17 okt 2015 08:00

17 okt 2015 08:00

Sultan Zari trivs bra på Helenaskolan

Sultan Zari Hukamkhan är 15 år och har precis börjat sjuan på Helenaskolan. Hon kom till Sverige för två år sedan och hade då aldrig gått i skolan.

Nu ser hon en ljus framtid och vill bli läkare.

– Jag trivs bra i skolan, säger Sultan Zari Hukamkhan, och ett stort leende sprider sig över hennes ansikte.

– Jag tycker matte är roligt, och engelska och idrott. Engelskan var svår först, men nu går det bättre.

Sultan Zari kom till Sverige med sin familj 2013. Hennes äldsta bror hade kommit hit som ensamkommande flyktingbarn ett par år tidigare och ansökte om att hela familjen skulle få komma.

Kunde inte skriva

Sultan Zari bor med mamma, pappa och sex syskon i ett hus i Södra Ryd. När de fortfarande bodde i Afghanistan gick Sultan Zari en kort tid i en koranskola.

– Där handlar det om att lära sig koranen på arabiska. Hon läste inget på sitt eget språk, pashto, förklarar Stina Norén, samordnare för nyanlända elever på Helenaskolan.

Det första mötet med en skola var en termin i Karlsborg där Sultan Zari började läsa svenska. Sedan januari 2014 går hon på Helenaskolan.

– När jag började skolan kunde jag inte skriva. Men min storbror har hjälpt mig. Det var svårt när jag började skolan här för då fanns det ingen lärare som kunde prata pashto.

Hon började i startgruppen och kunde nu vid höstens terminsstart börja i en vanlig klass. Sultan Zari får extrahjälp av Najllah Sultani som är hennes studiehandledare på pashto.

Börjar skolan direkt

Skolan har svårt att hitta studiehandledare på alla elevers modersmål, och i dag är det många elever som saknar handledning på sitt språk.

Eftersom Sultan Zari är 15 år så skulle hon egentligen ha börjat i nian. Men på den nivån skulle hon inte haft möjlighet att hänga med i skolarbetet.

– Vi ville pröva en idé. Det här var hennes sista chans att få minst åtta betyg godkända för att kunna söka till gymnasiet. Vi ville hjälpa henne med två extra år eftersom gymnasiet annars inte hade blivit aktuellt för Sultan Zari, säger Stina Norén.

Över huvud taget gäller individuella lösningar för många av de nyanlända eleverna på Helenaskolan. Nya elever kommer nästan varje vecka och de börjar då i startgruppen. Nivåer på tidigare skolgång och kunskaper skiljer sig mycket åt.

Det är många ensamkommande barn som börjar på Helenaskolan.

– De kommer in på skolan direkt, så fort de kommer hit. Eleverna lär sig inte bara språket utan även terminologin för att kunna klara skolgången, säger Anne Tinglöf, lärare i svenska som andraspråk.

Två nya språk

När höstterminen började var de 12 i startgruppen. Nu är de mer än dubbelt så många. Sedan skolstarten har elever från nio olika nationaliteter kommit.

– De har alla olika förutsättningar och det ställer stora krav på vår organisation. Målet är att eleverna ska ut i de ordinarie klasserna, men det beror på hur långt de har kommit. Det är inte bara skolsystemet de måste lära sig, utan även det sociala, säger Tobias Axnemon, rektor.

Tobias Axnemon tar även upp problemet med kravet på att vara godkänd i både svenska och engelska när man börjar gymnasiet. Det innebär att ungdomarna måste börja läsa två nya språk när de kommer till Sverige.

– Eleverna som kommer hit kan sitt modersmål och kanske även exempelvis arabiska. Det blir svårt för dem att nå nians nivå i engelska.

Planer för framtiden

Hela familjen Hukamkhan trivs bra i Sverige, och för Sultan Zari innebär livet här en helt ny frihet.

– I Afghanistan var jag hemma mycket för att hjälpa mamma. Mamma bestämde allt, vem jag skulle prata och umgås med. Nu har mamma lärt mig att här har jag min frihet. Jag skaffar kompisar själv och umgås med dem.

Sultan Zari har planer för framtiden, och är ganska säker på vad hon vill bli.

– Jag vill bli doktor, kanske.

– Jag trivs bra i skolan, säger Sultan Zari Hukamkhan, och ett stort leende sprider sig över hennes ansikte.

– Jag tycker matte är roligt, och engelska och idrott. Engelskan var svår först, men nu går det bättre.

Sultan Zari kom till Sverige med sin familj 2013. Hennes äldsta bror hade kommit hit som ensamkommande flyktingbarn ett par år tidigare och ansökte om att hela familjen skulle få komma.

Kunde inte skriva

Sultan Zari bor med mamma, pappa och sex syskon i ett hus i Södra Ryd. När de fortfarande bodde i Afghanistan gick Sultan Zari en kort tid i en koranskola.

– Där handlar det om att lära sig koranen på arabiska. Hon läste inget på sitt eget språk, pashto, förklarar Stina Norén, samordnare för nyanlända elever på Helenaskolan.

Det första mötet med en skola var en termin i Karlsborg där Sultan Zari började läsa svenska. Sedan januari 2014 går hon på Helenaskolan.

– När jag började skolan kunde jag inte skriva. Men min storbror har hjälpt mig. Det var svårt när jag började skolan här för då fanns det ingen lärare som kunde prata pashto.

Hon började i startgruppen och kunde nu vid höstens terminsstart börja i en vanlig klass. Sultan Zari får extrahjälp av Najllah Sultani som är hennes studiehandledare på pashto.

Börjar skolan direkt

Skolan har svårt att hitta studiehandledare på alla elevers modersmål, och i dag är det många elever som saknar handledning på sitt språk.

Eftersom Sultan Zari är 15 år så skulle hon egentligen ha börjat i nian. Men på den nivån skulle hon inte haft möjlighet att hänga med i skolarbetet.

– Vi ville pröva en idé. Det här var hennes sista chans att få minst åtta betyg godkända för att kunna söka till gymnasiet. Vi ville hjälpa henne med två extra år eftersom gymnasiet annars inte hade blivit aktuellt för Sultan Zari, säger Stina Norén.

Över huvud taget gäller individuella lösningar för många av de nyanlända eleverna på Helenaskolan. Nya elever kommer nästan varje vecka och de börjar då i startgruppen. Nivåer på tidigare skolgång och kunskaper skiljer sig mycket åt.

Det är många ensamkommande barn som börjar på Helenaskolan.

– De kommer in på skolan direkt, så fort de kommer hit. Eleverna lär sig inte bara språket utan även terminologin för att kunna klara skolgången, säger Anne Tinglöf, lärare i svenska som andraspråk.

Två nya språk

När höstterminen började var de 12 i startgruppen. Nu är de mer än dubbelt så många. Sedan skolstarten har elever från nio olika nationaliteter kommit.

– De har alla olika förutsättningar och det ställer stora krav på vår organisation. Målet är att eleverna ska ut i de ordinarie klasserna, men det beror på hur långt de har kommit. Det är inte bara skolsystemet de måste lära sig, utan även det sociala, säger Tobias Axnemon, rektor.

Tobias Axnemon tar även upp problemet med kravet på att vara godkänd i både svenska och engelska när man börjar gymnasiet. Det innebär att ungdomarna måste börja läsa två nya språk när de kommer till Sverige.

– Eleverna som kommer hit kan sitt modersmål och kanske även exempelvis arabiska. Det blir svårt för dem att nå nians nivå i engelska.

Planer för framtiden

Hela familjen Hukamkhan trivs bra i Sverige, och för Sultan Zari innebär livet här en helt ny frihet.

– I Afghanistan var jag hemma mycket för att hjälpa mamma. Mamma bestämde allt, vem jag skulle prata och umgås med. Nu har mamma lärt mig att här har jag min frihet. Jag skaffar kompisar själv och umgås med dem.

Sultan Zari har planer för framtiden, och är ganska säker på vad hon vill bli.

– Jag vill bli doktor, kanske.