16 jun 2016 18:00

16 jun 2016 18:00

Pontus och pälspolarna

SUBKULTUR: "Vi umgås och hänger precis som vi skulle göra vanligtvis"

Skövde är inte bara en tv-spelstad – utan också en central plats för ”furries”.
I bland frågar folk om de är på väg till en maskerad.
– Eller en svensexa, säger ”Wolfspawn”.

Furry fandom handlar om gemenskap, att sprida glädje och klä sig i en djurdräkt.

– Det är en gemenskap som fokuserar på antropomorfiska djur, människoliknande kan man säga närmast, säger Pontus Segerhierta.

22-åringen träffade sin sambo genom subkulturen. Han är dock och jobbar när SLA kommer på besök men Pontus har bjudit hem två kompisar.

Fäller

Medan Andreas förvandlas till ”Wolfspawn” och Kim blir ”Kimpze” plockar Pontus pälstussar i soffan och klagar på att dräkterna fäller som vilken katt som helst.

Dräkterna är väldigt varma, Pontus har öppnat balkongdörr och fönster för att få korsdrag och en stor golvfläkt surrar konstant.

Varför blir man intresserad av furry fandom?

– En vanlig anledning för vår generation är Disney. Det kom många tecknade filmer när vi var små med talande djur. Sen hittade man en nyare variant av den gemenkapen när man blev äldre och kunde skapa sin egen identitet, förklarar Pontus när alla satt sig ner.

Vad gör ni när ni träffas?

– Vi umgås och hänger precis som vi skulle göra vanligtvis. Ibland är vi ute och går. Allt det vanliga man göra utan ”suit”, säger ”Wolfspawn”.

– Det är ju inte så att man beter sig annorlunda bara för att man är en furry. Det är en hobby och en subkultur, ett vanligt intresse, fyller ”Kimpze” i.

Positiva tillrop

Skövdes furrys-gäng består av ett dussintal personer – vilket är många på en liten yta. Andreas och Kim (de vill inte skriva ut sina efternamn) pluggar på högskolan. Och att subkulturen är stor här beror mycket på just högskolan.

– Ja, det har blivit så i och med några generationers högskolestudenter. Skövde är också en ungdomsstad och många har flyttat hit, säger Pontus.

Vad får ni för reaktioner när folk ser er ute på stan?

– Ofta pekar de, skrattar och tycker det är kul. Det blir också foton och kramar för att vi är gulliga, svarar Pontus.

Han själv får förhoppningsvis en egen dräkt innan årsskiftet. De görs av privatpersoner, det är lång leveranstid på dem och de är dyra.

– De billigaste brukar ligga runt 10–20 000 kronor. Har sett dräkter som kostar upp mot 100 000 kronor, men det är det mer timmar som läggs ned. De har bättre kvalité och är ultrarealistiska, säger han.

Fram till dess lånar han pojkvännens mundering – eller hänger med som back up och ser till att djuren får vatten. Dessutom ser han till att inga stygn går upp och sabbar magin.

Vad har ni för favoritställen?

– Hertig Johans torg har en stor öppen yta med fikaplatser och folk. Ett annat alternativ är Boulogner, där är många barnfamiljer och det är kul att överraska barnen.

”Furrysarna” klär visserligen ut sig, men personligheterna kan hänga ihop.

– Jag speglar min riktiga personlighet genom min dräkt. Så om jag utvecklas som person utvecklas jag som karaktär, säger ”Wolfspawn”.

Furry fandom handlar om gemenskap, att sprida glädje och klä sig i en djurdräkt.

– Det är en gemenskap som fokuserar på antropomorfiska djur, människoliknande kan man säga närmast, säger Pontus Segerhierta.

22-åringen träffade sin sambo genom subkulturen. Han är dock och jobbar när SLA kommer på besök men Pontus har bjudit hem två kompisar.

Fäller

Medan Andreas förvandlas till ”Wolfspawn” och Kim blir ”Kimpze” plockar Pontus pälstussar i soffan och klagar på att dräkterna fäller som vilken katt som helst.

Dräkterna är väldigt varma, Pontus har öppnat balkongdörr och fönster för att få korsdrag och en stor golvfläkt surrar konstant.

Varför blir man intresserad av furry fandom?

– En vanlig anledning för vår generation är Disney. Det kom många tecknade filmer när vi var små med talande djur. Sen hittade man en nyare variant av den gemenkapen när man blev äldre och kunde skapa sin egen identitet, förklarar Pontus när alla satt sig ner.

Vad gör ni när ni träffas?

– Vi umgås och hänger precis som vi skulle göra vanligtvis. Ibland är vi ute och går. Allt det vanliga man göra utan ”suit”, säger ”Wolfspawn”.

– Det är ju inte så att man beter sig annorlunda bara för att man är en furry. Det är en hobby och en subkultur, ett vanligt intresse, fyller ”Kimpze” i.

Positiva tillrop

Skövdes furrys-gäng består av ett dussintal personer – vilket är många på en liten yta. Andreas och Kim (de vill inte skriva ut sina efternamn) pluggar på högskolan. Och att subkulturen är stor här beror mycket på just högskolan.

– Ja, det har blivit så i och med några generationers högskolestudenter. Skövde är också en ungdomsstad och många har flyttat hit, säger Pontus.

Vad får ni för reaktioner när folk ser er ute på stan?

– Ofta pekar de, skrattar och tycker det är kul. Det blir också foton och kramar för att vi är gulliga, svarar Pontus.

Han själv får förhoppningsvis en egen dräkt innan årsskiftet. De görs av privatpersoner, det är lång leveranstid på dem och de är dyra.

– De billigaste brukar ligga runt 10–20 000 kronor. Har sett dräkter som kostar upp mot 100 000 kronor, men det är det mer timmar som läggs ned. De har bättre kvalité och är ultrarealistiska, säger han.

Fram till dess lånar han pojkvännens mundering – eller hänger med som back up och ser till att djuren får vatten. Dessutom ser han till att inga stygn går upp och sabbar magin.

Vad har ni för favoritställen?

– Hertig Johans torg har en stor öppen yta med fikaplatser och folk. Ett annat alternativ är Boulogner, där är många barnfamiljer och det är kul att överraska barnen.

”Furrysarna” klär visserligen ut sig, men personligheterna kan hänga ihop.

– Jag speglar min riktiga personlighet genom min dräkt. Så om jag utvecklas som person utvecklas jag som karaktär, säger ”Wolfspawn”.

Furry fandom

Subkultur med inriktning på antropomorfa djur.

Antropomorfism syftar på personifikation av mänsklig karaktär på icke-människor.

Furry är den vanligaste benämningen på en enskild individ.

Källa: Wikipedia