktigt att välja ett namn som man tycker passar ett litet barn som kommer till världen.

Fredrik kan hålla med om att namnet fyller en funktion.

– Då vet man vad man heter, säger han.

– Jag tycker att det är viktigt att säga rätt namn, även om det är personen bakom som är det viktigaste. Man måste bejaka hela personen, säger Sara.

Är namnet en del av personen?

– Ja, det kanske man kan säga. Vi har ju olika relationer till olika namn, träffar vi en person vi tycker om så gillar vi det namnet, säger Sara.

Förra året ansökte 2353 personer i Sverige om att får byta ut sitt förnamn, enligt patent- och registreringsverket. I det här gänget är alla nöjda med sitt namn och har i dagsläget inga planer på att byta ut det.

– När jag var liten var Sara ett ovanligt namn, då blev jag retad för det och ville absolut inte heta det. Men nu när det är vanligt så gillar jag det, säger Sara.

  • Emma Brännman

Fredrik Skagervik

Ålder: 42 år.

Om namnet Fredrik: Namnet har funnits i svenskan sedan början av 1300-talet och är av tyskt ursprung. Det var vanligt kring förra sekelskiftet och blev modernt under 1970- och 1980-talen.

Betydelse: Sammansatt av ord för fred och härskare.

Källa: ne.se och historiska.se.

Sara Linder

Ålder: 54 år.

Om namnet Sara: Ett namn av hebreiskt ursprung. Namnet har funnits i Sverige sedan 1400-talet och blev modenamn under slutet av 1900-talet.

Betydelse: Furstinna, härskarinna.

Källa: ne.se och historiska.se.

Margareta Molin

Ålder: 62 år.

Om namnet Margareta: Namnet är av grekisk-latinskt ursprung. Det har funnits i Sverige sedan 1100-talet och är fortfarande ett av de vanligaste kvinnonamnen i Sverige.

Betydelse: Pärla.

Källa: ne.se och historiska.se.