24 dec 2014 08:00

23 jan 2015 15:56

God jul med gamla seder

SLA önskar alla läsare en riktigt fin helg!

Julhelgen är proppfull med traditioner. Många är gamla, andra något nyare och några har förändrats under åren som gått.
Men ordet jul vet man fortfarande inte var det kommer ifrån.

De engelsktalande säger christmas, som betyder Kristi mässa, och i Tyskland heter det weihnachten, helig natt, för att ta ett par exempel på ord för högtiden som har kristen bakgrund. Men vi, i de nordiska länderna, har kvar det betydligt äldre ordet jul.

Fanns i gotiskan

Men varifrån det kommer, eller vad det betydde från början, är det ingen som vet. I gamla norska och isländska kalendrar, den äldsta är från 1000-talet, bär en hel månad namnet ylir, ett ord som anses vara släkt med jul. Månaden sträcker sig från mitten av november till mitten av december.

Första gången ordet jul dyker upp är i ett isländskt verk och då i plural. Det fornisländska jól betyder jularna och kan eventuellt ha betecknat flera fester runt årsskiftet.

Institutet för språk och folkminnen menar att det kan vara ett germanskt ord för en högtid som man firade vid ungefär samma tid som man senare kom att fira Jesu födelse. Alltså en kombination av midvinterblotet och en ny religion. En sådan sammanslagning av högtider, för att stärka något nytt som kommer, var inte ovanligt.

Ordet fanns i det nu utdöda gotiska språket, och i engelskan lever det kvar som ett ålderdomligt uttryck i formen yule eller yuletide.

Många förknippar julen med julpynt som har blivit en stark tradition. Det bestod från början av kakor, äpplen och ett eller annat hemtillverkat pynt. Glitter och kulor dök inte upp förrän i slutet av 1800-talet.

Innan julgransljusen började säljas i början av 1870-talet klibbade man fast små bitar av lättbrinnande vax på grenarna. Dessa ”ljus” och efterföljarna av paraffin och stearin innebar stor brandfara och påskyndade utvecklingen av 1920-talets elektriska julgransljus.

Adventsljusstaken med fyra levande ljus är troligen en utveckling och förenkling av en julgranssed vid Ersta diakonisällskap på 1870-talet. Sju av Ersta barnhems patienter tände varje adventssöndag var sitt ljus i kyrkans julgran ända tills granen den fjärde advent lyste i sin fulla prakt med 28 stearinljus.

Hur övergången till våra dagars förenklade adventsljusstake med bara ett ljus för varje adventssöndag gick till är inte riktigt känt.

De engelsktalande säger christmas, som betyder Kristi mässa, och i Tyskland heter det weihnachten, helig natt, för att ta ett par exempel på ord för högtiden som har kristen bakgrund. Men vi, i de nordiska länderna, har kvar det betydligt äldre ordet jul.

Fanns i gotiskan

Men varifrån det kommer, eller vad det betydde från början, är det ingen som vet. I gamla norska och isländska kalendrar, den äldsta är från 1000-talet, bär en hel månad namnet ylir, ett ord som anses vara släkt med jul. Månaden sträcker sig från mitten av november till mitten av december.

Första gången ordet jul dyker upp är i ett isländskt verk och då i plural. Det fornisländska jól betyder jularna och kan eventuellt ha betecknat flera fester runt årsskiftet.

Institutet för språk och folkminnen menar att det kan vara ett germanskt ord för en högtid som man firade vid ungefär samma tid som man senare kom att fira Jesu födelse. Alltså en kombination av midvinterblotet och en ny religion. En sådan sammanslagning av högtider, för att stärka något nytt som kommer, var inte ovanligt.

Ordet fanns i det nu utdöda gotiska språket, och i engelskan lever det kvar som ett ålderdomligt uttryck i formen yule eller yuletide.

Många förknippar julen med julpynt som har blivit en stark tradition. Det bestod från början av kakor, äpplen och ett eller annat hemtillverkat pynt. Glitter och kulor dök inte upp förrän i slutet av 1800-talet.

Innan julgransljusen började säljas i början av 1870-talet klibbade man fast små bitar av lättbrinnande vax på grenarna. Dessa ”ljus” och efterföljarna av paraffin och stearin innebar stor brandfara och påskyndade utvecklingen av 1920-talets elektriska julgransljus.

Adventsljusstaken med fyra levande ljus är troligen en utveckling och förenkling av en julgranssed vid Ersta diakonisällskap på 1870-talet. Sju av Ersta barnhems patienter tände varje adventssöndag var sitt ljus i kyrkans julgran ända tills granen den fjärde advent lyste i sin fulla prakt med 28 stearinljus.

Hur övergången till våra dagars förenklade adventsljusstake med bara ett ljus för varje adventssöndag gick till är inte riktigt känt.