08 dec 2014 18:30

23 jan 2015 15:55

Det börjar brinna i knutarna för klimatet

December har anlänt men snön har fortfarande inte fröjdat oss med sin ankomst. Uppslaget har träffat Monika Karlsen Schelander som är utbildad biolog och lärare på Västerhöjdsgymnasiet. Läs vidare för att lära dig om tecknen på att växthuseffekten är ett faktum.

Monika undervisar i naturkunskap på Västerhöjdsgymnasiet och behandlar växthuseffekten i sitt undervisningsämne. Många av de tecken på växthuseffekten vi kan se i Sverige brukar hon ge som exempel på sina lektioner.

– Det är saker som att vi ser när rödräven rör sig norrut och börjar konkurrera med fjällräven. Även björkarna har börjat sprida sig uppåt i landet och kan överleva där tack vare de stora temperaturhöjningarna. Dessutom så syns det väldigt tydligt på till exempel Kebnekaise, vars topp har sjunkit minst en meter på grund av att isen smälter.

Vidare förklarar Monika Karlsen Schelander att medeltemperaturen har ökat och att det i sin tur har bidragit till den stora väderproblematik vi kan se världen över.

Inser inte allvaret

– Tyvärr så är det så att vi inte ser de stora konsekvenserna här än, vi är inte de som drabbas av torka eller tvingas bli klimatflyktingar. Det är ingen som bryr sig om att vi inte får någon snö till jul eller om det regnar lite mer, men allvaret är större än vad många inser, säger Monika Karlsen Schelander.

För trots skogsbränder och översvämningar så är det inte många som inser att det faktiskt har med klimatet att göra, enligt biologen. Faran är att det kommer vara alldeles för sent när de riktiga konsekvenserna står och knackar på vår port. Men vad kan då göras av oss ungdomar, eftersom att framtiden ändå är vår?

– En av de viktigaste sakerna är att flyga mindre. Planera resorna noga, inga sista-minuten-resor. Det går till exempel att klimatkompensera sina flygresor, så kolla upp det på internet innan du bokar. Köp närodlat, sänk temperaturen hemma, byt glödlamporna till lågenergilampor. Slösa inte med varmvatten, ät mer vegetariskt och återvinn allt vad du kan, tipsar hon.

Värna om naturen och varandra

Nyligen så kom det statistik om att en medelsvensk förbrukar 3,5 jordklot. Om man är snabb på matte så kan man snabbt räkna ut att de där 2,5 jordkloten för mycket är någon annans.

– Vi måste sluta utvecklas på andras bekostnad. Det är inte hållbart ur en jämlik synpunkt eller ur en mänsklig rättighetssynpunkt. Allt vi förbrukar är ett lån från jorden och det är dags att vi börjar ta vårt ansvar, avslutar Monika Karlsen Schelander.

Monika undervisar i naturkunskap på Västerhöjdsgymnasiet och behandlar växthuseffekten i sitt undervisningsämne. Många av de tecken på växthuseffekten vi kan se i Sverige brukar hon ge som exempel på sina lektioner.

– Det är saker som att vi ser när rödräven rör sig norrut och börjar konkurrera med fjällräven. Även björkarna har börjat sprida sig uppåt i landet och kan överleva där tack vare de stora temperaturhöjningarna. Dessutom så syns det väldigt tydligt på till exempel Kebnekaise, vars topp har sjunkit minst en meter på grund av att isen smälter.

Vidare förklarar Monika Karlsen Schelander att medeltemperaturen har ökat och att det i sin tur har bidragit till den stora väderproblematik vi kan se världen över.

Inser inte allvaret

– Tyvärr så är det så att vi inte ser de stora konsekvenserna här än, vi är inte de som drabbas av torka eller tvingas bli klimatflyktingar. Det är ingen som bryr sig om att vi inte får någon snö till jul eller om det regnar lite mer, men allvaret är större än vad många inser, säger Monika Karlsen Schelander.

För trots skogsbränder och översvämningar så är det inte många som inser att det faktiskt har med klimatet att göra, enligt biologen. Faran är att det kommer vara alldeles för sent när de riktiga konsekvenserna står och knackar på vår port. Men vad kan då göras av oss ungdomar, eftersom att framtiden ändå är vår?

– En av de viktigaste sakerna är att flyga mindre. Planera resorna noga, inga sista-minuten-resor. Det går till exempel att klimatkompensera sina flygresor, så kolla upp det på internet innan du bokar. Köp närodlat, sänk temperaturen hemma, byt glödlamporna till lågenergilampor. Slösa inte med varmvatten, ät mer vegetariskt och återvinn allt vad du kan, tipsar hon.

Värna om naturen och varandra

Nyligen så kom det statistik om att en medelsvensk förbrukar 3,5 jordklot. Om man är snabb på matte så kan man snabbt räkna ut att de där 2,5 jordkloten för mycket är någon annans.

– Vi måste sluta utvecklas på andras bekostnad. Det är inte hållbart ur en jämlik synpunkt eller ur en mänsklig rättighetssynpunkt. Allt vi förbrukar är ett lån från jorden och det är dags att vi börjar ta vårt ansvar, avslutar Monika Karlsen Schelander.

  • Lisa Andersson