18 nov 2014 09:00

23 jan 2015 15:53

Foto: PETER ASP

Nytt arbetssätt med nyanlända

Integration på högstadieskola

På Helenskolan har man infört en helt ny organisation och arbetssätt för att ta emot nyanlända elever. En samordnare har rekryterats och strategin är klar - alla ska känna sig välkomna.

Det är en vanlig morgon på Helenaskolan. Elevassistent Kent-Ove Hvass går igenom korridoren och samlar ihop eleverna som ska in i salen.

– Yalla, kom igen nu kör vi. Har ni vaknat ordentligt nu? ropar han.

När läraren och samordnaren Stina Norén går in salen för morgonsamling står eleverna upp vid sina bänkar för att hälsa. Skulle någon missa detta påminner Kent-Ove. De som tuggar tuggummi får omedelbart komma fram och spotta ut i en soppkorg vid katedern. Skulle någon mot förmodan använda sin mobil kommer denna att lämnas in till rektorsexpeditionen för att vid dagens slut hämtas ut av en förälder.

Undvika kulturkrock

Det märks snabbt att det inte är en sedvanlig lektion på Helenaskolan. Tonfallet är något strängare och upplägget med stående hälsningar räknas inte heller till vanligheterna. Stina Norén menar att arbetssättet gynnar integrationen. De flesta av de nyanlända kommer från Syrien men även från länder som Eritrea, Afghanistan och Thailand där undervisningstraditionen och pedagogiken ser annorlunda ut.

– Det är meningen att vi ska vara som en brygga ut till klasserna och de mer sedvanliga lektionerna. De här eleverna kommer från skolsystem där lärarna har total auktoritet och har rätt ställa dem i skamvrå. Om man direkt placerar dem i en svensk klass blir kulturkrocken alldeles för stor, säger Stina.

Föräldrar

Lektionen fortsätter och tillsammans går man igenom dagens datum och sedan vad varje elev ska göra under dagen.

– Vi har en gemensam startgrupp varje morgon med eleverna innan de delar på sig. Det är för att ge dem ett tydligt sammanhang och tydliga mål, förklarar Stina.

Hon berättar sedan om julfesten som alla elever och föräldrar är inbjudna till. Relationen mellan skola och föräldrar är något som, enligt Stina, är jätteviktigt.

– Det är bra att inkludera föräldrarna i ett tidigt skede. Forskning säger att invandrarföräldrar många gånger känner sig exkluderade från skolan och vi jobbar mycket för att de ska känna sig välkomna hit, säger hon.

Till de nyanlända eleverna utses det även två faddrar, detta för att ge mer trygghet i den nya miljön.

– Forskning visar på att trygghet är en avgörande faktor för språkinlärning, förklarar Stina.

Organisation

Helenaskolan är en av fyra högstadieskolor i Skövde som har fått uppdraget att ta emot nyanlända elever. För bara ett år sedan hade skolan 14 nyanlända, nu är siffran uppe i totalt 34.

– Detta är något bra. Det är lättare att bygga en organisation kring en större grupp och vi får även mer resurser då. Vi har utgått ifrån att vi ska klara det här och bestämt oss för att arbeta med framförhållning och en bra organisation, förklarar rektor Susanne Linder.

Även om startgruppen är de som arbetar främst men de nyanlända betonar hon att alla på skolan har ett gemensamt ansvar.

– Det här är en elevgrupp som kräver andra saker, det tar tid att lära sig ett nytt språk. Samverkan måste ske i hela skolan eftersom vi slussar ut dem i vanliga klasser efter hand, förklarar Susanne.

Det är en vanlig morgon på Helenaskolan. Elevassistent Kent-Ove Hvass går igenom korridoren och samlar ihop eleverna som ska in i salen.

– Yalla, kom igen nu kör vi. Har ni vaknat ordentligt nu? ropar han.

När läraren och samordnaren Stina Norén går in salen för morgonsamling står eleverna upp vid sina bänkar för att hälsa. Skulle någon missa detta påminner Kent-Ove. De som tuggar tuggummi får omedelbart komma fram och spotta ut i en soppkorg vid katedern. Skulle någon mot förmodan använda sin mobil kommer denna att lämnas in till rektorsexpeditionen för att vid dagens slut hämtas ut av en förälder.

Undvika kulturkrock

Det märks snabbt att det inte är en sedvanlig lektion på Helenaskolan. Tonfallet är något strängare och upplägget med stående hälsningar räknas inte heller till vanligheterna. Stina Norén menar att arbetssättet gynnar integrationen. De flesta av de nyanlända kommer från Syrien men även från länder som Eritrea, Afghanistan och Thailand där undervisningstraditionen och pedagogiken ser annorlunda ut.

– Det är meningen att vi ska vara som en brygga ut till klasserna och de mer sedvanliga lektionerna. De här eleverna kommer från skolsystem där lärarna har total auktoritet och har rätt ställa dem i skamvrå. Om man direkt placerar dem i en svensk klass blir kulturkrocken alldeles för stor, säger Stina.

Föräldrar

Lektionen fortsätter och tillsammans går man igenom dagens datum och sedan vad varje elev ska göra under dagen.

– Vi har en gemensam startgrupp varje morgon med eleverna innan de delar på sig. Det är för att ge dem ett tydligt sammanhang och tydliga mål, förklarar Stina.

Hon berättar sedan om julfesten som alla elever och föräldrar är inbjudna till. Relationen mellan skola och föräldrar är något som, enligt Stina, är jätteviktigt.

– Det är bra att inkludera föräldrarna i ett tidigt skede. Forskning säger att invandrarföräldrar många gånger känner sig exkluderade från skolan och vi jobbar mycket för att de ska känna sig välkomna hit, säger hon.

Till de nyanlända eleverna utses det även två faddrar, detta för att ge mer trygghet i den nya miljön.

– Forskning visar på att trygghet är en avgörande faktor för språkinlärning, förklarar Stina.

Organisation

Helenaskolan är en av fyra högstadieskolor i Skövde som har fått uppdraget att ta emot nyanlända elever. För bara ett år sedan hade skolan 14 nyanlända, nu är siffran uppe i totalt 34.

– Detta är något bra. Det är lättare att bygga en organisation kring en större grupp och vi får även mer resurser då. Vi har utgått ifrån att vi ska klara det här och bestämt oss för att arbeta med framförhållning och en bra organisation, förklarar rektor Susanne Linder.

Även om startgruppen är de som arbetar främst men de nyanlända betonar hon att alla på skolan har ett gemensamt ansvar.

– Det här är en elevgrupp som kräver andra saker, det tar tid att lära sig ett nytt språk. Samverkan måste ske i hela skolan eftersom vi slussar ut dem i vanliga klasser efter hand, förklarar Susanne.