06 mar 2018 16:57

06 mar 2018 16:57

Lärlingsprojekt ger kompetens

SKÖVDE: Färre väljer yrkesutbildning på gymnasiet

Behovet av yrkesutbildad kompetens är rekordstort i landet, men samtidigt så väljer allt färre en gymnasial yrkesutbildning, det säger Västsvenska handelskammaren i sin rapport Pluggparadoxen.

Industrimannen Carl Bennet menar att han har ett recept mot kräftgången inom kompetensförsörjningen. Enligt honom är medicinen ett nytt sätt för utbildning, genom sitt initiativ Svensk gymnasielärling vill han att yrkesutbildning ska få en högre status. Efter tysk förlaga kan gymnasieutbildning ske uppdelad mellan skola och lärlingstid, och eleverna ska få betalt under tiden som de praktiserar.

– I Tyskland är det här en helt naturlig del inom olika branscher. Tre procent av yrkeskåren kommer från lärlingsverksamhet, men de har också en struktur runt detta sedan 100-talet år tillbaka. Det säger Carl Bennet när han besökte Västsvenska handelskammaren i Skövde och talade under rubriken Kampen om kompetensen.

– Att gymnasielärlingen får lön under tiden ger även yrkesutbildningen en helt annan status. Lärlingslönen i Tyskland ligger på omkring 6 000 kronor och när man är klar så har man sin yrkesutbildning samt är helt skuldfri, det är viktigt, menar Carl Bennet.

Frågan om lärlingssystem har drivits på inom EU och i Sverige har regeringen gett Skolverket i uppdrag att starta upp en organisation runt lärlingssystemet. Lotta Naglitsch är föreståndare för Lärlingscentrum vid Skolverket. Ett av syftena är att bistå och hjälpa de skolor som vill starta lärlingsutbildning. I landet finns det just nu 18 gymnasieskolor knutna till projektet, bland annat i Uddevalla.

– Det rör yrkesutbildningar inom vård- och omsorg, industri och teknik samt barn och fritid. Eleverna går i skolan under två dagar och tre dagar är förlagda till arbetsplatsen. Det är en bra läromiljö och man motverkar ungdomsarbetslöshet, säger hon.

Industrimannen Carl Bennet menar att han har ett recept mot kräftgången inom kompetensförsörjningen. Enligt honom är medicinen ett nytt sätt för utbildning, genom sitt initiativ Svensk gymnasielärling vill han att yrkesutbildning ska få en högre status. Efter tysk förlaga kan gymnasieutbildning ske uppdelad mellan skola och lärlingstid, och eleverna ska få betalt under tiden som de praktiserar.

– I Tyskland är det här en helt naturlig del inom olika branscher. Tre procent av yrkeskåren kommer från lärlingsverksamhet, men de har också en struktur runt detta sedan 100-talet år tillbaka. Det säger Carl Bennet när han besökte Västsvenska handelskammaren i Skövde och talade under rubriken Kampen om kompetensen.

– Att gymnasielärlingen får lön under tiden ger även yrkesutbildningen en helt annan status. Lärlingslönen i Tyskland ligger på omkring 6 000 kronor och när man är klar så har man sin yrkesutbildning samt är helt skuldfri, det är viktigt, menar Carl Bennet.

Frågan om lärlingssystem har drivits på inom EU och i Sverige har regeringen gett Skolverket i uppdrag att starta upp en organisation runt lärlingssystemet. Lotta Naglitsch är föreståndare för Lärlingscentrum vid Skolverket. Ett av syftena är att bistå och hjälpa de skolor som vill starta lärlingsutbildning. I landet finns det just nu 18 gymnasieskolor knutna till projektet, bland annat i Uddevalla.

– Det rör yrkesutbildningar inom vård- och omsorg, industri och teknik samt barn och fritid. Eleverna går i skolan under två dagar och tre dagar är förlagda till arbetsplatsen. Det är en bra läromiljö och man motverkar ungdomsarbetslöshet, säger hon.