26 aug 2015 16:13

28 aug 2015 14:57

Fler bevis för tidigt religionsskifte

VARNHEM: Sommarens arkeologiska utgrävning

Sommarens utgrävning vid den 1000-åriga kyrkoruinen i Varnhem har gett forskarna ytterligare belägg för att det kristna gravskicket infördes mycket tidigt i Västergötland.

Sammanlagt har arkeologer från Göteborgs universitet och Västergötlands museum påträffat nästan 70 gravar, varav många barngravar, närmast ruinen.

Dateringarna av tidigare undersökta gravar visar att kristendomen fick fäste i bygden mycket tidigare än man trott, något som bekräftas av årets undersökning.

– Vi hittade flera gravar från vikingatiden som tycks höra till den tidiga missionsfasen, det vill säga gravar med drag av det förkristna gravskicket men som är tydligt kristna. Föremålen pekar mot dateringar till 900-talet och tidigt 1000-tal, säger Maria Vretemark, projektledare vid Västergötlands museum.

Föremålen i form av bland annat pärlor, spännen och mynt ger också forskarna fler bevis för nära kontakter västerut, mot Danmark och England. Det mest överraskande fyndet var en välbevarad stridsyxa från vikingatiden som hittades på kyrkogården. Sådana yxor ingick i vikingarnas vapenutrustning.

En annan viktig målsättning med årets utgrävning var att ta reda på kyrkogårdens utbredning, något som lyckades. Arkeologerna hittade också stora stolphål från en större byggnad öster om kyrkogården, troligen ett bostadshus från vikingatiden.

Vid utgrävningen deltog ett 50-tal arkeologistudenter från Göteborgs universitet som tränades i både arkeologisk dokumentation och i att berätta för besökare om vad de hittat.

Sammanlagt har arkeologer från Göteborgs universitet och Västergötlands museum påträffat nästan 70 gravar, varav många barngravar, närmast ruinen.

Dateringarna av tidigare undersökta gravar visar att kristendomen fick fäste i bygden mycket tidigare än man trott, något som bekräftas av årets undersökning.

– Vi hittade flera gravar från vikingatiden som tycks höra till den tidiga missionsfasen, det vill säga gravar med drag av det förkristna gravskicket men som är tydligt kristna. Föremålen pekar mot dateringar till 900-talet och tidigt 1000-tal, säger Maria Vretemark, projektledare vid Västergötlands museum.

Föremålen i form av bland annat pärlor, spännen och mynt ger också forskarna fler bevis för nära kontakter västerut, mot Danmark och England. Det mest överraskande fyndet var en välbevarad stridsyxa från vikingatiden som hittades på kyrkogården. Sådana yxor ingick i vikingarnas vapenutrustning.

En annan viktig målsättning med årets utgrävning var att ta reda på kyrkogårdens utbredning, något som lyckades. Arkeologerna hittade också stora stolphål från en större byggnad öster om kyrkogården, troligen ett bostadshus från vikingatiden.

Vid utgrävningen deltog ett 50-tal arkeologistudenter från Göteborgs universitet som tränades i både arkeologisk dokumentation och i att berätta för besökare om vad de hittat.