05 jan 2015 08:00

23 jan 2015 15:56

Foto:

Två kvarter med samma historia ... eller?

SKÖVDE: Förr och nu del 133

Ibland blir det mer än lovligt snurrigt. Som när man läser om två olika hus i varsitt kvarter, men informationen är till vissa delar identisk.
Så är fallet med Signhildstomten och komministergården på Richerts gata respektive Kungsgatan.

Förr och nu gör en tillfällig comeback för att bland annat berätta historien om kvarteret Rönnen, där gamla tingshuset ligger, och som nu är aktuellt för bostadsbebyggelse.

Berättelsen handlar även om kvarteret Häggen och Vidar, som alla tre på ett intressant sätt hör ihop.

Testamenterade gården

Historien börjar på 1600-talet, förmodligen tidigare än så, men 1674, då borgmästare Lars Jonsson Helenius skrev sitt testamente, nämns gården i skrift.

När borgmästarens fru Kristin Jönsdotter var döende ville hon att gården skulle testamenteras till kyrkan vilket också hände efter Lars Jonsson Helenius död, enligt hans testamente. Borgmästaren skrev också att rådmannen, den avlidne Lars Jonsson, har bott på gården och att den i ”gamla tider haver varit kallad Signelle-Gården”.

Namnet har under åren skiftat mellan Signellegården och Signhilds-, Signilds-, Signela-, Siggenils- samt Signelstomten.

Efter borgmästarens död blev Signellegården komministerbostad eller kappelansgård, och vid en biskopsvisitation 1717 antecknades kyrkans ägodelar och man skrev: ”En Tomt wid Söder Tullport Signels gård”.

Andra betalade hyran

Troligen bodde samtliga komministrar i huset efter att kyrkan hade fått gården. I vilket fall som helst så bodde komminister Blekander där under slutet av 1600-talet, utan att betala hyra visade det sig. Ett löfte han hade fått av kyrkoherden.

Häradshövding Rydingstierna försökte vräka Blekander som skrev till både landshövding och biskop. Det slutade med att församlingen och de välbeställda i Skövde själva fick betala hyran till kyrkan.

På sommaren 1759 skulle nyutnämnde komministern Jonas Segerblad flytta in i Signellegården men bostaden var mycket förfallen och han krävde att den skulle repareras.

Huset renoverades med största sannolikhet inte då och den 11 september samma år ödelades i princip hela Skövde i den stora stadsbranden.

Samma namn, ny plats

Det beslutades att Skövde skulle byggas upp igen och den nya stadsplanen godkändes i januari 1760. Gatorna drogs efter linjal och likaså tomterna som alla skulle rymmas inom det som nu heter Kungs-, Badhus-, Torg- och Mörkegatan.

Och det är nu det blir något rörigt. Signildsgården hamnade ju utanför den nya stadens staket men namnet hamnade i stället på en ny plats, på tomt 59, vid korsningen Kungsgatan/Rådhusgatan där Hem och hobby finns i dag.

Den 30 maj 1760 fördelades tomterna och Signildsgården, den inom stadens staket, benämns ”kyrkotomt”.

Prästen flyttade tillbaka

Eventuellt kan det vara så att Jonas Segerblad fick en ny bostad i stället för den gamla gården med renoveringsbehov. Han är nämligen den första personen som finns mantalsskriven på tomt 59.

Även nästkommande komminister, Timoteus Lundbeck, är skriven där och han avled i april 1798. Det finns dock inga belägg för att det ska ha byggts något hus på tomten före 1830. Det är alltså oklart var komministrarna bodde trots sin mantalsskrivning på tomten.

Komministern efter Lundbeck är däremot skriven på något som kallades Wallingsberg, och det visar sig vara den gamla komministergården som Helenius testamenterade till kyrkan.

Namnet kommer efter rådmannen Wallin som ägde flera tomter söder om staden, bland annat originaltomten med namnet Signildsgården. Den kallas nu i stället ”Caplansgården på Wallingsberg.”

Är den ursprungliga gården renoverad eller brann den 1759 och byggdes senare upp på nytt? Arkitekten Lars Johan Ekelöf, som är uppvuxen i huset och har studerat dess historia, har kommit fram till att gården med största sannolikhet inte förstördes i stadsbranden utan i stället är en av stadens äldsta byggnader, om än flyttad en bit och något förändrad.

Kvarteret brann

Huset på tomt 59, med långsidan åt Kungsgatan, benämns komministergård någon gång från cirka 1830. Prästen är inte skriven där men skolan, som prästen ansvarade för, finns i huset.

En brand inträffade i kvarteret Vidar, tomt 59, den 20 september 1966, och Signildsgården revs den 20 oktober 1967. Det var sedan parkering innan det nuvarande huset uppfördes 1969–70.

Källor: Gunnar Linde, som bland annat har hämtat information från domkapitlets arkiv, Lars Johan Ekelöf, Göran Lundh, Skövde stadsmuseum samt Underlag till kulturmiljöprogram för Skövde kommun.

Förr och nu gör en tillfällig comeback för att bland annat berätta historien om kvarteret Rönnen, där gamla tingshuset ligger, och som nu är aktuellt för bostadsbebyggelse.

Berättelsen handlar även om kvarteret Häggen och Vidar, som alla tre på ett intressant sätt hör ihop.

Testamenterade gården

Historien börjar på 1600-talet, förmodligen tidigare än så, men 1674, då borgmästare Lars Jonsson Helenius skrev sitt testamente, nämns gården i skrift.

När borgmästarens fru Kristin Jönsdotter var döende ville hon att gården skulle testamenteras till kyrkan vilket också hände efter Lars Jonsson Helenius död, enligt hans testamente. Borgmästaren skrev också att rådmannen, den avlidne Lars Jonsson, har bott på gården och att den i ”gamla tider haver varit kallad Signelle-Gården”.

Namnet har under åren skiftat mellan Signellegården och Signhilds-, Signilds-, Signela-, Siggenils- samt Signelstomten.

Efter borgmästarens död blev Signellegården komministerbostad eller kappelansgård, och vid en biskopsvisitation 1717 antecknades kyrkans ägodelar och man skrev: ”En Tomt wid Söder Tullport Signels gård”.

Andra betalade hyran

Troligen bodde samtliga komministrar i huset efter att kyrkan hade fått gården. I vilket fall som helst så bodde komminister Blekander där under slutet av 1600-talet, utan att betala hyra visade det sig. Ett löfte han hade fått av kyrkoherden.

Häradshövding Rydingstierna försökte vräka Blekander som skrev till både landshövding och biskop. Det slutade med att församlingen och de välbeställda i Skövde själva fick betala hyran till kyrkan.

På sommaren 1759 skulle nyutnämnde komministern Jonas Segerblad flytta in i Signellegården men bostaden var mycket förfallen och han krävde att den skulle repareras.

Huset renoverades med största sannolikhet inte då och den 11 september samma år ödelades i princip hela Skövde i den stora stadsbranden.

Samma namn, ny plats

Det beslutades att Skövde skulle byggas upp igen och den nya stadsplanen godkändes i januari 1760. Gatorna drogs efter linjal och likaså tomterna som alla skulle rymmas inom det som nu heter Kungs-, Badhus-, Torg- och Mörkegatan.

Och det är nu det blir något rörigt. Signildsgården hamnade ju utanför den nya stadens staket men namnet hamnade i stället på en ny plats, på tomt 59, vid korsningen Kungsgatan/Rådhusgatan där Hem och hobby finns i dag.

Den 30 maj 1760 fördelades tomterna och Signildsgården, den inom stadens staket, benämns ”kyrkotomt”.

Prästen flyttade tillbaka

Eventuellt kan det vara så att Jonas Segerblad fick en ny bostad i stället för den gamla gården med renoveringsbehov. Han är nämligen den första personen som finns mantalsskriven på tomt 59.

Även nästkommande komminister, Timoteus Lundbeck, är skriven där och han avled i april 1798. Det finns dock inga belägg för att det ska ha byggts något hus på tomten före 1830. Det är alltså oklart var komministrarna bodde trots sin mantalsskrivning på tomten.

Komministern efter Lundbeck är däremot skriven på något som kallades Wallingsberg, och det visar sig vara den gamla komministergården som Helenius testamenterade till kyrkan.

Namnet kommer efter rådmannen Wallin som ägde flera tomter söder om staden, bland annat originaltomten med namnet Signildsgården. Den kallas nu i stället ”Caplansgården på Wallingsberg.”

Är den ursprungliga gården renoverad eller brann den 1759 och byggdes senare upp på nytt? Arkitekten Lars Johan Ekelöf, som är uppvuxen i huset och har studerat dess historia, har kommit fram till att gården med största sannolikhet inte förstördes i stadsbranden utan i stället är en av stadens äldsta byggnader, om än flyttad en bit och något förändrad.

Kvarteret brann

Huset på tomt 59, med långsidan åt Kungsgatan, benämns komministergård någon gång från cirka 1830. Prästen är inte skriven där men skolan, som prästen ansvarade för, finns i huset.

En brand inträffade i kvarteret Vidar, tomt 59, den 20 september 1966, och Signildsgården revs den 20 oktober 1967. Det var sedan parkering innan det nuvarande huset uppfördes 1969–70.

Källor: Gunnar Linde, som bland annat har hämtat information från domkapitlets arkiv, Lars Johan Ekelöf, Göran Lundh, Skövde stadsmuseum samt Underlag till kulturmiljöprogram för Skövde kommun.