20 mar 2015 08:00

20 mar 2015 08:00

Våren kommer med tranor och barfotaspring

Enligt äldre seder var vårdagjämningen den dagen då våren kom.

Då skulle man gå och lägga sig medan det ännu var ljust, och barnen började gå barfota.

Vårdagjämningen inträffar alltid den 20 eller 21 mars. Dag och natt är lika långa och så är det över hela jorden. I morgon blir dagen längre på norra halvklotet och kortare på det södra.

Men förr var vårfrudagen, den 25 mars, den officiella dagen för vårdagjämningen så därför hör alla gamla seder och all folktro för dessa två dagar ihop.

Vid vårfrudagen skulle alla vinterns sysslor vara avklarade och vårens skulle börja. Man fick inte hugga i skogen längre och man fick inte spinna eller väva.

Arbetskvällarna vid brasan var över och nu skulle man gå och lägga sig medan det var ljust för att klara av det ökade arbetstempot.

Tranedan inföll dagen före vårfrudagen och inför den skulle barnen sätta upp strumpor vid spisen eller ställa ut skor. Där la tranan små presenter, precis som jultomten på julen.

Seden att springa trana fanns också och det kunde alla, unga och gamla, göra. Man skulle springa barfota utomhus på sju gårdars ägor eller över sju gödselstackar och därefter nio gånger runt stugan. Transpringningen skyddade mot ormbett och gav en bättre skörd på gården.

Vårfrudagen var också den dagen då barnen började gå barfota. Gjorde man det skyddade det mot trana, sprickor, i fötterna och man blev heller inte förkyld under det kommande året.

Var kommer då våfflorna in i bilden? Faktiskt bara genom ett missförstånd. Slarvar man med uttalet på vårfrudag så kan det låta som våffeldag. Eftersom våfflor görs på bland annat ägg så passade det bra när hönorna började värpa igen.

I våra dagar är det SMHI och temperaturen som avgör när det är vår, och den inträffar när medeltemperaturen är över noll grader och håller i sig minst sju dygn. I Skaraborg inträffade det i år mellan den 15 och 20 februari.

Källor: Folktro från förr av Ebbe Schön, Seder och bruk om våren av Margareta Stigsdotter (red) och SMHI:s hemsida.

Vårdagjämningen inträffar alltid den 20 eller 21 mars. Dag och natt är lika långa och så är det över hela jorden. I morgon blir dagen längre på norra halvklotet och kortare på det södra.

Men förr var vårfrudagen, den 25 mars, den officiella dagen för vårdagjämningen så därför hör alla gamla seder och all folktro för dessa två dagar ihop.

Vid vårfrudagen skulle alla vinterns sysslor vara avklarade och vårens skulle börja. Man fick inte hugga i skogen längre och man fick inte spinna eller väva.

Arbetskvällarna vid brasan var över och nu skulle man gå och lägga sig medan det var ljust för att klara av det ökade arbetstempot.

Tranedan inföll dagen före vårfrudagen och inför den skulle barnen sätta upp strumpor vid spisen eller ställa ut skor. Där la tranan små presenter, precis som jultomten på julen.

Seden att springa trana fanns också och det kunde alla, unga och gamla, göra. Man skulle springa barfota utomhus på sju gårdars ägor eller över sju gödselstackar och därefter nio gånger runt stugan. Transpringningen skyddade mot ormbett och gav en bättre skörd på gården.

Vårfrudagen var också den dagen då barnen började gå barfota. Gjorde man det skyddade det mot trana, sprickor, i fötterna och man blev heller inte förkyld under det kommande året.

Var kommer då våfflorna in i bilden? Faktiskt bara genom ett missförstånd. Slarvar man med uttalet på vårfrudag så kan det låta som våffeldag. Eftersom våfflor görs på bland annat ägg så passade det bra när hönorna började värpa igen.

I våra dagar är det SMHI och temperaturen som avgör när det är vår, och den inträffar när medeltemperaturen är över noll grader och håller i sig minst sju dygn. I Skaraborg inträffade det i år mellan den 15 och 20 februari.

Källor: Folktro från förr av Ebbe Schön, Seder och bruk om våren av Margareta Stigsdotter (red) och SMHI:s hemsida.