18 nov 2014 06:00

23 jan 2015 15:53

Från Syrien och Afghanistan

Elever om svenska skolan

Marina och Jafar är två av eleverna i Helenaskolans startgrupp för nyanlända. De har två vitt skilda bakgrunder men en sak har de gemensamt - De har båda fått fly sina hemländer för att starta ett nytt liv med en helt ny skolgång.

Marina Asia kommer från Al Hassakeh i Syrien och har bott i Sverige i två år. Vägen till och genom Europa var tuff och i över två månader var hon och familjen på resande fot innan de slutligen kom till Skövde.

– Jag visste nästan ingenting om Sverige. Jag hade bara sett bilder och tyckte det såg vackert ut med all snö. När vi kom var det ju dock höst så jag kände inte igen mig alls, förklarar hon.

I Syrien gick Marina i en kommunal skola och hon tycker att skillnaden i pedagogiken är stor.

– Det är stor skillnad. I Syrien fick vi göra prov och fick betyg redan i årskurs ett. Om vi inte skötte oss eller svarade fel kunde de slå oss med linjalen på fingrarna. Jag säger inte att de syriska lärarna var dåliga men den svenska skolan är bättre på alla vis, förklarar hon.

Svårt med språket

Den största utmaningen för Marina har varit att lära sig det Svenska språket.

– Det var svårt att få svenska kompisar. Jag var för blyg för att försöka prata svenska och jag märkte att andra lärde sig snabbare än jag.

Nu pratar Marina svenska flytande och drömmer om att bygga sig en bra framtid i Sverige.

– När kriget pågick i Syrien var det svårt att ens tänka på framtiden. Jag tänker stanna i Sverige och utbilda mig till lärare, förklarar hon.

Gick i koranskola

Jafar Gohari kommer ursprungligen från Afghanistan och har en helt annan skolbakgrund än Marina.

– I Afghanistan fick jag bara gå i koranskola två dagar i veckan. Det enda vi fick göra vara att läsa olika delar ur koranen under några timmar, förklarar han.

Jafar flydde sedan med sin familj till Iran där många Afghanska flyktingar befinner sig. Där fick han gå i en afghansk skola.

– Den var som en vanlig skola med ämnen som geografi, matte och fysik. Den största skillnaden är att i Sverige är lärarna utbildade, förklarar han.

Från Iran fortsatte familjen sedan till Turkiet, men där gick någonting fel och vid gränsen kom Jafar ifrån sin familj. Jafar har nu varit åtta månader i Sverige och bor numera i ett familjehem. Något som enligt hans lärare har gynnat språkutvecklingen. Han tycker det är svårt att föreställa sig framtiden men vissa saker är han säker på.

– Att lära sig det svenska språket är det roligaste och viktigaste just nu. Mina mål är höga. Jag vill vara en person som försörjer sig själv och står helt på egna ben, säger Jafar.

Marina Asia kommer från Al Hassakeh i Syrien och har bott i Sverige i två år. Vägen till och genom Europa var tuff och i över två månader var hon och familjen på resande fot innan de slutligen kom till Skövde.

– Jag visste nästan ingenting om Sverige. Jag hade bara sett bilder och tyckte det såg vackert ut med all snö. När vi kom var det ju dock höst så jag kände inte igen mig alls, förklarar hon.

I Syrien gick Marina i en kommunal skola och hon tycker att skillnaden i pedagogiken är stor.

– Det är stor skillnad. I Syrien fick vi göra prov och fick betyg redan i årskurs ett. Om vi inte skötte oss eller svarade fel kunde de slå oss med linjalen på fingrarna. Jag säger inte att de syriska lärarna var dåliga men den svenska skolan är bättre på alla vis, förklarar hon.

Svårt med språket

Den största utmaningen för Marina har varit att lära sig det Svenska språket.

– Det var svårt att få svenska kompisar. Jag var för blyg för att försöka prata svenska och jag märkte att andra lärde sig snabbare än jag.

Nu pratar Marina svenska flytande och drömmer om att bygga sig en bra framtid i Sverige.

– När kriget pågick i Syrien var det svårt att ens tänka på framtiden. Jag tänker stanna i Sverige och utbilda mig till lärare, förklarar hon.

Gick i koranskola

Jafar Gohari kommer ursprungligen från Afghanistan och har en helt annan skolbakgrund än Marina.

– I Afghanistan fick jag bara gå i koranskola två dagar i veckan. Det enda vi fick göra vara att läsa olika delar ur koranen under några timmar, förklarar han.

Jafar flydde sedan med sin familj till Iran där många Afghanska flyktingar befinner sig. Där fick han gå i en afghansk skola.

– Den var som en vanlig skola med ämnen som geografi, matte och fysik. Den största skillnaden är att i Sverige är lärarna utbildade, förklarar han.

Från Iran fortsatte familjen sedan till Turkiet, men där gick någonting fel och vid gränsen kom Jafar ifrån sin familj. Jafar har nu varit åtta månader i Sverige och bor numera i ett familjehem. Något som enligt hans lärare har gynnat språkutvecklingen. Han tycker det är svårt att föreställa sig framtiden men vissa saker är han säker på.

– Att lära sig det svenska språket är det roligaste och viktigaste just nu. Mina mål är höga. Jag vill vara en person som försörjer sig själv och står helt på egna ben, säger Jafar.