15 jul 2015 08:00

15 jul 2015 09:00

Drömmarna på Ekedal

Allt började med en man som berättade om sin önskan att få åka cabriolet. Sedan dess har drömmar börjat slå in på äldreboendet Ekedal.

I det gula tegelhuset på Östermalm är tanken att de boende ska kunna fortsätta leva nästan som hemma. Utanför fyravåningshuset finns en trädgård med jordgubbsplanteringar, örter och en grillplats. Från ett hörn av grönskan hörs vatten porla. Här arbetar Emma Pekár som fritidsledare. En dag för några veckor sedan nämnde en av de boende att han så gärna skulle vilja åka cabriolet. Då fick hon en idé.

– Det började mer som funderingar och samtal kring drömmar, säger Emma Pekár.

Men hon lade fram lappar på avdelningen. Här fick de boende skriva ned vad de allra helst skulle få uppleva.

Drömmer olika

”Vad är din dröm? Tala om så försöker vi fixa” står det på lapparna. Och de boende var fulla av drömmar. Sedan dess har önskningarna en efter en slagit in. De har tagit fler vägar än cabrioletrundan runt staden. En av de boende ville besöka sitt tidigare hem - för att upptäcka att rosenbusken hennes man planterade för 40 år sedan stod kvar än i dag. En kvinna fick besöka den arbetsplats hon jobbat på i 23 år. En annan ska snart åka till sin barndoms badstrand.

– Det strömmade in lappar, berättar Emma Pekár.

Stora möjligheter

92-åriga Gertrud Pagold skrev, halvt på skämt, att hon gärna skulle vilja åka helikopter. Då letade Emma Pekár reda på en person som kunde ta med henne på en tur.

– Det trodde jag aldrig att jag skulle få. Vi åkte över Lidköping. Det var så vackert. Jag tänkte att det här är väl första och sista gången i mitt liv som det sker, säger hon.

Emma Pekár säger att det inte hade varit möjligt utan andra Skövdebors hjälp.

– Det som är så fantastiskt är att sådant man inte trodde skulle gå att ordna ändå har fixat sig på något sätt, säger hon.

När 89-åriga Ella Olander var yngre brukade hon spela tillsammans med familj och vänner. Hon spelade dragspel, fiol och på sin gamla Levingitarr. Men för några år sedan ramlade en möbel in i gitarren. Genom fritidsledaren Emma Pekárs drömprojekt har hon nu fått den stämd och lagad.

– Emma gör allt vad hon kan för oss, tycker jag. Vi brukar spela tillsammans.

Sedan lutar hon sig tillbaka, tar de första ackorden, och stämmer upp.

– Blott en dag, ett ögonblick i sänder, vilken tröst, vad än som kommer på!

I det gula tegelhuset på Östermalm är tanken att de boende ska kunna fortsätta leva nästan som hemma. Utanför fyravåningshuset finns en trädgård med jordgubbsplanteringar, örter och en grillplats. Från ett hörn av grönskan hörs vatten porla. Här arbetar Emma Pekár som fritidsledare. En dag för några veckor sedan nämnde en av de boende att han så gärna skulle vilja åka cabriolet. Då fick hon en idé.

– Det började mer som funderingar och samtal kring drömmar, säger Emma Pekár.

Men hon lade fram lappar på avdelningen. Här fick de boende skriva ned vad de allra helst skulle få uppleva.

Drömmer olika

”Vad är din dröm? Tala om så försöker vi fixa” står det på lapparna. Och de boende var fulla av drömmar. Sedan dess har önskningarna en efter en slagit in. De har tagit fler vägar än cabrioletrundan runt staden. En av de boende ville besöka sitt tidigare hem - för att upptäcka att rosenbusken hennes man planterade för 40 år sedan stod kvar än i dag. En kvinna fick besöka den arbetsplats hon jobbat på i 23 år. En annan ska snart åka till sin barndoms badstrand.

– Det strömmade in lappar, berättar Emma Pekár.

Stora möjligheter

92-åriga Gertrud Pagold skrev, halvt på skämt, att hon gärna skulle vilja åka helikopter. Då letade Emma Pekár reda på en person som kunde ta med henne på en tur.

– Det trodde jag aldrig att jag skulle få. Vi åkte över Lidköping. Det var så vackert. Jag tänkte att det här är väl första och sista gången i mitt liv som det sker, säger hon.

Emma Pekár säger att det inte hade varit möjligt utan andra Skövdebors hjälp.

– Det som är så fantastiskt är att sådant man inte trodde skulle gå att ordna ändå har fixat sig på något sätt, säger hon.

När 89-åriga Ella Olander var yngre brukade hon spela tillsammans med familj och vänner. Hon spelade dragspel, fiol och på sin gamla Levingitarr. Men för några år sedan ramlade en möbel in i gitarren. Genom fritidsledaren Emma Pekárs drömprojekt har hon nu fått den stämd och lagad.

– Emma gör allt vad hon kan för oss, tycker jag. Vi brukar spela tillsammans.

Sedan lutar hon sig tillbaka, tar de första ackorden, och stämmer upp.

– Blott en dag, ett ögonblick i sänder, vilken tröst, vad än som kommer på!

  • Thea Mossige-Norheim

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.