12 feb 2014 16:00

23 jan 2015 15:38

Att det kunde bli så tokigt

Sportkrönika av Jan Larsson

Först försvann Jonas Källman till Ungern, nu lillebror Filip tillbaka till Spanien.

Tänk att något som tycktes så bra fick en sådan utveckling. Jag har naturligtvis inget emot bröderna Källman, men deras medverkan i IFK Skövde är en flopp. Att de lämnar är logiskt. IFK måste i första hand se till att rädda sig kvar i elitserien och se till att göra det utan att äventyra ekonomin. Att bröderna Källman försvinner lättar den ekonomiska bördan och IFK Skövde måste ha ett tillräckligt bra lag ändå för att inte trilla ur.

Jonas är en bra spelare, men Filip lyckades aldrig i den blåvita dressen. Har aldrig sett bekväm ut på banan. För hans skull är det bara hoppas att han får tillbaka spelglädjen och självförtroendet i sin nya spanska klubb.

Sedan är det riktigt olyckligt att Fredrik Arvidsson blivit knäskadad och blir borta resten av säsongen. En bra spelare som hamnat i kläm på avbytarbänken. Han hade varit mycket nyttig för IFK resten av säsongen.

Jag har ingen inblick i IFK Skövdes ekonomi, men jag hoppas verkligen att läget är under kontroll. Att klara sig kvar utan kval ser jag som mycket viktigt. Snacket om att ett kval är bra för ekonomin eftersom det ger fler matcher gillar jag inte. Ett kval är ett riskfyllt vågspel som kan sluta hur som helst, särskilt för IFK som knappast sprudlar av självförtroende efter knackiga resultat.

Vad skall man då säga om tisdagens OS-sprint på skidor? Jag tycker uppriktigt sagt synd om Marcus Hellner som tog sig till final för att där mer eller mindre bli överkörd i en utförskörning. Det var ju rena plockepinn i backen efter fallen och en uppgiven och avhängd Emil Jönsson passerade och tog brons. Jönsson fattade ingenting efter ett av de märkligaste loppen någonsin.

Känner jag Hellner rätt blir detta ytterligare tändvätska. Formen finns där och det kan bli mycket väl bli fler besök på prispallen för honom innan OS är över.

Först försvann Jonas Källman till Ungern, nu lillebror Filip tillbaka till Spanien.

Tänk att något som tycktes så bra fick en sådan utveckling. Jag har naturligtvis inget emot bröderna Källman, men deras medverkan i IFK Skövde är en flopp. Att de lämnar är logiskt. IFK måste i första hand se till att rädda sig kvar i elitserien och se till att göra det utan att äventyra ekonomin. Att bröderna Källman försvinner lättar den ekonomiska bördan och IFK Skövde måste ha ett tillräckligt bra lag ändå för att inte trilla ur.

Jonas är en bra spelare, men Filip lyckades aldrig i den blåvita dressen. Har aldrig sett bekväm ut på banan. För hans skull är det bara hoppas att han får tillbaka spelglädjen och självförtroendet i sin nya spanska klubb.

Sedan är det riktigt olyckligt att Fredrik Arvidsson blivit knäskadad och blir borta resten av säsongen. En bra spelare som hamnat i kläm på avbytarbänken. Han hade varit mycket nyttig för IFK resten av säsongen.

Jag har ingen inblick i IFK Skövdes ekonomi, men jag hoppas verkligen att läget är under kontroll. Att klara sig kvar utan kval ser jag som mycket viktigt. Snacket om att ett kval är bra för ekonomin eftersom det ger fler matcher gillar jag inte. Ett kval är ett riskfyllt vågspel som kan sluta hur som helst, särskilt för IFK som knappast sprudlar av självförtroende efter knackiga resultat.

Vad skall man då säga om tisdagens OS-sprint på skidor? Jag tycker uppriktigt sagt synd om Marcus Hellner som tog sig till final för att där mer eller mindre bli överkörd i en utförskörning. Det var ju rena plockepinn i backen efter fallen och en uppgiven och avhängd Emil Jönsson passerade och tog brons. Jönsson fattade ingenting efter ett av de märkligaste loppen någonsin.

Känner jag Hellner rätt blir detta ytterligare tändvätska. Formen finns där och det kan bli mycket väl bli fler besök på prispallen för honom innan OS är över.