07 sep 2016 14:16

07 sep 2016 14:16

Bålgetingen bygger bo

SKÖVDE: Bålgetingarna valde fågelholken som sin nya boplats

Bara namnet inger respekt hos de flesta, men den storväxta getingen är faktiskt den mest fridsamma av våra svenska getingarter. I trakten av Varola finns nu ett rejält getingsamhälle under uppbyggnad, en fågelholk blev bostället för vår största getingsort.
– Vi upptäckte boet i våras, tidigare bodde småfåglar i fågelholken men nu har bålgetingarna flyttat in, berättar husägaren.

Som många märkt av är det en riktig getingsommar i år. Sitter man ute och äter mat eller fikar så är vips getingar där och letar efter godsaker.

Gemensamt för alla getingar är att de dras till allt som innehåller animaliskt protein eller socker. Kött, fisk, ägg och skaldjur samt sötsaker lockar getingarna till sig. Bålgetingen är dock en rovinsekt som mest lever på att döda andra insekter.

På en gård i Varola har ett gäng bålgetingar tagit en fågelholk i besittning. Bålgetingen är vår största getingart och den känns lätt igen, inte minst på grund av sin storlek, men även den gulröda bakkroppen och det rödbruna bakhuvudet skiljer den från de mer vanliga getingarterna.

Drottningen

Allra störst är getinghonan, drottningen, som kan bli upp till 3,5 centimeter lång, hannar och arbetargetingar blir något mindre.

Bålgetingen förekommer i större delen av Europa. I Sverige är den vanligast i de södra delarna av landet, och då särskilt i Småland som har den som sin landskapsinsekt. Eklandskapet där lockar bålgetingen till att bygga sina bon i ett ihåligt träd, men ett vindsutrymme, eller som här en fågelholk, passar också bra.

Mytbildning

Det finns en mytbildning om bålgetingen och dess farlighet. Ofta blir den framställd som villig att gå till attack, men sanningen är att det är nästan tvärt om. Den är mer fredlig än vanliga getingar och honungsbin.

I myterna runt bålgeting finns det påståenden som att sju stick kan döda en häst, och att dess farliga gift kan ta kål på en människa med tre stick.

I vanliga fall är den inte lättprovocerad men man ska se upp om man kommer för nära dess bo, att hålla sig utanför en radie om två-tre meter rekommenderas.

Bålgetingen bygger runda bon av söndertuggade träfibrer och ett stort samhälle kan hysa uppemot 400 getingar. I november börjar bålgetingarna dö undan, den enda som övervintrar är drottningen som gör sig redo för en ny getingsäsong.

Källor: Naturhistoriska riksmuseet och Hornissenschutz.

Som många märkt av är det en riktig getingsommar i år. Sitter man ute och äter mat eller fikar så är vips getingar där och letar efter godsaker.

Gemensamt för alla getingar är att de dras till allt som innehåller animaliskt protein eller socker. Kött, fisk, ägg och skaldjur samt sötsaker lockar getingarna till sig. Bålgetingen är dock en rovinsekt som mest lever på att döda andra insekter.

På en gård i Varola har ett gäng bålgetingar tagit en fågelholk i besittning. Bålgetingen är vår största getingart och den känns lätt igen, inte minst på grund av sin storlek, men även den gulröda bakkroppen och det rödbruna bakhuvudet skiljer den från de mer vanliga getingarterna.

Drottningen

Allra störst är getinghonan, drottningen, som kan bli upp till 3,5 centimeter lång, hannar och arbetargetingar blir något mindre.

Bålgetingen förekommer i större delen av Europa. I Sverige är den vanligast i de södra delarna av landet, och då särskilt i Småland som har den som sin landskapsinsekt. Eklandskapet där lockar bålgetingen till att bygga sina bon i ett ihåligt träd, men ett vindsutrymme, eller som här en fågelholk, passar också bra.

Mytbildning

Det finns en mytbildning om bålgetingen och dess farlighet. Ofta blir den framställd som villig att gå till attack, men sanningen är att det är nästan tvärt om. Den är mer fredlig än vanliga getingar och honungsbin.

I myterna runt bålgeting finns det påståenden som att sju stick kan döda en häst, och att dess farliga gift kan ta kål på en människa med tre stick.

I vanliga fall är den inte lättprovocerad men man ska se upp om man kommer för nära dess bo, att hålla sig utanför en radie om två-tre meter rekommenderas.

Bålgetingen bygger runda bon av söndertuggade träfibrer och ett stort samhälle kan hysa uppemot 400 getingar. I november börjar bålgetingarna dö undan, den enda som övervintrar är drottningen som gör sig redo för en ny getingsäsong.

Källor: Naturhistoriska riksmuseet och Hornissenschutz.