18 maj 2015 06:00

18 maj 2015 13:38

Kämpade och kom tillbaka

SKÖVDE: John motbevisade läkarna

För snart åtta år sedan låg han på sjukhus, svårt skadad efter en mc-olycka. Nu tävlar han i athletic fitness.
– Jag har motbevisat läkarna rätt mycket, säger 25-årige John Larsson från Skövde.

I sommar är det åtta år sedan John Larsson skadades svårt när han körde motorcykel och krockade med en bil utanför Väring. En hand och en fot var illa däran, men värst var det med huvudet. Han hade fått multipla hjärnblödningar och hölls därför djupt nedsövd. De två första veckorna svävade han mellan liv och död.

– Jag kommer inte ihåg något utan har fått allt återberättat. Jag var ett par månader på sjukhus, läkaren sa att om jag inte varit så vältränad så hade jag inte klarat mig så bra, säger John och berättar att han varit på Sahlgrenska för att hälsa på för att visa dem som hjälpte honom vilket bra jobb de gjorde.

Envis

John Larsson har sportat hela sitt liv och när han var 16 började han träna på gym. Det var ett år före olyckan. När skolan började på hösten på Lichron stod Johns bänk tom, men två månader senare var han tillbaka.

– Det blev mitt bästa skolår, jag kunde inte göra något annat än att plugga. Skolan hade installerat en hiss. Jag bestämde mig för att inte använda den.

Det är ett exempel på hans envishet. Han berättar att olyckan gjort honom målmedveten och självständig.

– Jag tittar inte så mycket i backspegeln, det är målet jag har framför mig. Men om det gått dåligt med träningen, så ser jag tillbaka på var jag började. Jag uppskattar vänner och familj mycket mer nu. När man behöver hjälp för att gå på toa så väcker det en styrka. Jag bestämde mig för att aldrig be om hjälp igen.

Började träna

Efter olyckan fick han lära sig att gå på nytt. Med ett gåbord.

– Jag hade en bra sjukgymnast som pratade mycket om träning. När jag fick gåbordet började jag att göra dips, då fick jag skäll av sjukgymnasten som tyckte att jag gick fram för snabbt.

Alla Johns kompisar tränade och han ville inte vara sämre. Så när John kunde började han att träna på gym igen.

– Jag var väldigt mager, jag vägde strax över 50 kilo till mina 180 centimeter. Jag ville ju se bra ut, inte vara ett benrangel.

Sedan han var 18 har det blivit 5-6 pass i veckan. För att kunna inspirera andra utbildade han sig till personlig tränare. Han träffade folk som tränade i athletic fitness och det väckte hans intresse för det.

– När jag pluggade till PT så läste vi idrottspsykologi. För att bli en mästare måste man identifiera sig med det man gör.

I Johns fall handlar det om träning och nyligen var han med i sin första tävling i athletic fitness: Tyngre classic i Stockholm. Det innebär posering, chins och dips samt hinderbana eller rodd. John gick på diet i drygt 16 veckor inför tävlingen.

– Jag åt kyckling och ris, det är en diet jag testat innan så jag visste att den funkade.

Han gjorde också en vätsketömning under sju dagar.

– Man blir inte så stark, får tom blick och blir väldigt törstig.

Är det värt det?

– Jag hoppas att det är värt det. När tusen personer skriker på en på tävlingen och man känner sig som en rockstjärna, då känner man att det är värt det.

John hade anmält sig till den långa klassen, men hade krympt två centimeter under dieten, så han fick byta klass till den kortare. Han var en av sju som tog sig till final.

– Det var en stor grej för mig, även om jag kom sist. Men med tanke på motståndet stod jag mig bra.

Han tänker tävla igen och inför det ska han jobba på de svagheter han har.

– Bredare lår och träna chins. Jag ska inte göra vätsketömning igen, det stjälpte mer än det hjälpte.

Men just nu lever John Larsson som de flesta andra.

– Efter en veckas normalt leverne väger jag som en normal människa igen.

I sommar är det åtta år sedan John Larsson skadades svårt när han körde motorcykel och krockade med en bil utanför Väring. En hand och en fot var illa däran, men värst var det med huvudet. Han hade fått multipla hjärnblödningar och hölls därför djupt nedsövd. De två första veckorna svävade han mellan liv och död.

– Jag kommer inte ihåg något utan har fått allt återberättat. Jag var ett par månader på sjukhus, läkaren sa att om jag inte varit så vältränad så hade jag inte klarat mig så bra, säger John och berättar att han varit på Sahlgrenska för att hälsa på för att visa dem som hjälpte honom vilket bra jobb de gjorde.

Envis

John Larsson har sportat hela sitt liv och när han var 16 började han träna på gym. Det var ett år före olyckan. När skolan började på hösten på Lichron stod Johns bänk tom, men två månader senare var han tillbaka.

– Det blev mitt bästa skolår, jag kunde inte göra något annat än att plugga. Skolan hade installerat en hiss. Jag bestämde mig för att inte använda den.

Det är ett exempel på hans envishet. Han berättar att olyckan gjort honom målmedveten och självständig.

– Jag tittar inte så mycket i backspegeln, det är målet jag har framför mig. Men om det gått dåligt med träningen, så ser jag tillbaka på var jag började. Jag uppskattar vänner och familj mycket mer nu. När man behöver hjälp för att gå på toa så väcker det en styrka. Jag bestämde mig för att aldrig be om hjälp igen.

Började träna

Efter olyckan fick han lära sig att gå på nytt. Med ett gåbord.

– Jag hade en bra sjukgymnast som pratade mycket om träning. När jag fick gåbordet började jag att göra dips, då fick jag skäll av sjukgymnasten som tyckte att jag gick fram för snabbt.

Alla Johns kompisar tränade och han ville inte vara sämre. Så när John kunde började han att träna på gym igen.

– Jag var väldigt mager, jag vägde strax över 50 kilo till mina 180 centimeter. Jag ville ju se bra ut, inte vara ett benrangel.

Sedan han var 18 har det blivit 5-6 pass i veckan. För att kunna inspirera andra utbildade han sig till personlig tränare. Han träffade folk som tränade i athletic fitness och det väckte hans intresse för det.

– När jag pluggade till PT så läste vi idrottspsykologi. För att bli en mästare måste man identifiera sig med det man gör.

I Johns fall handlar det om träning och nyligen var han med i sin första tävling i athletic fitness: Tyngre classic i Stockholm. Det innebär posering, chins och dips samt hinderbana eller rodd. John gick på diet i drygt 16 veckor inför tävlingen.

– Jag åt kyckling och ris, det är en diet jag testat innan så jag visste att den funkade.

Han gjorde också en vätsketömning under sju dagar.

– Man blir inte så stark, får tom blick och blir väldigt törstig.

Är det värt det?

– Jag hoppas att det är värt det. När tusen personer skriker på en på tävlingen och man känner sig som en rockstjärna, då känner man att det är värt det.

John hade anmält sig till den långa klassen, men hade krympt två centimeter under dieten, så han fick byta klass till den kortare. Han var en av sju som tog sig till final.

– Det var en stor grej för mig, även om jag kom sist. Men med tanke på motståndet stod jag mig bra.

Han tänker tävla igen och inför det ska han jobba på de svagheter han har.

– Bredare lår och träna chins. Jag ska inte göra vätsketömning igen, det stjälpte mer än det hjälpte.

Men just nu lever John Larsson som de flesta andra.

– Efter en veckas normalt leverne väger jag som en normal människa igen.