04 maj 2016 06:00

04 maj 2016 06:00

De ger underkända elever en ny chans

PENGARNA I SKOLAN DEL 3: Hög andel i Skövde får godkänt – men inte alla

Per-Eriks verkstad står det på dörren. För elever som kom ut med underkänt i grundskolebetygen kan steget in i verkstadshallen vara första klivet mot något nytt.
– Här ska man känna att man lyckas, att skolan blir rolig igen, säger Per-Erik Larsén.

Han är lärare på introduktionsprogrammen på Kavelbro. Hit kommer eleverna som inte klarat grundskolans krav och som saknar betyg för att komma in på något av gymnasieprogrammen.

Inte alltid snäll

– Många känner att de har misslyckats genom hela grundskolan. Blir man frånåkt gång på gång, men försöker kämpa i kapp bara för att bli frånåkt igen så ger man till slut upp. Skolan är inte snäll alla gånger och självförtroendet är i botten hos de elever jag möter, säger Per-Erik Larsén.

Skövde kommuns skolor tillhör ändå de bättre i landet på att få sina elever vidare till gymnasiet. 89,8 procent av niondeklassare som gick ut 2015 var behöriga till gymnasiet. För riket är snittet 85,6.

100 procent är en utopi

Men 10,2 procent gör det inte. Här finns de skoltrötta, de som haft hög frånvaro från grundskolan eller elever där stödet inte räckt till att för att möta diagnoser, handicap eller svårigheter.

Rektor på introduktionsprogrammet är Tony Fredriksson. Han säger att han inte kan bedöma om grundskolan skulle klara att få fler elever behöriga med större resurser. Däremot ser han det som en omöjlighet att alla niondeklassare skulle klara att få behörighet.

– Det är en utopi, det finns elever som kan gå i skolan tills de är 30 år, de kommer inte klara det ändå. Det måste man acceptera, men däremot kan de eleverna vara otroligt duktiga på andra saker och det försöker vi hitta hos varje individ här.

På introduktionsprogrammen (tidigare iv) ska eleverna få en andra chans att skaffa sig behörighet till gymnasiet eller hitta en väg ut i arbetslivet. Här finns i dag fem alternativ; preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion.

Individuell

65 – 70 elever som lämnat årskurs 9 utan behöriga gymnasiebetyg läser i dag på Kavelbro, men utbildningen är individuellt anpassad. Här finns de som saknar vissa betyg och som får extra stöd i de ämnena för att kunna gå vidare till ett gymnasieprogram, oftast något av de yrkesförberedande.

I de individuella alternativen anpassas utbildningen efter elevens behov.

– Vi försöker möta varje elev individuellt för att få dem att växa som människa och lära sig hitta sina resurser. Vår uppgift är att hitta andra vägar ut i samhället, säger Fredriksson.

Filminspelning

4-5 elever går hos Per-Erik Larsén i verkstadshallen där de får prova olika moment inom fordon, svets och plåtbearbetning. Tony Fredriksson berättar hur en grupp elever följer med en större filminspelning i ett projekt som blivit lyckad.

Yrkesintroduktion, praktik och lärlingsjobb är verktygen för att hitta vägarna ut på arbetsmarknaden för de elever som i upp till tre år kan läsa här.

Inom introduktionsprogrammet finns även språkintroduktion för elever som nyligen kommit till Sverige. Den har växt kraftigt och består i dag av 180 elever.

Han är lärare på introduktionsprogrammen på Kavelbro. Hit kommer eleverna som inte klarat grundskolans krav och som saknar betyg för att komma in på något av gymnasieprogrammen.

Inte alltid snäll

– Många känner att de har misslyckats genom hela grundskolan. Blir man frånåkt gång på gång, men försöker kämpa i kapp bara för att bli frånåkt igen så ger man till slut upp. Skolan är inte snäll alla gånger och självförtroendet är i botten hos de elever jag möter, säger Per-Erik Larsén.

Skövde kommuns skolor tillhör ändå de bättre i landet på att få sina elever vidare till gymnasiet. 89,8 procent av niondeklassare som gick ut 2015 var behöriga till gymnasiet. För riket är snittet 85,6.

100 procent är en utopi

Men 10,2 procent gör det inte. Här finns de skoltrötta, de som haft hög frånvaro från grundskolan eller elever där stödet inte räckt till att för att möta diagnoser, handicap eller svårigheter.

Rektor på introduktionsprogrammet är Tony Fredriksson. Han säger att han inte kan bedöma om grundskolan skulle klara att få fler elever behöriga med större resurser. Däremot ser han det som en omöjlighet att alla niondeklassare skulle klara att få behörighet.

– Det är en utopi, det finns elever som kan gå i skolan tills de är 30 år, de kommer inte klara det ändå. Det måste man acceptera, men däremot kan de eleverna vara otroligt duktiga på andra saker och det försöker vi hitta hos varje individ här.

På introduktionsprogrammen (tidigare iv) ska eleverna få en andra chans att skaffa sig behörighet till gymnasiet eller hitta en väg ut i arbetslivet. Här finns i dag fem alternativ; preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion.

Individuell

65 – 70 elever som lämnat årskurs 9 utan behöriga gymnasiebetyg läser i dag på Kavelbro, men utbildningen är individuellt anpassad. Här finns de som saknar vissa betyg och som får extra stöd i de ämnena för att kunna gå vidare till ett gymnasieprogram, oftast något av de yrkesförberedande.

I de individuella alternativen anpassas utbildningen efter elevens behov.

– Vi försöker möta varje elev individuellt för att få dem att växa som människa och lära sig hitta sina resurser. Vår uppgift är att hitta andra vägar ut i samhället, säger Fredriksson.

Filminspelning

4-5 elever går hos Per-Erik Larsén i verkstadshallen där de får prova olika moment inom fordon, svets och plåtbearbetning. Tony Fredriksson berättar hur en grupp elever följer med en större filminspelning i ett projekt som blivit lyckad.

Yrkesintroduktion, praktik och lärlingsjobb är verktygen för att hitta vägarna ut på arbetsmarknaden för de elever som i upp till tre år kan läsa här.

Inom introduktionsprogrammet finns även språkintroduktion för elever som nyligen kommit till Sverige. Den har växt kraftigt och består i dag av 180 elever.