05 mar 2015 06:00

06 mar 2015 12:13

40 procent av studenterna hoppar av

Nästan 40 procent av alla studenter som börjar på högskolans grundutbildningsprogram hoppar av innan de tre åren har gått.

– Det är svårt ekonomiskt och särskilt för de program som drabbas hårt. Arbetsinsatsen är ju i princip lika stor, säger Lena Mårtensson, prorektor.

I januari 2011 granskade SLA avhoppen från högskolans treåriga grundutbildningar. Då hade 37 procent av de studenter som påbörjade utbildningen hoppat av innan eller under den näst sista terminen. 33 procent hade inte bytt utbildning utan lämnat högskolan helt.

Jobbar med problemet

Nu är den siffran högre. 39 procent av de studenter som påbörjade en grundutbildning hösten 2012 finns inte kvar på utbildningen i dag. 35 procent finns inte kvar på högskolan. Se tabellen här intill med siffror för respektive utbildning.

Lena Mårtensson, prorektor på högskolan, menar att det tar tid att få i gång kvalitetsarbete.

– De senaste fyra åren har vi växlat upp kvalitetsarbetet och det har gått bra för oss i granskningarna av utbildningarna. Genomströmningen är ett viktigt område som vi har kvar att jobba med.

– Vi har skapat ”Rådet för excellent lärmiljö” som leds av rektorn och rådet ska bland annat analysera orsakerna till avhoppen. För oss handlar det om att vi ska skapa en miljö med en så hög kvalitet att studenterna vill stanna kvar.

Heltid är heltid

Lena Mårtensson konstaterar att det är stor skillnad mellan de olika utbildningarna. De utbildningar som ger en legitimation till ett yrke tenderar att ha bättre genomströmning men trots det hoppar 31 procent av sjuksköterskestudenterna av.

Anledningar till avhopp kan vara att studenterna får lockande jobberbjudanden eller att utbildningen visar sig vara för svår.

– Vi har noterat att en del av dem som läser distansutbildningen inom biomedicin trodde att de kunde jobba parallellt. Det orkar de flesta inte, att studera på heltid innebär just heltid.

– Biomedicinprogrammet är dessutom svårt och om man då sitter på distans utan fysiska träffar där man kan stötta studenterna och diskutera lösningar så är det lätt att många hoppar av.

Högskolan har minskat antalet distansutbildningar eftersom så många lämnar dem, och Lena Mårtensson menar att man måste noga välja ut vilka utbildningar man ger på distans.

Drabbas ekonomiskt

På institutionen för ingenjörsvetenskap kommer man att utbilda några tredjeårsstudenter så att de kan hjälpa sina studiekamrater.

– De utbildas och arvoderas för att vara hjälplärare, och det är något som har fungerat framgångsrikt i England. Faller det väl ut kan vi använda det på fler institutioner.

Något som påverkas när studenter hoppar av är lärosätets ekonomi. Det är viktigt att studenterna presterar och tar sina poäng för att högskolan ska få full betalning från staten.

– Det är svårt ekonomiskt och särskilt för de program som drabbas hårt. Arbetsinsatsen är ju i princip lika stor oavsett antalet studenter.

I januari 2011 granskade SLA avhoppen från högskolans treåriga grundutbildningar. Då hade 37 procent av de studenter som påbörjade utbildningen hoppat av innan eller under den näst sista terminen. 33 procent hade inte bytt utbildning utan lämnat högskolan helt.

Jobbar med problemet

Nu är den siffran högre. 39 procent av de studenter som påbörjade en grundutbildning hösten 2012 finns inte kvar på utbildningen i dag. 35 procent finns inte kvar på högskolan. Se tabellen här intill med siffror för respektive utbildning.

Lena Mårtensson, prorektor på högskolan, menar att det tar tid att få i gång kvalitetsarbete.

– De senaste fyra åren har vi växlat upp kvalitetsarbetet och det har gått bra för oss i granskningarna av utbildningarna. Genomströmningen är ett viktigt område som vi har kvar att jobba med.

– Vi har skapat ”Rådet för excellent lärmiljö” som leds av rektorn och rådet ska bland annat analysera orsakerna till avhoppen. För oss handlar det om att vi ska skapa en miljö med en så hög kvalitet att studenterna vill stanna kvar.

Heltid är heltid

Lena Mårtensson konstaterar att det är stor skillnad mellan de olika utbildningarna. De utbildningar som ger en legitimation till ett yrke tenderar att ha bättre genomströmning men trots det hoppar 31 procent av sjuksköterskestudenterna av.

Anledningar till avhopp kan vara att studenterna får lockande jobberbjudanden eller att utbildningen visar sig vara för svår.

– Vi har noterat att en del av dem som läser distansutbildningen inom biomedicin trodde att de kunde jobba parallellt. Det orkar de flesta inte, att studera på heltid innebär just heltid.

– Biomedicinprogrammet är dessutom svårt och om man då sitter på distans utan fysiska träffar där man kan stötta studenterna och diskutera lösningar så är det lätt att många hoppar av.

Högskolan har minskat antalet distansutbildningar eftersom så många lämnar dem, och Lena Mårtensson menar att man måste noga välja ut vilka utbildningar man ger på distans.

Drabbas ekonomiskt

På institutionen för ingenjörsvetenskap kommer man att utbilda några tredjeårsstudenter så att de kan hjälpa sina studiekamrater.

– De utbildas och arvoderas för att vara hjälplärare, och det är något som har fungerat framgångsrikt i England. Faller det väl ut kan vi använda det på fler institutioner.

Något som påverkas när studenter hoppar av är lärosätets ekonomi. Det är viktigt att studenterna presterar och tar sina poäng för att högskolan ska få full betalning från staten.

– Det är svårt ekonomiskt och särskilt för de program som drabbas hårt. Arbetsinsatsen är ju i princip lika stor oavsett antalet studenter.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.