17 jun 2015 07:00

17 jun 2015 16:46

Ingen flygaska på tippen

SKÖVDE

Utländska sopor och avfallsförbränning är i hetluften efter SVT:s granskning i Lidköping.

– Till skillnad mot Lidköping separerar vi det farliga avfallet innan resterna kommer till Risängen, säger Lars Persson, chef för Avfallshantering östra Skaraborg.

I Lidköping har man deponerat aska från sopförbränning under lång tid, avfall som från årsskiftet klassas som farligt avfall efter en ny dom i Mark- och miljödomstolen. Där går nu debatten het efter SVT:s uppmärksammade granskning om vad ska göras med askberget som lagts på hög - med myndigheternas tillstånd ska tilläggas - på en soptipp nära Vänern.

Slaggrus

Om Lidköping har en antågande miljöskandal att hantera får framtida prover utvisa.

I Skövde, där man följer både debatten och utvecklingen i grannkommunen noga, känner man sig trygg med att det inte finns något liknande problem. Även vid Skövde värmeverk uppstår restprodukter i forma av aska efter avfalls- och sopförbränning som sedan förs till Risängen.

– Det som hamnar på Risängen är icke-farligt avfall och kallas för slaggrus, som är en förädlad produkt av bottenaskan från värmeverket. Det farliga avfallet i form av flygaska med dioxiner och metaller hanteras separat och blandas inte ihop med bottenaskan, säger Lars Persson till SLA.

Binder rökgasen

I Lidköping blandas flygaskan med bottenaska, genom den så kallade Bambergsmetoden där askan binds med vatten och kemikalier för att den inte ska släppa ifrån sig några metaller eller gifter.

Om metoden verkligen har fungerat är en av frågorna som ger Lidköpings kommun huvudvärk för tillfället.

– Hantering av flygaskan är den stora skillnaden mellan hur Skövde och Lidköping hanterar det som inte förbränns i värmeverken. Flygaskan binder upp tungmetaller och dioxiner som finns i de farliga rökgaser som bildas i förbränningsprocessen, säger Persson.

Risängens lagring av slaggrus omgärdas av ett omfattande kontroll- och tillsynsprogram där yt-, grund- och lakvatten testas månadsvis och kvartalsvis. Prover tas i Svesån både nedströms och uppströms.

”God kontroll”

Hittills har inga prover gett utslag av farliga ämnen. Analyser av slaggrus visar högre halter av zink och koppar, men laktester understiger gränsvärdena för farligt avfall.

– Prover som utförs enligt anläggningens kontrollprogram granskas av vår tillsynsmyndighet Miljösamverkan östra Skaraborg och sedan har vi rigorös intern egenkontroll. Jag känner mig trygg med att vi har god kontroll på det som lagras här från värmeverket, säger Lars Persson.

Sedan Risängen upphörde som deponi 2008 används slaggruset som konstruktions- och sluttäckningsmaterial.

I Lidköping har man deponerat aska från sopförbränning under lång tid, avfall som från årsskiftet klassas som farligt avfall efter en ny dom i Mark- och miljödomstolen. Där går nu debatten het efter SVT:s uppmärksammade granskning om vad ska göras med askberget som lagts på hög - med myndigheternas tillstånd ska tilläggas - på en soptipp nära Vänern.

Slaggrus

Om Lidköping har en antågande miljöskandal att hantera får framtida prover utvisa.

I Skövde, där man följer både debatten och utvecklingen i grannkommunen noga, känner man sig trygg med att det inte finns något liknande problem. Även vid Skövde värmeverk uppstår restprodukter i forma av aska efter avfalls- och sopförbränning som sedan förs till Risängen.

– Det som hamnar på Risängen är icke-farligt avfall och kallas för slaggrus, som är en förädlad produkt av bottenaskan från värmeverket. Det farliga avfallet i form av flygaska med dioxiner och metaller hanteras separat och blandas inte ihop med bottenaskan, säger Lars Persson till SLA.

Binder rökgasen

I Lidköping blandas flygaskan med bottenaska, genom den så kallade Bambergsmetoden där askan binds med vatten och kemikalier för att den inte ska släppa ifrån sig några metaller eller gifter.

Om metoden verkligen har fungerat är en av frågorna som ger Lidköpings kommun huvudvärk för tillfället.

– Hantering av flygaskan är den stora skillnaden mellan hur Skövde och Lidköping hanterar det som inte förbränns i värmeverken. Flygaskan binder upp tungmetaller och dioxiner som finns i de farliga rökgaser som bildas i förbränningsprocessen, säger Persson.

Risängens lagring av slaggrus omgärdas av ett omfattande kontroll- och tillsynsprogram där yt-, grund- och lakvatten testas månadsvis och kvartalsvis. Prover tas i Svesån både nedströms och uppströms.

”God kontroll”

Hittills har inga prover gett utslag av farliga ämnen. Analyser av slaggrus visar högre halter av zink och koppar, men laktester understiger gränsvärdena för farligt avfall.

– Prover som utförs enligt anläggningens kontrollprogram granskas av vår tillsynsmyndighet Miljösamverkan östra Skaraborg och sedan har vi rigorös intern egenkontroll. Jag känner mig trygg med att vi har god kontroll på det som lagras här från värmeverket, säger Lars Persson.

Sedan Risängen upphörde som deponi 2008 används slaggruset som konstruktions- och sluttäckningsmaterial.

flygaska

Källa: