14 jun 2015 19:57

15 jun 2015 08:12

Sorg och värme på minnesstund

S:ta Helena kyrka var mer än fullsatt på minnesstunden för Lisa Holm. Sorgen var påtaglig, men där fanns också mycket värme och kärlek.

En minnesstund för 17-åriga Lisa Holm hölls i S:ta Helena kyrka på söndagskvällen. Uppslutningen var stor och kyrkan mer än fullsatt. Utanför fanns en högtalare där man också kunde följa minnesstunden som inleddes med musik.

– Tankarna går till familj, släkt, vänner och klasskamrater. Det är en händelse som drabbat fler än så, en stad, en bygd har hållit andan en veckas tid, sade prästen Karin Långström Vinge.

Hon konstaterade att frågan ”var?” fått sitt svar. Men varför det drabbade Lisa återstår. Hon påminde också om att det mitt i all denna ondska finns tusentals personer som letat efter Lisa och alla de som stöttat familjen, klassen och berörda.

– Ljuset är alltid större än mörkret. Ljuset lyser i mörkret och mörkret har inte övervunnit det.

Katarina Jonsson, kommunstyrelsens ordförande (M), funderade över hur man finner orden i det som hänt och hur man går vidare.

– Man tycker att världen stannar, hur ska man någonsin kunna skratta igen? Så kände jag när jag fick höra det här.

Men hon kände också en värme inombords i all kyla efter det engagemang som visats för att hitta Lisa.

– Jag är tacksam över att få vara med här i dag, få dela känslorna och inte sitta hemma ensam.

Minnesstunden innehöll mycket sång och musik. Sorgen var påtaglig, men där fanns också mycket värme och kärlek.. Alla gavs också möjligheten att tända ett ljus.

– Tänd gärna ett ljus för Lisa, hennes familj, för det som varit och för framtiden, sade Karin Långström Vinge.

En tyst minut hölls och prästen Joachim Leijon bad en bön. Han nämnde bland annat att orden inte räcker till för att ge uttryck för sorgen. Att vi inte finner någon mening i det som hänt. Men det var också en bön om att ge Lisas familj, anhöriga och vänner styrka. Där fanns ett tack till alla som sträckt ut en hjälpande hand och en önskan om kraft till dem som nu oförtrutet fortsätter arbetet.

Gemensamt sjöngs psalm 730, Må din väg gå dig till mötes. Efter ett sista musikstycke var minnestunden slut. Alla som kommit till den var välkomna att stanna kvar i kyrkan så länge de önskade.

En minnesstund för 17-åriga Lisa Holm hölls i S:ta Helena kyrka på söndagskvällen. Uppslutningen var stor och kyrkan mer än fullsatt. Utanför fanns en högtalare där man också kunde följa minnesstunden som inleddes med musik.

– Tankarna går till familj, släkt, vänner och klasskamrater. Det är en händelse som drabbat fler än så, en stad, en bygd har hållit andan en veckas tid, sade prästen Karin Långström Vinge.

Hon konstaterade att frågan ”var?” fått sitt svar. Men varför det drabbade Lisa återstår. Hon påminde också om att det mitt i all denna ondska finns tusentals personer som letat efter Lisa och alla de som stöttat familjen, klassen och berörda.

– Ljuset är alltid större än mörkret. Ljuset lyser i mörkret och mörkret har inte övervunnit det.

Katarina Jonsson, kommunstyrelsens ordförande (M), funderade över hur man finner orden i det som hänt och hur man går vidare.

– Man tycker att världen stannar, hur ska man någonsin kunna skratta igen? Så kände jag när jag fick höra det här.

Men hon kände också en värme inombords i all kyla efter det engagemang som visats för att hitta Lisa.

– Jag är tacksam över att få vara med här i dag, få dela känslorna och inte sitta hemma ensam.

Minnesstunden innehöll mycket sång och musik. Sorgen var påtaglig, men där fanns också mycket värme och kärlek.. Alla gavs också möjligheten att tända ett ljus.

– Tänd gärna ett ljus för Lisa, hennes familj, för det som varit och för framtiden, sade Karin Långström Vinge.

En tyst minut hölls och prästen Joachim Leijon bad en bön. Han nämnde bland annat att orden inte räcker till för att ge uttryck för sorgen. Att vi inte finner någon mening i det som hänt. Men det var också en bön om att ge Lisas familj, anhöriga och vänner styrka. Där fanns ett tack till alla som sträckt ut en hjälpande hand och en önskan om kraft till dem som nu oförtrutet fortsätter arbetet.

Gemensamt sjöngs psalm 730, Må din väg gå dig till mötes. Efter ett sista musikstycke var minnestunden slut. Alla som kommit till den var välkomna att stanna kvar i kyrkan så länge de önskade.