28 apr 2015 07:00

28 apr 2015 07:00

Mer skolstress för gymnasietjejer

Ny rapport om ungdomars psykiska hälsa

Gymnasietjejer har blivit mer stressade av skolarbetet än för fyra år sedan. Det visar en rapport om ungdomars psykiska hälsa i Skövde. Skolorna tar nu ett gemensamt krafttag för att ändra på det.

– Jag som folkhälsostrateg tycker det är viktigt att man ser det här som en samhällsfråga, det är inte fel på tjejerna, säger Inger Hannu på Skövde kommun.

Hälsostudien bland gymnasieungdomar i Skövde gjordes förra våren av Linnéuniversitetet. Till skillnad från förra gången, 2010, är även gymnasiefriskolorna med.

– Det är en väldigt bra svarsfrekvens, 84,8 procent. Vi är glada för det, det gör att man kan lita på det här, säger folkhälsostrategen Inger Hannu.

Eleverna har fått svara anonymt på drygt 40 frågor och svaren har resulterat i en rapport som heter Ungdomars psykiska hälsa Skövde 2014.

– Vi ser väldigt få skillnader från 2010 till 2014. Det gör att man får tänka på ett annat sätt. Förra gången fick varje program plocka ut de viktigaste frågorna, nu har man bestämt sig för att enas om en fråga i stället. Det handlar om att tjejerna är så stressade av skolarbetet, säger Inger Hannu och berättar att tjejerna tycker det är mer stressigt nu än för fyra år sedan.

37 procent av killarna och 75 procent av tjejerna tycker att de har stress relaterat till skolarbetet.

– Tjejerna satsar mer av sin fritid på skolarbetet och tycker att skolarbetet är mer tröttsamt. Då blir diskussionen, okej, hur ska vi jobba med detta? Det handlar väldigt mycket om att bemöta tjejer och killar som individer. Försöka hjälpa tjejerna att sortera och att orka med på ett annat sätt, få mer feedback. Det är bra för killarna också, de är mindre stressade, men de satsar mindre av sin fritid, de tycker inte skolarbetet är lika jobbigt och de presterar inte lika mycket. Så man behöver bemöta dem på sätt som gör att de som vill satsa mer på skolarbetet får feedback på det.

Samtliga gymnasieskolor ska jobba med något som heter formativ bedömning. Det handlar om ett samtal där eleven ska få veta hur den ligger till i skolan, vad den behöver förbättra eller får höra att ”det här är bra nog”.

– Jag som folkhälsostrateg tycker det är viktigt att man ser det här som en samhällsfråga, det är inte fel på tjejerna. Vi vill att tjejerna ska vara så här duktiga, men vi vill ju inte att de ska må dåligt.

Annat som framkommer i rapporten är hur eleverna äter och sover. 50 procent äter frukost varje dag och 25 procent uppger att de aldrig sover tillräckligt inför en skoldag.

– Svårigheten är att detta händer utanför skolan. Alla skolor vill försöka jobba vidare även med de här sakerna och har olika upplägg för det, alltifrån att elevhälsan ska gå ut brett och diskutera, till enskilt bemötande, säger Inger Hannu.

Hälsostudien bland gymnasieungdomar i Skövde gjordes förra våren av Linnéuniversitetet. Till skillnad från förra gången, 2010, är även gymnasiefriskolorna med.

– Det är en väldigt bra svarsfrekvens, 84,8 procent. Vi är glada för det, det gör att man kan lita på det här, säger folkhälsostrategen Inger Hannu.

Eleverna har fått svara anonymt på drygt 40 frågor och svaren har resulterat i en rapport som heter Ungdomars psykiska hälsa Skövde 2014.

– Vi ser väldigt få skillnader från 2010 till 2014. Det gör att man får tänka på ett annat sätt. Förra gången fick varje program plocka ut de viktigaste frågorna, nu har man bestämt sig för att enas om en fråga i stället. Det handlar om att tjejerna är så stressade av skolarbetet, säger Inger Hannu och berättar att tjejerna tycker det är mer stressigt nu än för fyra år sedan.

37 procent av killarna och 75 procent av tjejerna tycker att de har stress relaterat till skolarbetet.

– Tjejerna satsar mer av sin fritid på skolarbetet och tycker att skolarbetet är mer tröttsamt. Då blir diskussionen, okej, hur ska vi jobba med detta? Det handlar väldigt mycket om att bemöta tjejer och killar som individer. Försöka hjälpa tjejerna att sortera och att orka med på ett annat sätt, få mer feedback. Det är bra för killarna också, de är mindre stressade, men de satsar mindre av sin fritid, de tycker inte skolarbetet är lika jobbigt och de presterar inte lika mycket. Så man behöver bemöta dem på sätt som gör att de som vill satsa mer på skolarbetet får feedback på det.

Samtliga gymnasieskolor ska jobba med något som heter formativ bedömning. Det handlar om ett samtal där eleven ska få veta hur den ligger till i skolan, vad den behöver förbättra eller får höra att ”det här är bra nog”.

– Jag som folkhälsostrateg tycker det är viktigt att man ser det här som en samhällsfråga, det är inte fel på tjejerna. Vi vill att tjejerna ska vara så här duktiga, men vi vill ju inte att de ska må dåligt.

Annat som framkommer i rapporten är hur eleverna äter och sover. 50 procent äter frukost varje dag och 25 procent uppger att de aldrig sover tillräckligt inför en skoldag.

– Svårigheten är att detta händer utanför skolan. Alla skolor vill försöka jobba vidare även med de här sakerna och har olika upplägg för det, alltifrån att elevhälsan ska gå ut brett och diskutera, till enskilt bemötande, säger Inger Hannu.